Inlägget gjort

Högintensiv träning (HIT) – kan alla göra det och varför är det bra?

På fortasana gillar vi som bekant att springa intervaller och vi har flera grupper i veckan som är igång och springer. Det finns många orsaker till att denna träningsform är bra och passar de allra flesta och jag tänkte fördjupa mig lite i varför det är så bra!

Jag befinner mig i skrivande stund på en idrottsmedicinsk konferens i Trondheim i Norge och tar del av den senaste forskningen och träffar andra i branschen. Det som alltid slår mig vid sådana här tillfällen är både hur mycket – och hur lite – vi egentligen vet, och hur svårt det är att säkert säga hur saker verkligen fungerar. Jag har precis varit på några föredrag som handlade om högintensiv träning och passar därför på att skriva ett inlägg om intervallträning då det är något som många av våra kunder och läsare tränar, och förhoppningsvis också är intresserade av.

IMG_20141025_104540Musklernas svar på träning sker i form av många olika anpassningar för att möta de ökade kraven som ställs med träning (börjar vi belasta en muskel mer tror kroppen att det är viktigt att den är starkare och bygger därför upp den mer). Hur stora förändringar vi får är beroende av faktorer som hur mycket, och vad, vi tränar men även genetiska förutsättningar spelar en roll, och det är därför olika personer kan få olika stora effekt trots att de utför samma träning. En fras som säkert de flesta har hört är att ”man blir bra på det man tränar”, och det stämmer verkligen. Ett exempel; om vi utgår från en person som otränad börjar springa och efter några veckor springer 5 km på 30 min, kommer han/hon bli bra på precis det. Efter ett par månader kommer denna aktivitet inte längre att leda till några ytterligare förändringar i musklerna, men aktiviteten är fortfarande väldigt bra ur en hälsosynpunkt. Vill man härifrån bli snabbare eller mer uthållig så måste man göra en förändring igen. Det kan till exempel vara att springa lite snabbare (gärna i intervallform) eller öka längden på löprundan. Då kommer musklerna nås av en starkare signal som efter upprepade träningspass kommer leda till en förändring i styrka och/eller snabbhet.

Typiska förändringar i musklerna som ses efter uthållighetsträning är att i, och omkring, de muskler som har varit aktiva bildas det fler små blodkärl, kapillärer. Det betyder att mer syre och näringsämnen kan transporteras dit. Även musklernas kraftverk, mitokondrierna, blir fler och större och är den främsta anledningen till att vi blir bättre på att bränna fett när vi är mer vältränade – även i vila (när vi inte utför själva träningspasset).

Intervallträning har använts under ganska lång tid som träningsform inom många olika idrotter och har visats vara ett mycket effektivt sätt att öka både kondition och snabbhet. Genom att dela upp arbetet i flera intervaller med återhämtning emellan är det lättare att totalt sätt träna längre tid på en tyngre belastning, eller en högre fart, vilket efter en tids träning leder till ökad kondition. De senaste åren har det kommit ganska många forskningsrapporter som har undersökt olika typer av intervallträning. Några generella resultat från dessa studier är att det är en träningsform med hög effektivitet, du behöver inte ha så långa träningspass för att åstadkomma en viss förändring. Vad man också ska komma ihåg är att högintensiv träning kräver längre tids återhämtning och att det räcker om ca var tredje träningspass är ett intervallpass. Förutom att påverka konditionsförmågan (ökat syreupptag) leder intervallträning också till ökad fettförbränning, ökad energiförbrukning dygnet efter träningen och positiva effekter på hälsan som sänkt blodtryck hos personer som har förhöjt blodtryck vid träningsperiodens start.

Det finns också studier som tyder på att intervallträning är ett bra sätt att motverka knäsmärta vid löpning, något som är väldigt vanligt hos kvinnor, samt att det är viktigt att variera sin löpning och inte springa i samma hastighet alla rundor. Att stärka framsida lår (och även andra muskler) är också viktigt för att förhindra knäsmärta, vilket är anledningen till att vi jobbar mycket med styrka både på våra löppass och på andra träningspass vi håller.

2015-10-29 18.36.56Spelar det någon roll vilken typ av intervaller man springer? Egentligen inte. Det viktiga är att man utför någon typ av intervaller där pulsen gå upp ordentligt för att sen återhämtas något under vilan. Om det känns enklare att starta med korta intervaller är ett utmärkt upplägg att testa korta intervaller, 15 eller 20 sekunder, med lika lång vila som arbete, och upprepa under 5-6 minuter. Vila ett par minuter och upprepa igen. Eller testa 10 x 1 min intervaller, gå 1 minut mellan intervallerna. En variant som används både inom löpning och cykling är 4×4, eller så kallade norska intervaller. Det innebär att intervallerna är 4 min långa, vilan ca 2-3 minuter och upprepas 4 gånger. Denna typ av intervaller har visat sig vara väldigt effektiva för att öka konditionen, men också väldigt krävande. Kommer kanske snart på ett av fortasanas löppass. Vad man inte ska glömma bort är att även om intervallträning en tidseffektiv träningsform, får man inte missa att värma upp ordentligt för att förbereda kroppen för ansträngningen, och att även varva ner efter intervallerna.

Vad händer inne i muskelcellerna när man intervalltränar? Nu i veckan publicerades en studie i en vetenskaplig tidskrift (Proceedings of the National Academy of Sciences) som genomförts av kollegor till mig på Karolinska Institutet där de har studerat vad som händer i muskelcellerna vid högintensiv träning. Försökspersonerna cyklade så intensivt de kunde i 30 sekunder. De vilade sen i fyra minuter och upprepade detta 3-6 gånger. Studien visar att kalciumkanaler i muskelcellerna bryts ner av den intensiva träningen, och att det är särskilt tydligt hos motionärer. Denna nedbrytning signalerar till ökad nybildning av mitokondrier, som jag nämnde tidigare är en viktig anpassning vid träning. En orsak till att kalciumkanalerna bröts ner var att mängden fria radikaler ökade efter intensiv träning och visar att det är funktionellt för muskeln att uppleva dessa ”duschar” av fria radikaler och det kan också vara en förklaring till varför intag av tillskott med antioxidanter kan försämra effekten av uthållighetsträning.

Så fortsätt gärna variera träningen och testa gärna ett intervallpass om du inte har gjort det tidigare, eller testa en annan typ av intervaller än de du är van vid. Lycka till!

//Jessica

 

 

Inlägget gjort

Det är när det känns som tyngst vi kanske behöver det som allra mest!

Kvällarna är mörka, det är kallt och ruggigt. Hjärnan skriker till kroppen att det är dumt att gå ut – det regnar ju till och med!!! Kroppen lyssnar väldigt gärna till sådant, det är ju så mycket mysigare att krypa ner under filten med en varm kopp te och titta ut genom fönstret istället….

När man säger att man ska lyssna på kroppen menar man inte de här signalerna. Lyssna inte på vad den säger – den försöker lura dig!

Hur gör jag då?

  • Motivera dig själv genom att sätta upp ett mål. Förslag:
    • Mät hur snabbt du springer en kilometer och försök slå den tiden om tre månader.
    • Bestäm hur många träningspass du ska få ihop på en månad, och försök slå det.
  • Ring en vän. Jag brukar skicka sms till Jessica och be om pepp när det egentligen känns för jobbigt att sticka ut. Det hjälper alltid!
  • Träna med en kompis. Du kan inte skippa träningen om någon väntar på dig.Rosa tights
  • Muta dig själv med presenter.
    • När du ändå ska köpa ett par nya tights, köp ett par roliga (gärna grisrosa) som gör att träningen blir mer lustfylld för dig och dina medmänniskor.
    • Köp en lite för dyr reflexjacka på rea och intala dig att det var nödvändigt.
  • Skräm ut dig själv i spåret genom att läsa detta. I den här publikationen http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3645500/pdf/nihms385288.pdf skriver författarna att risken att dö i förtid av icke-smittsamma sjukdomar (hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, mm) ökar om man är fysiskt inaktiv. Risken är lika stor för inaktiva som för dem som röker eller lider av fetma. Riskfaktorerna minskar naturligtvis om vi är fysiskt aktiva.Beskuren reflexjacka
  • Bit ihop! Bara gör det…

En god kondition och ökad muskelmassa är förknippat med såååå mycket bättre hälsa. Dessutom lovar jag att ni inte kommer ångra er efteråt, man blir piggare och gladare.

//Maria

PS. Den där rykande koppen te kommer att smaka ännu bättre när du kryper ner under filten, nyduschad efter träningspasset. DS.

Te

Inlägget gjort

Är det nyttigt att försätta kroppen i ketos och vad är ketogen diet?

Är det nyttigt att försätta kroppen i ketos och vad är ketogen diet?

Att bilda ketoner, eller ketonkroppar som är mer korrekt att skriva, är en överlevnadsstrategi för hjärnan och därför även för kroppen. Ketonkroppar bildas naturligt när fett/fettsyror bryts ner i de reaktioner som kallas betaoxidationen.

Om man äter en blandad kost som består av kolhydrater (t.ex. pasta och bröd), fett (t.ex. i mjölkprodukter och olja) och protein (t.ex. kött och baljväxter) kommer hjärnans främsta energikälla vara glukos som är kolhydraternas minsta beståndsdel.

Glukos som cirkulerar i blodbanan brukar kallas blodglukos, eller blodsocker. Har man ett högt blodglukosvärde kan det bero på att man har fått diabetes. Får man diabetes innebär det att man inte kan sänka sitt blodglukosvärde med hjälp av hormonet insulin. Vid diabetes typ 1 kan inte bukspottkörteln bilda insulin och vid diabetes typ 2 fungerar inte insulin som det ska, vilket leder till insulinresistens. Blodglukosvärdet sänks med hjälp av insulin genom att insulinet ser till att glukosmolekylerna kan transporteras från blodet in i muskler, lever och fettväven. I musklerna och leven lagras glukos som glykogen och fungerar som lättillgängligt bränsle åt musklerna. Glykogenet som lagras i levern bryts ned kontinuerligt under natten, eller vid andra tillfällen då vi inte äter nya kolhydrater, för att hjärnan ska få energi. Glukos kan även lagras som fett i fettväven.

Om vi helt slutar äta kolhydrater har vi efter en tid inte några glykogenreserver kvar i kroppen att använda oss av och då finns bara fettet att tillgå som energikälla. Även protein kan användas som energikälla till viss del. Som nämndes i det första stycket bildas ketonkroppar vid fettnedbrytning. Aceton är ett av ämnena som bildas och det andas vi ut. Man kan alltså lukta sig till en person som slutar äta kolhydrater och får energi från fett. Tack vare att hjärnan kan använda sig av ketonkroppar som bränsle, om glukos inte finns att tillgå, dör vi därför inte om vi utesluter kolhydrater. Detta gör att vi kan överleva på våra fettreserver under en svältsituation. Tillför man kolhydrater via kosten kommer dock hjärnan använda glukos igen.

Kan man drabbas av ketoacidos vid ketogen diet?

Ketoacidos är ett tillstånd då nivån av ketonkroppar i blodet blir mycket hög. Detta kommer att sänka pH-värdet (surhetsgraden) i blodet till så låga nivåer att det blir livshotande. En frisk person som utesluter kolhydrater kommer inte drabbas av tillståndet ketoacidos eftersom hjärnan hela tiden använder ketonkropparna som energikälla och därmed stiger inte nivåerna i blodet i samma utsträckning som vid vissa sjukdomar. Hos en person med obehandlad typ 1 diabetes till exempel finns det däremot risk att drabbas av ketoacidos. På grund av att insulin då inte finns tillgängligt stannar glukosmolekylerna i blodet istället för att lagras i muskler, lever och fett. Det innebär att det inte kan användas för att skapa energi i dessa organ. Kroppen måste därför bryta ner fett för att få energi och det kommer skapas ketonkroppar. Hjärnan är inte beroende av insulin för att ta upp glukos utan kommer att förbränna glukos som främsta energikälla vilket gör att ketonkropparna kommer ansamlas och sänka pH till livsfarligt låga nivåer om man inte sätter in behandling.

Kan det vara skadligt att äta ketogen kost?

Det verkar inte finnas så mycket långtidsstudier som visar vad som händer med hjärnan på lång sikt om man befinner sig i ketos, men man har sett att många av systemen påverkas. Till exempel sjunker nivåerna av serotonin vilket är förknippat med depressionstillstånd. Det nämns även i litteraturen att dieten kan ha negativa effekter på minne, inlärning, mag-tarmkanalen och kolesterolnivåerna i blodet.

Självklart finns det även beskrivet positiva effekter av dieten. Ketogen diet får vissa patienter med epilepsi att må bättre och skyddar kanske även mot andra neurologiska sjukdomar. Dessutom hämmar det aptiten men mekanismen bakom det verkar ännu inte vara helt klarlagt.

Bör man gå på en ketogen diet?

Det hävdas ibland att det skulle vara bra för kroppen att försättas i ketos eftersom den har möjlighet att göra det. Som jag ser det är det mer ett system vi använder när annan föda inte är tillgänglig. Kroppen väljer ju alltid kolhydrater som energi när de finns tillgängliga och det tyder ju på att det därför skulle kunna vara det mest fördelaktiga då evolutionen har gjort att det mesta i kroppen är optimerat.

Det finns dessutom många som beskriver hur dåligt de mår när de slutar äta kolhydrater, och varför skulle man vilja utsätta sig för det? För friska individer har det ännu inte visat sig vara farligt att äta kolhydrater, bara man inte äter så mycket att man lagrar dem som fett som kan ge upphov till livsstilssjukdomar. Kolhydrater är dessutom den energiform som vi lagrar i våra muskler och som gör att vi effektivt kan prestera vid fysisk aktivitet och varför skulle vi vilja vara utan det?

//Maria

Källa för information om ketoacidos: Antonio Paoli, Ketogenic Diet for Obesity: Friend or Foe?,  Int. J. Environ. Res. Public Health 2014, 11, 2092-2107

Inlägget gjort

Halvårsbokslut med bikramyoga

Ett fantastiskt första halvår 2015 tog slut igår!

Den här terminen har fortasana haft många aktiviteter såsom föreläsningar i biokemi, cellbiologi, patologi och fysiologi för totalt ca 230 stycken högskolestudenter. Vi har föreläst idrottsnutrition för Svenska Skridskoförbundet, tränings- och näringsfysiologi för praktiserande kiropraktorer, sjukgymnaster och doktorander på Sveriges Lantbruksuniversitet.

När vi räknar samman halvårsskiftets träningspass vi har hållit får vi det till ungefär 130 stycken. Vissa veckor har vi hållit så mycket som 11 pass styrka, löpning, BootCamp för både företag och privatpersoner. Dessutom har vi hållit en kostkurs under våren och sprungit VårRuset.

Förutom allt detta har vi flyttat vårt kontor hela tre gånger.

Efter denna tillbakablick är det dags att se framåt och planera för nästa termin. Det sägs att man ökar sin kreativitet om man rör sig i nya miljöer och provar nya saker. Ett utmärkt tillfälle för fortasana att prova något nytt. Vi valde mellan klättring och bikramyoga och det blev det senare.

Ett bikramyogapass består av 26 olika positioner som utförs i en varm sal, 35-40 grader. Det sägs att den här yogaformen ska förbättra kondition, muskelstyrka, vighet och viktminskning.

IMG_20150701_104747Vi begav oss till Yogahimsa på Östermalm (www.yogahimsa.se) och klev in i deras 40-gradiga yogasal. Det var ett lugnt yogapass och den stora utmaningen, var vi båda överens om, var att motstå frestelsen att fly värmen och få frisk luft. Svetten rann och ingen av oss har tidigare upplevt en så stor vätskeförlust. I de positioner när man böjde huvudet neråt rann svetten ner i ansiktet…

 

Det var en spännande upplevelse, men det var svårt att ta ut sig i värmen vilket vi saknade lite.

Ökade det vår kreativitet? Absolut! Till hösten planerar vi att anordna en temakväll med gravidyoga och föreläsning om mammamage, en ny kostkurs och en kostnadsfri halvdag med träning och föreläsning. Förutom detta håller vi självklart också våra träningspass, fysiologiföreläsningar och färdigställer vår lärobok.

Nu fortar vi vidare!

Inlägget gjort

fortasanas sommarutmaning!

En av våra trogna kunder tyckte att det skulle vara en bra med en utmaning som motivationshöjare under sommaren för att fortsätta att hålla igång även under semestern. Självklart håller vi med, och här kommer vårt förslag.

Genomför följande 3 övningar så snart du har möjlighet. Gör så många repetitioner du hinner av varje övning under 1 minut, och skriv ner antalet. Ta en kort paus mellan varje. Behöver du ta korta vilopauser under minuten, gör det och låt klockan rulla, och fortsätt sen. Själva semesterutmaningen pågår i 8 veckor. Du startar när du vill, men senast 15 september vill vi ha ditt 8-veckorsresultat. Maila dina startvärden på övningarna till oss när de är genomförda, och maila oss igen efter 8 veckor med resultatet du får då,  info@fortasana.se

Övning 1. Armhävningar. Gör med fördel armhävningarna på knä under testet, IMG_20150625_145209även om du annars tränar armhävningar på tå. Ställ dig i armhävningsposition med knäna i golvet. Håll armarna brett isär. Spänn mage och rygg, samtidigt som du sänker kroppen mot golvet. Pressa tillbaka till startläget. Håll blicken riktad ner mot golvet under hela övningen.

 

 

IMG_20150625_145255Övning 2. Planka med knäindrag. Starta i en armhävningsposition. Håll mage och rygg stabila medan du drar knät upp till armbågen innan du för foten tillbaka till startpositionen. Jobba med vartannat ben. Ett ben = 1 repetition.

 

 

 

IMG_20150625_145352Övning 3. Sprättsteg/Soldaten. Stå med raka ben och håll armarna framför dig. ”Sprätt” framåt med vartannat ben genom att skjuta ifrån med foten och spänna upp vristen. Landa på främre delen av foten. Ett ben = 1 repetition.

 

 

 

Är det någon övning som du har svårt att genomföra pga skada eller smärta, välj en annan övning och gör den under 1 minut och notera antalet repetitioner av den övningen istället.

Efter den 15 september sammanställer vi resultaten och den som har fått den största förbättringen (i %) vinner ett träningsrelaterat pris från fortasana. Visst är ni med oss??

Vill ni ha tips på övningar för att sätta ihop bra utomhuspass under sommaren så finns det ett antal övningar i tidigare blogginlägg, styrkeövningar och rörlighet/stretch. Springer man några gånger per vecka kan ett lämpligt upplägg vara att ett pass är ett intervallpass (korta intervaller, långa intervaller, backe), ett pass är ett kortare men lite snabbare pass, och ett pass ett lugnare lite längre pass.

Lycka till med sommarträningen och ha en skön sommar!

/Jessica & Maria

Inlägget gjort

MammaBootCamp och fördjupning i MammaMage

Idag avslutades MammaBootCamp i Sollentuna för denna termin. Tyvärr strilade regnet ner under morgonen vilket gjorde att passen inte direkt var fullbokade, men lagom till andra passet kl 11 så fick vi faktiskt uppehåll. I tisdags däremot hade vi en fantastisk förmiddag och jag tar med mig de passen, och många andra fina minnen, från våren när jag tänker framåt mot nästa termin. Det har varit roligt att följa 2014-06-09 11.49.07både gamla och nya mammor under några månader, och jag ser fram emot en lika bra höst när vi startar igen i augusti. Preliminär start för höstterminen är tisdag 18 augusti och terminen avslutas 19 november (lite beroende på väder och vind). Detaljerat schema kommer på hemsidan under sommaren (https://www.mammabootcamp.se/haer-finns-vi/stockholm/sollentuna/). Öppna förskolan som funnits i Viby Herrgård kommer flytta till en förskola på Magelungsvägen (fortfarande i Viby) och sannolikt kommer jag att hålla ett av passen där i höst. Hoppas att fler mammor från tex Rotebro ska hitta dit då. Tipsa gärna vänner om att träningen finns!

För några veckor sedan gick jag en vidareutbildning som var riktad till oss som är certifierade Mammamage kursMammaMagetränare. Denna gång fokuserade Katarina Woxnerud, som står bakom konceptet MammaMage, på både bäckenbotten, djupa mage-, rygg och sätesmusklerna. Det är verkligen inspirerande att lyssna på Katarina, ta del av hennes kunskap och att få gå in ännu mer på djupet och även testa övningarna på sig själv och andra. Ni som gått på mina pass efter jag gick kursen har fått göra extra många repetitioner av musslan, både med och utan gummiband. 🙂

Att hitta en bra aktivering av de djupa musklerna som har en stor del i vår corestyrka är viktigt för alla, inte bara för nyblivna mammor. Ett tecken på att coremusklerna behöver stärkas kan vara att du känner smärta i tex ryggslutet eller att du blir trött av att stå längre stunder. Jag tar emot både enskilda besök och mindre grupper och skickar med övningar som passar just dig/er. Välkomna att kontakta mig för att boka tid för kontroll av aktivering av djupa mag- och ryggmusklerna.

Hoppas ni får en fantastisk sommar!

/Jessica

Inlägget gjort

Rörlighet och stretch – sommarinspiration!

Nu är det dags för nästa del i övningsbanken, och denna gång ligger fokus på rörlighet och stretch. I ett tidigare inlägg har vi lagt upp styrkeövningar som du kan kombinera ihop till olika pass att köra utomhus i sommar. Stretching ökar din rörlighet och smidighet, men motverkar inte träningsvärk.

Efter styrketräningen eller konditionsträningen kan det vara skönt och lämpligt att göra några stretch/rörlighetsövningar. Välj ut några övningar till varje tillfälle. Räkna långsamt till 10 i varje övning, upprepa 2-3 gånger.

Övningsbank rörlighet/stretch:

1. Höftböjare

Placera det ena knät i marken och stå med upprest överkropp. Stöd dig mot låret och pressa fram höften tills du känner att det sträcker i framsidan av höften. Upprepa med det andra benet.

 

 

 

 

2. Framsida lår

Stå med rak kropp. Ta tag om den ena vristen och dra hälen upp mot rumpan. Pressa fram höften tills du känner att det sträcker i framsidan av låret. Se till att hålla ihop knäna. Upprepa med andra benet.

IMG_20150609_144540

 

 

 

 

 

3. Baksida lår

Sitt med det ena knät på mattan och sträck det andra benet framför dig. Ha rak rygg och placera händerna ovanför knät. Luta överkroppen framåt tills du känner att det sträcker i baksidan av låret. Upprepa på andra benet.

 

 

 

 

4. Rumpa

Sitt med rak rygg och det ena benet korsat över det andra. Böj knät på det överkorsade benet och motsatt hand runt det. Dra det mot motsatt axel tills du känner att det sträcker i sätesmuskulaturen. Vrid dig bakåt, bort från knät, sitt med stolt hållning. Upprepa på andra sidan. 

 

 

 

 

5. Baksida ben

Sitt upp med raka eller något böjda ben och böj dig framåt med rak rygg tills du känner att det sträcker i baksidan av benen. Håll kvar positionen, försök sen nästa gång komma lite längre ner.  

 

 

 

 

6. Insida lår

Sitt på marken, placera fotsulorna mot varandra och dra fötterna mot dig. Låt knäna falla ut åt sidan tills du känner att det sträcker i insidan av låren. Hjälp eventuellt till med armbågarna för att pressa ner knäna.  

 

 

 

 

7. Underbenets framsida

Ta av dig skorna. Sätt dig på knäna och sträck bägge vristerna. Sitt med rak rygg och känn att det sträcker från fotryggen upp till framsidan av underbenet. Luta dig bakåt och håll emot med händerna för mer sträckning.

 

 

 

 

8. Liggande twist

Ligg på rygg. Böj det ena knät och lägg benet över på andra sidan av kroppen. Lyft den motsatta armen över huvudet och känn att det sträcker i utsidan på överkroppen och nederst i ryggen. Upprepa åt andra hållet.

 

 

 

 

9. Bröst

Knyt händerna bakom ryggen, tryck fram bröstkorgen och armarna bakåt, tills du känner att det sträcker ordentligt runt bröstet och axlarna. 

 

 

 

 

10. Nacke

Luta huvudet försiktigt mot axeln. Lägg handen på huvudet med ett lätt tryck så att det sträcker i utsidan av nacken. Låt motsatt arm och axel hänga tungt ner.  Upprepa på andra sidan.

IMG_20150609_145535

 

 

 

 

 

 

 

 

Inlägget gjort

fortasana i dagens nummer av iFORM

Idag kom iFORM ut med sitt nionde nummer för året. På sidan 78 finns det en intervju med mig och jag beskriver lite om hur jag ser på hälsa, myter, vikt och motivation.

Bild1

Själva intervjun varade en dryg timme och det måste ha varit ett jättejobb för reportern Susanne att sammanställa texten med tanke på hur snabbt jag pratar och hur ofta jag byter ämne. 🙂

Det jag försökte få fram under intervjun är ungefär att det gäller att komma på varför man vill göra en förändring som ska leda till bättre hälsa. Har man kommit på det, och kan intala sig själv att det är viktigt att nå sitt mål, orkar man bita ihop även de dagar det känns extremt motigt.

Man behöver heller inte göra stora förändringar på en gång för att få hälsoeffekter. Man måste få ha kvar sina laster, men inte falla för frestelsen varje dag. Älskar man att ta en bulle till kaffet kanske man får ta och längta fram till helgen med att äta den.

Jag har själv gjort en resa från att vara väldigt otränad till att plötsligt ha sprungit ett par maratonlopp.

Den 2:a juli 2011 började jag löpträna på riktigt. Jag köpte min första träningsklocka med GPS och pulsband. Jag lånade ett mål från någon jag hörde på radio – jag skulle ta mig ut och springa 100 gånger på ett år. Sträckan och hastigheten spelade ingen roll, men jag skulle klara 100 gånger. Det blev 126 gånger och jag blev överlycklig! Jag hade fått in en rutin och även om det inte kändes roligt alla gånger minskade motståndet att ge sig ut, även om vädret var obehagligt.

Springår två satte jag målet att öka distansen och springa 80 mil, det blev 100!

Springår tre och fyra sprang jag Stockholm Marathon, jag som alltid sagt att jag inte kunde springa. Hur det gick till har jag ännu inte förstått men man klarar uppenbarligen betydligt mer än man tror!

Nu är det bara en månad kvar till springår fem börjar, underbart!

//Maria

Inlägget gjort

Reflektioner från Stockholm Marathon 2015

Igår sprang jag mitt andra Stockholm Marathon och så här var min upplevelse:IMG_20150530_111638nopm

Tankar innan start:

Det här är orimligt. Sträckan är överdrivet lång. Halvmaror är också långa och det borde räcka. Jag måste ha varit sinnesförvirrad när jag anmälde mig.

Uppladdningen:

Ett par, tre förkylningar i mars och april gjorde att jag inte följde mitt egenkonstruerade program alls. Antalet pass över 20 km var ynka fem stycken och jag hann aldrig komma upp till distansen 30 km. Inget drömläge alltså.

Målsättning:

Stappla hem från Stockholms Stadion med medaljen, men min högra fot har krånglat den senaste tiden och har under de senaste veckorna gjort riktigt ont i samband med att jag har sprungit längre pass så jag var därför helt inställd på att vara tvungen att bryta loppet, och det kändes helt ok att det var så. Man ska vara försiktig och lyssna på kroppen. Det är inte värt att skada sig!

Mat inför loppet:

Jag gillar att vara fullmatad inför en så lång ansträngning. Dagarna innan åt jag som vanligt. Jag hade tränat som vanligt om jag inte hade valt att vila min onda fot. Kvällen innan loppet åt jag en vanlig middag med ett glas vin. Jag vill bara tillägga att jag aldrig har varit rädd för att äta kolhydrater eftersom det gör att musklerna orkar arbeta bra. De använder ju fett också under en sådan här lång tid, men utan kolhydrater går det inte. Framför TVn drog jag i mig massor av chips. En utmärkt kombination av fett, kolhydrater och extra salt inför ansträngningen intalade jag mig. Dessutom gillar jag chips!

På tävlingsdagen gjorde jag en snabbspolning av en vanlig dag. Kl 6:30 uppstigning och vanlig frukost: havregrynsgröt pimpad med psyllium- och solrosfrön och till det en kopp te. Kl 8:00 förmiddagskaffe, en god kaffe latte. Kl 9:30 lunch: en rejäl pastaportion. Kl 11:00 eftermiddagsfika: en färdigköpt kall kaffe latte och en mjuk smörgås med messmör. Kl 12:10 start!!!

Upplägg:

Det är en lång sträcka, 42 km. Man måste ha ett sätt att förhålla sig till den. Jag valde att dela in loppet i fjorton stycken 3 km-avsnitt. Fjorton är inte så mycket lurade jag mig själv att tro och det är också ungefär med det intervallet man blir bjuden på något att äta och/eller dricka under loppet och då vet man att man får stanna upp och gå några steg medan man tuggar i sig sin banan eller dricker sin sportdryck.

I Stockholm har man valt att göra två varv där det första är 17 km och det andra är 25 km. Jag kan inte bestämma mig för om det är gräsligt eller hoppfullt att se de kombinerade avståndsskyltarna längs vägen. När man till exempel precis ska upp för Västerbron står det både 8 km och 33 km. Under det första varvet är man riktigt pigg men samtidigt vet man att man kommer vara det motsatta nästa gång man kommer dit. Andra gången man kommer dit tänker man att det är så otroligt skönt att man inte kände sig så trött första gången man var där. Det är sådant man hinner tänka på i ungefär 4,5 timmar.

Mat och dryck under loppet:

Jag åt allt jag fick och valde att dricka sportdryck för att få påfyllning av kolhydrater och salter under tiden jag sprang. Det är bra att öva sig på att äta och dricka när man springer. Magen kan reagera på det nämligen. Både i år och förra året fick jag ont i magen efter att jag drack Pepsi Cola. Kanske blir det lite mycket socker på en gång som gör att magen tömmer sig lite långsammare och då blir det lätt lite skvalpigt. När jag stod med muggen i handen tänkte jag att det kanske skulle bli så, men jag valde att ändå dricka. Det är inte helt fel med lite koffein och socker efter 36 km.

Mat och dryck efter loppet:

Bästa återhämtning är riktig mat. Det innehåller förutom energi även viktiga vitaminer och mineraler, och bäst av allt – den är varm! När jag kom hem väntade underbar stekt kyckling och klyftpotatis med tillbehör. Det blev en segerskål i rödvin även ikväll.

Efter loppet:

Kallt, kallt, kallt – och blött! Det började regna när startskottet för min grupp ljöd och sedan höll det i sig. Det regnade mycket. I början väjde jag för vattenpölarna men jag insåg senare att det inte gjorde någon skillnad. Det regnade igenom min regnjacka och det blåste ganska kalla vindar också. Så länge man sprang var det ok, men vi var många som hackade tänder och huttrade när vi kommit i mål. Det stod i någon av dags- eller kvällstidningarna dagen efter att en fjärdedel aldrig kom till start. Jag tror att det berodde delvis på vädret. Otur, men jag försökte tänka att det säkert hade varit värre om det varit 30 grader och sol. Då är det ökad risk för värmeslag och det kan vara farligt.

Coolast:

Alla löpares fokus. Alla har tränat hårt inför detta och alla är laddade. Vissa småpratar innan start men när startskottet hörs blir det tyst. Det enda som hörs är prasslet av kläder och löparskor som träffar asfalten. Många startar samtidigt så man springer samlat ganska länge, och det är helt tyst. Ingen pratar, alla gör sin grej. De enda ord som yttras är ett och annat förlåt eller ursäkta när någon vill ta sig förbi eller råkar vifta till med en arm.

Det finns naturligtvis vissa undantag, alla är inte helt tysta. Jag sprang nära ett franskt lag som jag skulle gissa sprang i välgörenhetssyfte. En av deras lagkamrater satt i en handikappanpassad vagn som drogs av två löpare. De hade en lite förtrupp som banade väg för vagnen och i stort sett hela tiden ropade de hejaramsor och sjöng. Team Nordmark sprang förbi mig på Odengatan kanske tre kilometer innan målgång. Pappa Mikael springer, enligt information på deras hemsida, olika lopp med sin 6-årige son Hugo, som har en allvarlig hjärnskada, för att bland annat dra in pengar till projekt som stöder barn och ungdomar med rörelsehinder. Vilken prestation, jag hade fullt sjå att få mig själv i mål!!!

Dagen efter:

Jag är trött i låren, men otroligt nöjd och glad och medaljen är min.

När jag läser om tankarna jag hade innan start nu förstår jag inte riktigt varför jag tänkte så… 🙂

IMG_20150530_203812

//Maria

Inlägget gjort

Träna ute – inspiration till sommarträningen!

Om bara några veckor firar vi midsommar och en del av er kanske till och med startar sin semester. Oavsett om man är ledig under sommaren eller jobbar är det härligt att flytta ut träningen. För att bidra med inspiration till hur man kan lägga upp enkla men jobbiga pass har vi satt ihop ett antal styrkeövningar som inte kräver så mycket utrustning. Har du en bänk eller stor sten eller liknande går de utmärkt att använda, och ett gummiband kan vara värt att köpa om du vill variera träningen ytterligare och vill komma åt axlar och ryggen på ett bra sätt.

Vi kommer även att tipsa om stretch/rörlighetsövningar, samt löpskolningsövningar, i kommande inlägg här på bloggen.

Tips på hur du kan kombinera övningarna:

  • Passa på att lägga in 3 styrkeövningar under, eller efter, ditt löppass. Välj tex en benövning, en övning för överkroppen och en magövning. Gör övningarna i 3 omgångar, 15-20 repetitioner per övning.
  • Välj 5-6 övningar och gör övningarna i en följd som ett cirkelpass. Varför inte se till att andra i familjen/kompisar etc hänger på. 2-3 varv brukar vara lagom.
  • Välj ut 8 övningar och varva 2 övningar i taget.

Hur långa ska passen vara? Självklart beror det på exempelvis hur van du är att träna, hur mycket tid du har osv, men här kommer några tips på upplägg:

  • Ett sätt är att räkna repetitioner och göra 10, 15 eller 20 repetitioner på varje övning innan du går vidare till nästa övning. Upprepa övningarna 2-3 gånger.
  • Man kan också sätta en timer på tex 20 minuter och göra så många varv man hinner av de övningar man valt.
  • Ett annat sätt är att jobba i intervaller med tex 40 s arbete, 20 s vila på varje övning. Vila 2 min efter varje varv.

Övningsbank:

1. Utfall

Stå med fötterna höftbrett isär. Kliv fram eller bak med ena benet, fötterna ska vara parallella, tänk att du står i två spår, inte på lina. Sjunk ner, håll upp överkroppen, tryck dig tillbaka upp till stående igen. IMG_20150526_145520IMG_20150526_145515

 

 

 

 

2. Utfall med ett ben på bänk/sten

Stå med fötterna höftbrett isär. Lägg upp ena foten på en bänk/sten eller liknande. Hoppa fram lite med främre benet.IMG_20150526_145255 IMG_20150526_145249Sjunk ner, håll upp överkroppen, tryck dig tillbaka upp till stående igen.

 

 

 

 

3. Knäböj

Stå höftbrett isär, spänn magen. Håll händerna framför dig eller i sidan. Böj i knäna tills låren är parallella med marken.IMG_20150526_145343 IMG_20150526_145337Pressa upp och återgå till utgångspositionen. Se till att ha hälarna i marken och att knäna inte skjuter längre fram än tårna.

 

 

 

4. Höftlyft

Ligg på rygg, böj båda benen och låt fötterna vila mot marken, alternativt på en bänk/sten. Spänn magen och rumpan. IMG_20150526_150139IMG_20150526_150144Lyft rumpan tills det blir en rak linje från axlar till knäna, gå tillbaka till utgångspositionen.

 

 

 

 

5. Sparkande rumpa med litet gummiband

Trä ett gummiband runt benen, ju längre ner mot fötterna desto jobbigare. Håll gärna lite lätt i ett träd eller annat stöd. IMG_20150526_150036Kicka den ena benet bakåt så långt du kan, håll gärna en hand på rumpan så att du känner att den aktiveras ordentligt.

 

 

 

 

6. Armhävning

Stå lutad mot en bänk/sten med armarna i axelbrett avstånd. Spänn mage och rumpa så att ryggen är i linje med resten av kroppen. IMG_20150526_145052IMG_20150526_145056Sänk långsamt kroppen så långt du kan och pressa tillbaka, utan att böja i höften. Armbågarna pekar något utåt, alternativt hålls nära kroppen.

 

 

 

 

7. Triceps/dips

Stöd dig mot en bänk/sten med ungefär axelbrett grep. Kroppen hålls rak eller med böjda ben. Böj armbågarna och sänk kroppen mot marken. Pressa upp igen och upprepa.IMG_20150526_145210IMG_20150526_145207

 

 

 

 

 

8. Bergsklättraren

Starta i armhävningsposition. Håll mage och rygg stabila medan du drar knät framåt och sen tillbaka till startpositionen. Jobba med vartannat ben.IMG_20150526_145135

 

 

 

 

 

9. Axellyft med gummiband

Stå med båda fötterna på gummibandet. Lyft armarna uppåt och utåt i en cirkulär rörelse utan att höja axlarna. IMG_20150526_145608IMG_20150526_145604I toppläget är lillfingersidan av handen riktad mot taket. Vänd rörelsen när armbågarna och händerna är i höjd med, eller något ovanför axeln. Håll emot/bromsa med hjälp av magmusklerna.

 

 

 

10. Låg rodd med gummiband

Sätt gummibandet runt ett träd eller en stolpe eller liknande. Sänk axlarna och håll gummibandet framför dig i brösthöjd. Dra bandet mot dig, armarna nära kroppen och bromsa på vägen tillbaka. IMG_20150526_145707IMG_20150526_145711Handryggen vänd utåt. Övningen görs tyngre genom att gå längre bort från fästpunkten.

 

 

 

11. Hög rodd med gummiband

Sätt gummibandet runt ett träd eller en stolpe eller liknande. Sänk axlarna och håll gummibandet framför dig i brösthöjd. IMG_20150526_145701IMG_20150526_145657Håll armarna raka framför kroppen, handryggen vänd uppåt. Dra handtagen bakåt och låt armbågarna leda rörelsen så de pekar utåt/bakåt, knip ihop skulderbladen. Återgå långsamt.

 

 

 

12. Framåtlutad rodd med gummiband

Stå på gummibandet. Fäll överkroppen framåt med rak rygg, gärna parallellt med marken, lätt böjning i knäna. IMG_20150526_145842IMG_20150526_145840Håll så långt ner på bandet du behöver för att skapa ett bra motstånd. Dra bandet uppåt, armarna nära kroppen, armbågarna pekar uppåt. Bromsa på vägen tillbaka.

 

 

 

13. Stående baksida axel med gummiband

Lägg gummibandet i händerna på raka armar framför kroppen. Dra armarna rakt ut åt sidan/bakåt, knip ihop skulderbladen. IMG_20150526_145801IMG_20150526_145810Släpp långsamt fram igen, men stoppa rörelsen när det är ungefär 50 cm avstånd mellan händerna.

 

 

 

 

LYCKA TILL OCH NJUT AV UTOMHUSTRÄNING I SOMMAR!

//Maria & Jessica