Inlägget gjort

Avsnitt 21. Muskler, muskler, muskler


http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet kommer vi att fördjupa oss lite i något som ligger oss båda varmt om hjärtat – nämligen muskler! Det är spännande vävnader med så många fler uppgifter än att bara röra kroppen. Vi har tre olika sorters muskler i kroppen, glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och skelettmuskulatur, kroppens viljestyrda muskler.

Det blir roliga djurexempel kring hur kroppsstorlek och puls hänger ihop? Och hur låg vilopuls hade skidskytten Martin Fourcade?

Den här gången är det en av oss, Maria, som har kuppat in en lyssnarfråga och den handlar om elchockvapen.  

Referenser:

https://www.ahajournals.org/doi/full/10.1161/CIRCULATIONAHA.112.097584

https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/elchockvapen/

Inlägget gjort

Avsnitt 20. Lyssnarfrågor – bukfetma, muskelminne och gurkmeja


http://fortasana.libsyn.com/
Det är mitt i sommaren och efter ett litet uppehåll är vi tillbaka vid mikrofonerna! Det här avsnittet ägnar vi åt att svara på några av de lyssnarfrågor som vi har fått in.

Den första handlar om vad som skapar viserat fett. Är det storleken på fettcellerna, mängden fettceller, olika livsmedel eller genetik? Den andra frågan handlar om ifall det är lättare att träna upp sig senare i livet om man har varit vältränad som ung? Den sista frågan handlar om gurkmeja och kurkumin som finns i gurkmeja. Frågeställaren skriver att även om forskningen inte har så mycket underlag som verkar det finnas en del studier som pekar på att kurkumin kan dämpa inflammation vid till exempel inflammatorisk tarmsjukdom.

 

Inlägget gjort

Vad är bra eller dålig populärvetenskap?

Jag hade den stora äran att bli inbjuden av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) att vara en av paneldeltagarna på Seminariet Vad är bra eller dålig populärvetenskap? I panelen fanns även Åsa Wikforss som är professor i teoretisk filosofi och ledamot i både KVA och Svenska Akademien, Hanna Eneroth som är risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket samt Maria Gunther som är vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter och även författare. Representanter från Svenska förläggarföreningen, Bonnier Fakta och Bookmark Förlag var också inbjudna till att vara med i panelen, men tyvärr kom ingen av de inbjudna och de föreslog heller inga ersättare.

Anledningen till att jag fick vara med på KVAs evenemang var att jag var en av författarna till en debattartikel som publicerades i DN tidigare i år. I artikeln efterfrågar vi en instans dit författare och förlag kan lämna in bokmanus för faktagranskning. För läsaren skulle det innebära att man kan vara säker på att den bok man har köpt håller en god kvalitet och inte är full med faktafel – vilket dessvärre kan vara risken idag.

KVA har skrivit om sina Almedalsseminarier och även lagt upp de inspelade seminarierna på sin hemsida. Klicka här för att komma dit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag fick bo i en villa med personer från KVA och förutom den otroligt intressanta och givande konversationen vi hade vid frukostbordet besökte jag seminarier som till exempel Utbildning pågår – var god stör, Hur möter vi fake news? och Livsstilsstöd för bättre hjärnhälsa bland kontorsarbetare. Det jag tar med mig ifrån mitt besök i Visby är hur otroligt värdefullt det känns att Jessica och jag fortsätter med vårt viktiga arbete att föra ut vad forskning har kommit fram till – oavsett om det är när vi undervisar, när vi föreläser eller när vi skriver böcker.

Att det är en viktigt att förmedla kunskap är även uppmärksammat i Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de globala målen för en hållbar utveckling. Hållbarhet är något som berör och angår de flesta just nu och har man missat vad det innebär kan man surfa in på sidan Globala målen som drivs av FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Agendan finns till för att vi fram till år 2030 ska avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen.

I Agenda 2030 finns det sjutton mål varav det fjärde är God utbildning för alla . Detta kan man läsa om det fjärde målet: ”Utbildningssystem världen över måste möta människors behov under hela livet – från förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning, samt alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Utbildning är nyckeln till välstånd och öppnar en värld av möjligheter som gör det möjligt för var och en av oss att bidra till ett hållbart samhälle.”

För att man ska kunna få ett livslångt lärande är det ju väldigt viktigt att man vet om man köper bra eller dålig populärvetenskap. Det är varken rättvist eller rimligt att man ska behöva ha gått igenom en forskarutbildning för att kunna bedöma innehållen i populärvetenskapliga böcker som säger sig beskriva fakta och ha vetenskapligt stöd.

//Maria

Inlägget gjort

Avsnitt 15. Antiinflammatorisk kost – finns det?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om antiinflammatorisk kost. Vi vill försöka bena ut vad man menar när man pratar om antiinflammatorisk kost. Går det att definiera vad det är och skiljer det sig från vad vi rekommenderas att äta enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna? Om man inte har en inflammation, kan man då bli ännu friskare av att äta antiinflammatoriskt?

Till vår hjälp har vi med oss en gäst, Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vi följer också upp hur det har gått för oss med våra tidigare satsningar kring vår egen hälsa.

Inlägget gjort

Avsnitt 14. Kaffe och energidryck


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet pratar vi om koffein, och framför allt om kaffe och energidryck som är några av de produkter som innehåller koffein. Vi tar upp vad koffeinmolekylen gör i kroppen och om det är bra eller dåligt för hälsan att dricka mycket kaffe. När vi är ute och föreläser får vi ofta frågan om kaffe kan vara farligt och om man bör dra ned på sin konsumtion. Vad händer om man dricker för mycket kaffe, vad är en dödlig dos och blir man kissnödig av kaffe? Och hur är det med energidryckerna – är de farliga och borde förbjudas?

Vi svarar på en läsarfråga om att äta efter träning och välkomnar våren med våra nyinköpta begagnade elcyklar.

Inlägget gjort

Avsnitt 13. Proteiner, gluten och rött kött


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om proteiner. Vi tycker det är värt att lyfta detta ämne eftersom det är proteiner som utför i princip allt arbete i våra kroppar. De är med och bygger upp alla våra celler. Hemoglobinet som binder syrgas i våra röda blodkroppar är ett protein. Flera av våra livsviktiga hormoner är proteiner, som insulin. För att få byggstenar till att bygga de här viktiga molekylerna måste vi äta protein, annars överlever vi inte.

Vi ställer oss frågorna vad protein egentligen är, hur mycket protein man måste man äta dels för att överleva och dels prestera om man tränar, vad är bra proteinkällor, bör man äta rött kött, och är det bra att utesluta gluten om man vill leva hälsosamt?

Här kommer en länk till ett filmklipp som illustrerar proteinsyntesen: https://www.youtube.com/watch?v=u9dhO0iCLww

Övriga länkar:

World Cancer Research Fund

Livsmedelsverket om rött kött och chark

Frukt- och grönskasutmaningen på fortasanabloggen

Inlägget gjort

Hur mycket rött kött bör vi äta? Antar du utmaningen?

För ett par veckor sedan rapporterades det i flera medier, till exempel från SVT nyheter, att köttkonsumtionen i Sverige minskar. Förra året, år 2018, åt vi 83,5 kg kött per person. Dividerar man den siffran med antalet veckor per år blir konsumtionen 1,6 kg kött per person i veckan. Av den mängden utgörs 74% av rött kött. Till gruppen rött kött räknas nöt, gris, lamm, ren och vilt. Fågel och fisk räknas alltså inte till det röda köttet. Mängden rött kött som svensken åt per vecka under år 2018 uppgick alltså till 1,2 kg.

Kött är en bra proteinkälla. Proteinerna bryter vi ned i vår mag-tarmkanal till aminosyror. Aminosyrorna tas upp till blodet och används sedan för att tillverka nya proteiner i kroppens alla celler. Ett exempel är hormonet insulin som bildas i bukspottkörteln. Vi kan också använda aminosyror för att skapa energi i kroppen, men äter man blandkost är det bidraget litet. Eftersom vi inte har några lager av aminosyror i kroppen kommer ett överskott av protein att byggas om till fett i våra leverceller. Fettet kommer sedan att transporteras till fettväven och lagras för att användas senare.

 

Proteinbehovet för en vuxen person är ungefär 0,8 gram per kilo kroppsvikt. Om man idrottar mycket är behovet större. Siffrorna kommer från Världshälsoorganisationen och Livsmedelsverket har skrivit om dem här. Får vi inte i oss protein överlever vi inte. Vi måste dessutom få i oss alla de essentiella aminosyrorna. Det krävs alltså att de proteiner vi äter är uppbyggda av alla de aminosyror som vi själva behöver för att överleva. Äter vi tillräckligt varierat spelar det ingen roll om det protein vi äter kommer från växtriket eller djurriket, vi får ändå i oss alla de aminosyror vi behöver. Alla celler, oavsett källa, har proteiner i sig. En bit nötkött innehåller ungefär 22 % protein vilket faktiskt är samma andel som i lax och torkade bönor.

Det röda köttet är en bra källa, inte bara till aminosyror, men också till järn. Järn är viktigt för att det behövs i de röda blodkropparnas hemoglobin som transporterar syrgas till kroppens alla celler. Nackdelen med att äta mycket rött kött är dock att det ökar risken för cancer i tjock- och ändtarmen. Vi äter alltså, som det står i början av det här inlägget, i genomsnitt 1,2 kg rött kött per vecka i Sverige och rekommendationen är att äta maximalt 500 gram per vecka och så lite chark som möjligt. Vi äter alltså i genomsnitt 2,4 gånger för mycket rött kött per vecka. World Cancer Research Fund har tagit fram informationen om detta och man kan även läsa mer om de rekommendationerna på Livsmedelsverkets hemsida.

Proteiner är alltså nödvändiga för vår överlevnad, men vi behöver inte äta några enorma mängder. Det räcker om 10 till 20 % av all energi vi äter kommer från proteinrika livsmedel. Överskottsenergi görs om till fett, oavsett om energin kom ifrån proteiner, kolhydrater, alkohol eller fett. Hur glädjande det är att konsumtionen av köttet minskar är det ändå så att vi äter alldeles för mycket rött kött för hälsans skull.

 

Vi har tidigare föreslagit en frukt och grönsaksutmaning. En mindre-rött-kött-utmaning skulle kunna bestå i att byta ut det röda köttet till någon annan proteinkälla någon eller några gånger per vecka om man känner att man är nära eller över 500 gramsgränsen.

//Maria

Inlägget gjort

Avsnitt 11. Hur mycket ska man dricka?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om olika drycker.

Vi svarar på frågor som varför och hur mycket vi måste dricka, vad vi måste dricka och vad som händer i kroppen med vattnet vi får i oss när vi dricker.

Vi går lite mer på djupet med sportdryck och alkohol. Jessica delar med sig av sin favoritdryck under långpass och maratonlopp och berättar om mekanismen bakom alkoholens vätskedrivande egenskaper.

Andra drycker som vi ofta får frågor om är energidryck och kaffe som båda är drycker som innehåller koffein. Vi tänkte faktiskt ägna ett eget avsnitt åt just de dryckerna så håll utkik framöver.

Lyssnarfrågan handlar om ifall man tål alkohol bättre om man är vältränad.

Vi avslutar avsnittet med att berätta om vilka som är våra egna favoritdrycker.

Inlägget gjort

Slutreplik på DN debatt och intervju på dn.se

Nu på eftermiddagen publicerades vår slutreplik till den debattartikel som vi skrev för drygt en vecka sedan. Se länk eller läs repliken direkt här i blogginlägget (längre ner).

https://www.dn.se/debatt/repliker/granska-halsobocker-for-att-skilja-vetenskap-fran-spekulation/

Idag kan man läsa i olika medier om den granskning av boken “Kimchi och Kombucha” som journalisten Christian Dahlström har genomfört. Granskningen har resulterat i två podavsnitt som du kan lyssna på i podden Sinnessjukt: http://sinnessjukt.se

Att denna granskning sammanfaller i tiden med vår debattartikel är faktiskt en ren tillfällighet, men den utgör ett exempel på precis det vi tror skulle kunna undvikas genom en frivillig och oberoende faktagranskning. På DN.se finns nu en artikel där DNs vetenskapsreporter Amina Mangor intervjuar oss: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forlagen-borde-ta-storre-ansvar-for-faktagranskning/

Och en annan artikel där hon skriver om den aktuella granskningen: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-sagar-popular-bok-om-tarmbakterier/

Det har varit en intressant upplevelse att skriva en debattartikel. Vi har lyft en fråga som helt klart verkar väcka intresse och vi kommer absolut att driva denna diskussion vidare och hoppas att det ska leda fram till något konstruktivt.

 

Slutreplik DN Debatt 17/2:

Det är glädjande att frågor om hälsokommunikation engagerar många. Det har inte minst den senaste tidens diskussioner efter vår debattartikel visat. Vi har fått en stor mängd positiva reaktioner efter vårt förslag om möjligheten att kunna – men inte vara tvungen att – anlita en oberoende granskningsinstans av populärvetenskaplig litteratur som gör anspråk på att utgå från fakta och vetenskap. Vi har fokuserat på böcker inom hälsoområdet, men grundtanken med en granskningsinstans är allmängiltig. Detta förslag har även väckt upprörda reaktioner.

I en replik till vår debattartikel ”Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa” skriver Ann Fernholm bland annat att:

  1. de överdrivna hälsopåståendena i böcker knappast är mer illa grundade än vad nyckelhålsmärkningen av glass och sötad yoghurt en gång var.
  2. de kostråd som presenteras i Sverige inte har tagits fram på ett objektivt sätt och skulle se annorlunda ut om forskningen som ligger till grund för kostråden hade klassificerats enligt ett annat system.
  3. forskare ska ta större hänsyn till upplevelser om kostens betydelse för hälsan.

Att argumentera för att kostråden var felaktiga förr är möjligtvis intressant ur ett historiskt perspektiv men det är knappast ett konstruktivt sätt att förbättra folkhälsan idag. Att dessutom använda det som ett argument för att rättfärdiga felaktigheter i dagens populärvetenskapliga böcker är enligt vår uppfattning inte förenligt med ett vetenskapligt synsätt.

I debattartikeln belyser vi faran med att i populärvetenskapliga böcker om hälsa underminera rekommendationer som är framtagna med vetenskapliga metoder. Risken finns att människor istället väljer andra sätt, beskrivna av självutnämnda hälsoexperter, vilket i värsta fall kan orsaka skada. Ann Fernholm skriver att de svenska kostråden inte är framtagna på ett objektivt sätt. I repliken kan man läsa att Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) använder sig av ett system för evidensgradering, Grade, och att det borde vara ett krav att även NNR togs fram med just den metoden. Intressant nog graderar Världshälsoorganisationen (WHO) vetenskapliga artiklar enligt Grade och ändå är deras kostrekommendationer i stort identiska med dem som Livsmedelsverket presenterar.

Att kosten har betydelse för hälsan är självklart. Men varför ska inte rekommendationer som riktas till allmänheten tas fram på ett vetenskapligt sätt?  Det kan kännas frustrerande att det tar tid att ändra rekommendationer och att enskilda individers personliga berättelser inte kan ligga till grund för dessa. Att myndigheterna förlitar sig på den sammantagna forskningen och inte enskilda nya rön är en stor trygghet för oss alla. Skillnaden mellan en rekommendation framtagen efter en översikt av kunskapslägen och en baserad på enskilda upplevelser är att den senare kan innebära stor fara för en patient, eller person, då varken önskade eller oönskade effekter registreras och utvärderats på ett systematiskt sätt. Personers individuella upplevelser är viktiga på flera sätt – bland annat för att ge uppslag till ny forskning. Där kan kanske filmregissörer fylla en funktion, men varför tror Ann Fernholm att dessa bär på särskilda insikter? Vilka filmer ska vi tro på?

Förutom kritiken i Ann Fernholms replik har diskussion även pågått i sociala medier. Några av de sammantaget fåtaliga negativa kommentarerna har uppkommit genom missuppfattningen om att förslaget gäller en censur av böcker. Detta är ett missförstånd. Vi skriver i debattartikeln att vi värnar om yttrandefriheten. Friheten att få säga i det närmaste vad man vill i tal och skrift utgör ett fundament i demokratin. Det är dock inte samma sak som att det som sägs eller skrivs ej kan, eller bör, granskas och stå oemotsagt.

När det gäller litteratur fungerar inte resonemanget om skyddet av konsumenten på samma sätt som i andra branscher. I böcker är det i princip fritt att påstå vad som helst om hälsa, även sådant som helt saknar stöd i forskning, och ändå kunna benämna det såsom fakta.

Vad har då läsaren för möjlighet och ansvar för att orientera sig bland olika källor? Trots att läsaren försöker göra en källkritisk granskning genom att välja populärvetenskaplig litteratur som står på faktahyllan, som säger sig beskriva forskning och vetenskap samt är skriven av författare med titlar som doktor, läkare och/eller professor finns det alltså idag inga garantier för att innehållet är vetenskapligt stringent.

Vi anser att en oberoende granskning av populärvetenskaplig litteratur skulle kunna vara till hjälp för både läsare, författare och bokförlag. Det skulle kunna utgöra en slags konsumentupplysning för den som vill köpa litteratur vars innehåll anges vara baserat på vetenskapliga fakta eller där det tydligt framgår när författaren spekulerar eller beskriver personliga anekdoter.

 

Maria Ahlsén, medicine doktor, projektkoordinator vid Karolinska Institutet, författare

Jessica Norrbom, medicine doktor, forskare vid Karolinska Institutet, författare

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds Universitet, författare

Mats Lekander, professor i psykoneuroimmunologi, Stockholms Universitet och hälsopsykologi, Karolinska Institutet, författare

Carl Johan Sundberg, professor i fysiologi, Karolinska Institutet, legitimerad läkare, författare

 

 

Inlägget gjort

Avsnitt 10. Ovetenskapliga hälsoböcker måste granskas


http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet pratar vi om den artikel vi publicerade på DN Debatt söndag 17 februari, tillsammans med professorerna Ulf Ellervik, Mats Lekander och Carl Johan Sundberg.

Hur ska man veta vilka av alla de dieter och hälsoråd som lanseras, inte bara i böcker men även i tidningar, på bloggar och andra sociala medier, som har stöd i samlad vetenskap och forskning? Vi upplever att det tyvärr är alldeles för många av de här böckerna som inte baseras på en samlad vetenskaplig grund trots att det är det som hävdas.

I Debattartikeln efterlyser vi en kvalitetsgranskning av böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap. Med en “kvalitetsstämpel” blir det lättare för läsaren att veta om boken man hittar på hyllan med faktaböcker faktiskt beskriver vad som sägs i forskningen eller om den egentligen borde ha stått bland skönlitterära böcker. Detta gäller egentligen oavsett om det är en bok om hälsa man är intresserad av, eller om man vill lära sig mer om psykologi eller rymden.

I det här avsnittet utvecklar vi vårt resonemang och reder ut vad vi vill uppnå med artikeln och varför vi har skrivit den och vilka reaktioner som kommit in under de första dagarna.

Samma dag som den publicerades blev Maria blev uppringd av Sveriges Radio för en intervju som sändes på Ekot. Klicka här för att komma till inslaget.

Under tiden som Maria blev intervjuad över telefon blev Jessica kontaktad av TV4 som ville göra ett reportage till sina kvällsnyheter. Tyvärr var Jessica upptagen och kunde inte bli filmad precis då. Istället kom en reporter och en fotograf hem till Maria och filmade. Klicka här för att se inslaget som visades på TV4s nyheter.

Jessica var även med i Studio Ett i tisdags (ca 19 minuter in i programmet) tillsammans med den operativa chefen på Bonnier Fakta; https://sverigesradio.se/avsnitt/1239048 och Maria blev intervjuad i Karlavagnen (22.28 in i programmet utan musik) i tisdags kväll; https://sverigesradio.se/avsnitt/1237945.

Det är inte bara vi som har tagit upp denna fråga.

Förr året publicerades denna artikel i tidningen Svensk Bokhandel: http://www.svb.se/hur-faktagranskas-vetenskapliga-halsobocker

Och i SR P1 Plånboken diskuteras detta  också: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=687490

De flesta reaktioner vi fått under veckan har varit positiva och det känns som att det helt klart finns ett behov av att ventilera denna fråga. Självklart har vi fått en del mothugg också. Bland annat verkar vårt förslag ha misstagits för att innebära att vi förespråkar någon form av censur, men det är helt fel. För oss är det självklart att en text som utger sig för att vara faktabaserad eller säger sig vara grundad i vetenskap också ska kunna tåla och välkomna en genomläsning av experter på området innan boken trycks. Debatten lär fortsätta……