Inlägget gjort

Avsnitt 21. Muskler, muskler, muskler


http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet kommer vi att fördjupa oss lite i något som ligger oss båda varmt om hjärtat – nämligen muskler! Det är spännande vävnader med så många fler uppgifter än att bara röra kroppen. Vi har tre olika sorters muskler i kroppen, glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och skelettmuskulatur, kroppens viljestyrda muskler.

Det blir roliga djurexempel kring hur kroppsstorlek och puls hänger ihop? Och hur låg vilopuls hade skidskytten Martin Fourcade?

Den här gången är det en av oss, Maria, som har kuppat in en lyssnarfråga och den handlar om elchockvapen.  

Referenser:

https://www.ahajournals.org/doi/full/10.1161/CIRCULATIONAHA.112.097584

https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/elchockvapen/

Inlägget gjort

Avsnitt 20. Lyssnarfrågor – bukfetma, muskelminne och gurkmeja


http://fortasana.libsyn.com/
Det är mitt i sommaren och efter ett litet uppehåll är vi tillbaka vid mikrofonerna! Det här avsnittet ägnar vi åt att svara på några av de lyssnarfrågor som vi har fått in.

Den första handlar om vad som skapar viserat fett. Är det storleken på fettcellerna, mängden fettceller, olika livsmedel eller genetik? Den andra frågan handlar om ifall det är lättare att träna upp sig senare i livet om man har varit vältränad som ung? Den sista frågan handlar om gurkmeja och kurkumin som finns i gurkmeja. Frågeställaren skriver att även om forskningen inte har så mycket underlag som verkar det finnas en del studier som pekar på att kurkumin kan dämpa inflammation vid till exempel inflammatorisk tarmsjukdom.

 

Inlägget gjort

Vad är bra eller dålig populärvetenskap?

Jag hade den stora äran att bli inbjuden av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) att vara en av paneldeltagarna på Seminariet Vad är bra eller dålig populärvetenskap? I panelen fanns även Åsa Wikforss som är professor i teoretisk filosofi och ledamot i både KVA och Svenska Akademien, Hanna Eneroth som är risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket samt Maria Gunther som är vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter och även författare. Representanter från Svenska förläggarföreningen, Bonnier Fakta och Bookmark Förlag var också inbjudna till att vara med i panelen, men tyvärr kom ingen av de inbjudna och de föreslog heller inga ersättare.

Anledningen till att jag fick vara med på KVAs evenemang var att jag var en av författarna till en debattartikel som publicerades i DN tidigare i år. I artikeln efterfrågar vi en instans dit författare och förlag kan lämna in bokmanus för faktagranskning. För läsaren skulle det innebära att man kan vara säker på att den bok man har köpt håller en god kvalitet och inte är full med faktafel – vilket dessvärre kan vara risken idag.

KVA har skrivit om sina Almedalsseminarier och även lagt upp de inspelade seminarierna på sin hemsida. Klicka här för att komma dit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag fick bo i en villa med personer från KVA och förutom den otroligt intressanta och givande konversationen vi hade vid frukostbordet besökte jag seminarier som till exempel Utbildning pågår – var god stör, Hur möter vi fake news? och Livsstilsstöd för bättre hjärnhälsa bland kontorsarbetare. Det jag tar med mig ifrån mitt besök i Visby är hur otroligt värdefullt det känns att Jessica och jag fortsätter med vårt viktiga arbete att föra ut vad forskning har kommit fram till – oavsett om det är när vi undervisar, när vi föreläser eller när vi skriver böcker.

Att det är en viktigt att förmedla kunskap är även uppmärksammat i Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de globala målen för en hållbar utveckling. Hållbarhet är något som berör och angår de flesta just nu och har man missat vad det innebär kan man surfa in på sidan Globala målen som drivs av FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Agendan finns till för att vi fram till år 2030 ska avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen.

I Agenda 2030 finns det sjutton mål varav det fjärde är God utbildning för alla . Detta kan man läsa om det fjärde målet: ”Utbildningssystem världen över måste möta människors behov under hela livet – från förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning, samt alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Utbildning är nyckeln till välstånd och öppnar en värld av möjligheter som gör det möjligt för var och en av oss att bidra till ett hållbart samhälle.”

För att man ska kunna få ett livslångt lärande är det ju väldigt viktigt att man vet om man köper bra eller dålig populärvetenskap. Det är varken rättvist eller rimligt att man ska behöva ha gått igenom en forskarutbildning för att kunna bedöma innehållen i populärvetenskapliga böcker som säger sig beskriva fakta och ha vetenskapligt stöd.

//Maria

Inlägget gjort

Avsnitt 18. Hur sänker man ett högt blodtryck och höjer ett lågt?


http://fortasana.libsyn.com/
I avsnitt 18 av frisk utan flum-podden grottar vi ner oss i ämnet blodtryck! För ett tag sedan fick vi en fråga från en av våra lyssnare som handlade om ifall det finns något man kan göra för att undvika blodtrycksfall? Vi bestämde oss för att göra ett helt avsnitt om just blodtryck.

Vi pratar om vad blodtryck är och hur det mäts, hur stress påverkar blodtrycket och varför det inte är bra att ha ett högt blodtryck en längre tid. Sen går vi vidare till lågt blodtryck och vad som händer vid ett blodtrycksfall. Vi avslöjar också vad det är för mirakellösning som både kan sänka ett högt bodtryck och höja ett lågt blodtryck. Välkommen att lyssna!

Länk till Lancet-artikel: https://www.thelancet.com/journals/lanchi/article/PIIS2352-4642(19)30105-1/fulltext

Länk till Sahlgrenskas pressmeddelande: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//stela-karl-i-tonaren-hos-unga-med-ihallande-fetma.cid1630987

Inlägget gjort

Avsnitt 16. Omega-3, kaloriräkning, andning och bantningsmyter


http://fortasana.libsyn.com/
I avsnitt 16 av Frisk utan flum-podden svarar vi på ett gäng lyssnarfrågor som vi har fått in. Vår gäst från avsnitt 15, Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, hjälper oss att svara på frågor om tillskott av Omega-3 och Omega-6 och om det är ute med kaloriräkning eller om det faktiskt funkar.

Vi svarar också på en fråga om andning och om det är relevant med råd som “tänk på din andning” och så avlivar vi några bantningsmyter.

Maria avslutar med att berätta hur det går med elcykelprojektet, har det blivit en del av livsstilen?

Inlägget gjort

Avsnitt 15. Antiinflammatorisk kost – finns det?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om antiinflammatorisk kost. Vi vill försöka bena ut vad man menar när man pratar om antiinflammatorisk kost. Går det att definiera vad det är och skiljer det sig från vad vi rekommenderas att äta enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna? Om man inte har en inflammation, kan man då bli ännu friskare av att äta antiinflammatoriskt?

Till vår hjälp har vi med oss en gäst, Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vi följer också upp hur det har gått för oss med våra tidigare satsningar kring vår egen hälsa.

Inlägget gjort

Avsnitt 14. Kaffe och energidryck


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet pratar vi om koffein, och framför allt om kaffe och energidryck som är några av de produkter som innehåller koffein. Vi tar upp vad koffeinmolekylen gör i kroppen och om det är bra eller dåligt för hälsan att dricka mycket kaffe. När vi är ute och föreläser får vi ofta frågan om kaffe kan vara farligt och om man bör dra ned på sin konsumtion. Vad händer om man dricker för mycket kaffe, vad är en dödlig dos och blir man kissnödig av kaffe? Och hur är det med energidryckerna – är de farliga och borde förbjudas?

Vi svarar på en läsarfråga om att äta efter träning och välkomnar våren med våra nyinköpta begagnade elcyklar.

Inlägget gjort

Avsnitt 13. Proteiner, gluten och rött kött


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om proteiner. Vi tycker det är värt att lyfta detta ämne eftersom det är proteiner som utför i princip allt arbete i våra kroppar. De är med och bygger upp alla våra celler. Hemoglobinet som binder syrgas i våra röda blodkroppar är ett protein. Flera av våra livsviktiga hormoner är proteiner, som insulin. För att få byggstenar till att bygga de här viktiga molekylerna måste vi äta protein, annars överlever vi inte.

Vi ställer oss frågorna vad protein egentligen är, hur mycket protein man måste man äta dels för att överleva och dels prestera om man tränar, vad är bra proteinkällor, bör man äta rött kött, och är det bra att utesluta gluten om man vill leva hälsosamt?

Här kommer en länk till ett filmklipp som illustrerar proteinsyntesen: https://www.youtube.com/watch?v=u9dhO0iCLww

Övriga länkar:

World Cancer Research Fund

Livsmedelsverket om rött kött och chark

Frukt- och grönskasutmaningen på fortasanabloggen

Inlägget gjort

Avsnitt 12. Stark och hållbar


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden har vi en lite mer praktisk ingång. Vi fick en fråga från en lyssnare som undrade om stretching kan fungera för rörlighet och minskad smärta. För att kunna svara på den och många andra frågor bjöd vi in fysioterapeuten Louise Gottlind som delar med sig av sin kunskap.

Vi blottar våra egna krämpor och hur vi försöker tackla dom och Louise svarar på frågor om hur man får en mer hållfast kropp, hur man kan förhålla sig till olika typer av smärta och varför man kan se vardagsrörelse som ett pensionssparande. Du får Louise tre tips om vad man kan göra i vardagen som inte kräver någon utrustning men som kan hjälpa dig till mot en stark och hållfast kropp.

Dagen till ära tar vi upp två lyssnarfrågor, en som handlar om stretching och en om massage. Trevlig lyssning!

Inlägget gjort

Hur mycket rött kött bör vi äta? Antar du utmaningen?

För ett par veckor sedan rapporterades det i flera medier, till exempel från SVT nyheter, att köttkonsumtionen i Sverige minskar. Förra året, år 2018, åt vi 83,5 kg kött per person. Dividerar man den siffran med antalet veckor per år blir konsumtionen 1,6 kg kött per person i veckan. Av den mängden utgörs 74% av rött kött. Till gruppen rött kött räknas nöt, gris, lamm, ren och vilt. Fågel och fisk räknas alltså inte till det röda köttet. Mängden rött kött som svensken åt per vecka under år 2018 uppgick alltså till 1,2 kg.

Kött är en bra proteinkälla. Proteinerna bryter vi ned i vår mag-tarmkanal till aminosyror. Aminosyrorna tas upp till blodet och används sedan för att tillverka nya proteiner i kroppens alla celler. Ett exempel är hormonet insulin som bildas i bukspottkörteln. Vi kan också använda aminosyror för att skapa energi i kroppen, men äter man blandkost är det bidraget litet. Eftersom vi inte har några lager av aminosyror i kroppen kommer ett överskott av protein att byggas om till fett i våra leverceller. Fettet kommer sedan att transporteras till fettväven och lagras för att användas senare.

 

Proteinbehovet för en vuxen person är ungefär 0,8 gram per kilo kroppsvikt. Om man idrottar mycket är behovet större. Siffrorna kommer från Världshälsoorganisationen och Livsmedelsverket har skrivit om dem här. Får vi inte i oss protein överlever vi inte. Vi måste dessutom få i oss alla de essentiella aminosyrorna. Det krävs alltså att de proteiner vi äter är uppbyggda av alla de aminosyror som vi själva behöver för att överleva. Äter vi tillräckligt varierat spelar det ingen roll om det protein vi äter kommer från växtriket eller djurriket, vi får ändå i oss alla de aminosyror vi behöver. Alla celler, oavsett källa, har proteiner i sig. En bit nötkött innehåller ungefär 22 % protein vilket faktiskt är samma andel som i lax och torkade bönor.

Det röda köttet är en bra källa, inte bara till aminosyror, men också till järn. Järn är viktigt för att det behövs i de röda blodkropparnas hemoglobin som transporterar syrgas till kroppens alla celler. Nackdelen med att äta mycket rött kött är dock att det ökar risken för cancer i tjock- och ändtarmen. Vi äter alltså, som det står i början av det här inlägget, i genomsnitt 1,2 kg rött kött per vecka i Sverige och rekommendationen är att äta maximalt 500 gram per vecka och så lite chark som möjligt. Vi äter alltså i genomsnitt 2,4 gånger för mycket rött kött per vecka. World Cancer Research Fund har tagit fram informationen om detta och man kan även läsa mer om de rekommendationerna på Livsmedelsverkets hemsida.

Proteiner är alltså nödvändiga för vår överlevnad, men vi behöver inte äta några enorma mängder. Det räcker om 10 till 20 % av all energi vi äter kommer från proteinrika livsmedel. Överskottsenergi görs om till fett, oavsett om energin kom ifrån proteiner, kolhydrater, alkohol eller fett. Hur glädjande det är att konsumtionen av köttet minskar är det ändå så att vi äter alldeles för mycket rött kött för hälsans skull.

 

Vi har tidigare föreslagit en frukt och grönsaksutmaning. En mindre-rött-kött-utmaning skulle kunna bestå i att byta ut det röda köttet till någon annan proteinkälla någon eller några gånger per vecka om man känner att man är nära eller över 500 gramsgränsen.

//Maria