Inlägget gjort

Avsnitt 25. Förgiftad




http://fortasana.libsyn.com/

Vi är på bokmässan i Göteborg och har med oss Ulf Ellervik som gäst. Ulf ärprofessor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet, ledamot i Kungliga vetenskapsakademin, expert i Fråga Lund och författare till ett flertal böcker. Följ med oss in i kemins fascinerande värld. Hur kommer det sig att ämnena för Ulfs böcker ofta kretsar kring rätt otäcka ämnen. Den senaste boken heter “Förgiftad. Berättelser om fasor, formler och fiaskon”. Det blir prat om pratar nervgas, toxiner, tallium och mycket mer.  

Du får också höra om den märkligaste dedikeringen som Ulf ombetts skriva i en bok….

Länkar:

Tvätta med avjonat vatten:https://www.aktuellhallbarhet.se/forskare-swatabs-tvattmetod-ar-en-bluff/ 

Namnet på biskopen vi pratade om är PederWinstrup. Länk för den riktigt intresserade lyssnaren): https://www.historiskamuseet.lu.se/om-museet/peder-winstrups-mumie-en-unik-tidskapsel-fran-1600-talet 

Fotograf: Freddy Billquist 

Inlägget gjort

Avsnitt 24. Sömn




http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om sömn, ett ämne som påverkar oss alla. Få saker är så tillfredsställande som en god natts sömn och tvärt om är det få saker som får en så ur balans som om man har sovit dåligt och är jättetrött.  

För att få så bra svar som möjligt på alla våra frågor har vi med oss Sandra Tamm som är legitimerad läkare och sömnforskare. Hon disputerade tidigare i år med en avhandling som heter: A neuroimaging perspective on the emotional sleepy brain

Få svar på frågor som vad sömn egentligen är, hur mycket behöver vi sova, kan vi sova ikapp på helgen, finns det verkligen morgon- och kvällsmänniskor och mycket mer.

Länkar till artiklar vid pratar om:

Artikel om elcyklar: https://www.nyteknik.se/fordon/elcyklister-far-lika-mycket-motion-som-vanliga-cyklister-6966370

Temablad om Jetlag från Stressforskningsinstitutet: http://www.su.se/polopoly_fs/1.51213.1320925003!/temablad_jetlag.pdf

Inlägget gjort

Avsnitt 23. Matens väg genom kroppen




http://fortasana.libsyn.com/

 

I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden kommer vi att prata om matens väg genom kroppen. Inspiration till dagens avsnitt kommer från en lyssnarfråga som vi fick för ett tag sen där frågeställaren undrade hur lång tid det tar för maten vi äter att brytas ned och tas upp för att sedan användas till vad det nu ska användas till. Och om magtarmkanalen fungerar sämre i stressiga situationer. Det blir också några ord om pH i mag-tarmkanalen och om det vi äter och dricker påverkar kroppens pH-värde.

Inlägget gjort

Avsnitt 22. Så mycket friskare


http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet har vi med oss en gäst – Anders Södergård. Anders är läkare och författare till boken Så mycket friskare – ingen ska behöva drabbas av en sjukdom som går att förebygga. 25 år gammal upptäcktes det att Anders hade en hjärntumör som inte gick att operera bort. I boken Strålmannen skriver Anders hur det vara att gå från läkarstudent till cancerpatient och det hårda arbetet för att komma tillbaka.

Vi pratar med Anders om hälsa och sjukdom och diskuterar bland annat om det finns några undanflykter från träning och bättre matval som är OK? Kan man få slippa träna och tänka på vad man äter? Hur stort eget ansvar har man för att förbättra sina chanser till en godare hälsa. Och mycket mer. Det blev ett extra långt avsnitt!

Länkar:

Svenska berättelser på scen SR P1. Dramatens restaurangscen på Dramatenbaren i Stockholm. Programmet är en liveinspelning från den 1 februari 2018. 

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1046564?programid=4572

Svenska berättelser, SR P1: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/861724?programid=4572

Jordbruksverkets statistik:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtionisiffror/kottkonsumtionen.4.465e4964142dbfe44705198.html

Livsmedelsverkets rekommendationer om rött kött:

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark

 

Inlägget gjort

Avsnitt 21. Muskler, muskler, muskler


http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet kommer vi att fördjupa oss lite i något som ligger oss båda varmt om hjärtat – nämligen muskler! Det är spännande vävnader med så många fler uppgifter än att bara röra kroppen. Vi har tre olika sorters muskler i kroppen, glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och skelettmuskulatur, kroppens viljestyrda muskler.

Det blir roliga djurexempel kring hur kroppsstorlek och puls hänger ihop? Och hur låg vilopuls hade skidskytten Martin Fourcade?

Den här gången är det en av oss, Maria, som har kuppat in en lyssnarfråga och den handlar om elchockvapen.  

Referenser:

https://www.ahajournals.org/doi/full/10.1161/CIRCULATIONAHA.112.097584

https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/elchockvapen/

Inlägget gjort

Avsnitt 12. Stark och hållbar


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden har vi en lite mer praktisk ingång. Vi fick en fråga från en lyssnare som undrade om stretching kan fungera för rörlighet och minskad smärta. För att kunna svara på den och många andra frågor bjöd vi in fysioterapeuten Louise Gottlind som delar med sig av sin kunskap.

Vi blottar våra egna krämpor och hur vi försöker tackla dom och Louise svarar på frågor om hur man får en mer hållfast kropp, hur man kan förhålla sig till olika typer av smärta och varför man kan se vardagsrörelse som ett pensionssparande. Du får Louise tre tips om vad man kan göra i vardagen som inte kräver någon utrustning men som kan hjälpa dig till mot en stark och hållfast kropp.

Dagen till ära tar vi upp två lyssnarfrågor, en som handlar om stretching och en om massage. Trevlig lyssning!

Inlägget gjort

Va, kommer en märkning av populärvetenskapliga böcker inte att leda fler rätt mellan bokhyllorna???

På Svenska Dagbladets ledarsida kunde man idag läsa Marie Dahléns text Detoxa från hälsoråd. Hon skriver bland annat att vi i vår DN Debatt-artikel har rätt i att kost- och hälsoråd som inte har tillräckligt vetenskapligt stöd borde granskas, att folk borde lyssna mer till vetenskap, men att en oberoende granskare inte kommer att leda fler rätt mellan bokhyllorna.

Hur ska man då som bokköpare veta vilken bok man ska köpa om man vill lära sig något nytt? Idag är ju de allra flesta medvetna om att man bör vara källkritisk och inte gå på vad som helst, men hur är man då det?

Jo, man börjar med att ta sig till hyllorna för fakta- eller vetenskapsböcker. Sedan letar man upp de exemplar som antingen,  i titeln eller i baksidestexten, säger sig beskriva sådant med stöd i forskning och vetenskap. Detta borde ju kunna räcka för att hitta en bok man kan lita på kan man tycka.

Vill man dock känna sig extra säker är nästa steg att se vad författarna har för titlar. Har de doktorstitlar, är de läkare eller till och med professorer känns det som att man kan vara ganska säker på att innehållet i boken kommer att motsvara ens förväntningar. Lika trygg känner man sig förmodligen om författaren skriver att informationen är hämtade från någon med exempel på ovan nämnda titel.

Borde inte detta räcka som källkritik?

Nej, det gör tyvärr inte det. Som vi skrev i debattartikeln finns det en mängd böcker som trots allt detta innehåller stora mängder fel. Både Jessica och jag har vid flera tillfällen kontaktat bokförlagen och påtalat detta. Ibland handlar om det fel som är på den nivån som lärs ut i grundskolan och ibland handlar det om sådant som kräver djupare kunskap. Vi har fått till svar att det är svårt att beskriva komplicerade processer på ett lättbegripligt sätt och att man måste förenkla. Man kan undra varför det är bra att förenkla till den grad att resultatet blir felaktigt eller, än värre, påstå sådant som helt saknar stöd.

Någon som kritiserade vårt förslag om att man ska kunna få oberoende hjälp med att faktagranska sitt bokmanus undrade om det inte är bättre att läsarna själva får bedöma hur relevant informationen i boken är. Argumentet till detta var att man kanske underskattar och dumförklarar läsare om man inte låter dem göra det.

Hur rimligt är det? Hur mycket kunskap ska man själv behöva ha för att välja en bok som man kan lita på?

Personligen önskar jag att jag kunde in i en bokhandel och köpa en bok i ett ämnesområde som jag inte alls behärskar och vara säker på att jag får lära mig saker som har stöd i forskning och vetenskap. En märkning, som vi föreslår, skulle göra jobbet så mycket lättare jämfört med åratal av högskolestudier.

Ofta hör man att det ju inte gör så mycket om hälsoböckerna innehåller lite fel, bara det får ju folk att äta mer grönsaker. Ja, om det håller sig till det är det naturligtvis inte någon fara. Om det däremot gör så att någon slutar ta sin medicin kan det till och med vara livsfarligt. På måndag publiceras en granskning av en av de bästsäljande hälsoböckerna på marknaden. Christian Dahlström har gjort en stor undersökning som kommer ut på hans podd Sinnessjukt. Man kan läsa mer om granskningen på Läkemedelsvärdens blogg redan nu.

Läs gärna mer om hur vi resonerar kring de här frågorna i dels Anna-Lena Petterssons intervju med oss i Må Bra och dels i vårt tionde avsnitt av Frisk utan flum-podden.

 

//Maria och Jessica

Inlägget gjort

Individuella träningsråd och gentester

Tidigare i höstas blev jag tillsammans med mina forskningskollegor Mikael Mattsson och Carl Johan Sundberg intervjuad av en vetenskapsjournalist till en artikel som skulle publiceras på Vetenskapsrådets sajt https://www.forskning.se

Temat för artikeln var individuella träningsråd och huruvida de kommersiella gentester som finns tillgängliga är något att ha. Nu har artikeln publicerats, klicka HÄR för att läsa den.

Jag och Maria har tidigare skrivit några inlägg här på bloggen om gentester tidigare, klicka gärna på länkarna nedan om ni vill läsa mer:

https://www.fortasana.se/gentester/

https://www.fortasana.se/gentestet-i-interventionen/

/Jessica

Inlägget gjort

Världsdiabetesdagen och NEJ – socker ger inte diabetes!

Idag den 14 november är det Världsdiabetesdagen då typ-1 och typ-2 diabetes uppmärksammas. Det är viktigt att poängtera att detta är två helt olika sjukdomar och att man inte bör prata bara om diabetes utan alltid vara tydlig med om det är typ-1 eller typ-2 man avser.

Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom som uppstår då de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln förstörs. För att överleva måste man tillföra insulin flera gånger per dag livet ut. Forskare vet idag inte varför vissa utvecklar typ-1 diabetes men det finns flera olika hypoteser som man forskar på. Sjukdomen är till viss del ärftlig.

Typ-2 diabetes är sjukdom, eller kanske egentligen flera sjukdomar, som till stor del är ärftlig. Till andra riskfaktorer hör övervikt, bukfetma, rökning, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och stress. Därför kallas den ofta för en livsstilssjukdom.

Det är självklart viktigt att uppmärksamma och öka kunskapen om dessa sjukdomar men tyvärr cirkulerar det väldigt mycket felaktig information och missförstånd kring dessa sjukdomar och det är beklagligt, speciellt om det riskerar att skuldbelägga dem som har fått en diagnos. En av dessa myter som florerar flitigt i många olika medier och som även fick ett inslag på TV4 Nyhetsmorgon i morse är att socker orsakar typ-2 diabetes. Det är dags att avliva den myten! Högt sockerintag vid normalvikt ökar inte risken för typ-2 diabetes. Och typ-1 diabetes får man inte för att man ätit för mycket socker:

https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Fraga-om-forskning/Diabetes1/Far-man-typ-1-diabetes-om-man-ater-for-mycket-socker/

Kostfonden som var bakom inslaget i TV4 i morse hade dukat upp så mycket sötade produkter som Livsmedelsindustrin producerar för en familj på 4 personer på ett år, vilket sas vara 15 kg. Vi ställer oss lite frågande till detta sätt att angripa frågan. Det måste väl vara upp till företag att producera vad de vill, det är väl vi som konsumenter som bestämmer om vi köper produkterna eller inte?

I undertexten till inslaget kan man också läsa att felaktiga kostråd har förvärrat folksjukdomen typ-2 diabetes. I de kostråd som Livsmedelsverket tillhandahåller, som är uppdaterade och baserar på all tillgänglig forskning i världen, framgår det klart och tydligt att maximalt 10 % av den energi vi äter bör komma från tillsatt eller renframställt socker. Det finns också mycket bra texter kring kost på Livsmedelsverkets hemsida. Vi kan knappast klandra den myndigheten för att vi som befolkning inte följer deras rekommendationer, det måste väl ändå vara vårt eget ansvar?

Självklart rekommenderar ingen att någon trycker i sig stora mängder socker, men det är faktiskt inte farligt med sockret i sig. Det som är farligt för hälsan är om vi äter mer energi än vi gör av med, då det på sikt leder till övervikt och därmed ökar risken för sjukdom. Överviktig kan man bli av vilket energigivande näringsämne som helst, d.v.s. kolhydrater, fetter, proteiner och alkohol. För att undvika övervikt måste man balansera intaget och utgifterna. Det enklaste sättet att göra sig av med mer energi är att röra på sig mer. Då ökar energiförbrukningen i stunden och tränar du regelbundet styrketräning och bygger upp en större muskelmassa gör du med mer energi dygnet runt – då kan du också äta mer. Allt hänger ihop och det går inte att isolera en enstaka molekyl, som exempelvis sockermolekylen, och beskylla den för all övervikt och ohälsa.

Det är dags att vi själva tar ansvar för vad vi köper hem och vad vi äter.

  • Ös på med grönsaker, frukt, fullkorn, fisk m.m. och spara godiset/glassen/chipsen/läsken till enstaka tillfällen på helgen.
  • Glöm inte den viktiga rörelsen och träningen.

Detta ger hälsa på riktigt!

Inlägget gjort

Avsnitt 2. Hur lite träning kan man komma undan med?


http://fortasana.libsyn.com/

I det här samtalet pratar vi om träning för hälsans skull, inte resultat och prestation.

Vi berättar om skillnaden mellan vardagsrörelse och träning, varför riktlinjerna ser ut som de gör, vilka hälsoeffekter man får av regelbunden (och enstaka) träning och mycket annat.

På slutet svarar vi som vanligt på en lyssnarfråga.