Inlägget gjort

Avsnitt 10. Ovetenskapliga hälsoböcker måste granskas


http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet pratar vi om den artikel vi publicerade på DN Debatt söndag 17 februari, tillsammans med professorerna Ulf Ellervik, Mats Lekander och Carl Johan Sundberg.

Hur ska man veta vilka av alla de dieter och hälsoråd som lanseras, inte bara i böcker men även i tidningar, på bloggar och andra sociala medier, som har stöd i samlad vetenskap och forskning? Vi upplever att det tyvärr är alldeles för många av de här böckerna som inte baseras på en samlad vetenskaplig grund trots att det är det som hävdas.

I Debattartikeln efterlyser vi en kvalitetsgranskning av böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap. Med en “kvalitetsstämpel” blir det lättare för läsaren att veta om boken man hittar på hyllan med faktaböcker faktiskt beskriver vad som sägs i forskningen eller om den egentligen borde ha stått bland skönlitterära böcker. Detta gäller egentligen oavsett om det är en bok om hälsa man är intresserad av, eller om man vill lära sig mer om psykologi eller rymden.

I det här avsnittet utvecklar vi vårt resonemang och reder ut vad vi vill uppnå med artikeln och varför vi har skrivit den och vilka reaktioner som kommit in under de första dagarna.

Samma dag som den publicerades blev Maria blev uppringd av Sveriges Radio för en intervju som sändes på Ekot. Klicka här för att komma till inslaget.

Under tiden som Maria blev intervjuad över telefon blev Jessica kontaktad av TV4 som ville göra ett reportage till sina kvällsnyheter. Tyvärr var Jessica upptagen och kunde inte bli filmad precis då. Istället kom en reporter och en fotograf hem till Maria och filmade. Klicka här för att se inslaget som visades på TV4s nyheter.

Jessica var även med i Studio Ett i tisdags (ca 19 minuter in i programmet) tillsammans med den operativa chefen på Bonnier Fakta; https://sverigesradio.se/avsnitt/1239048 och Maria blev intervjuad i Karlavagnen (22.28 in i programmet utan musik) i tisdags kväll; https://sverigesradio.se/avsnitt/1237945.

Det är inte bara vi som har tagit upp denna fråga.

Förr året publicerades denna artikel i tidningen Svensk Bokhandel: http://www.svb.se/hur-faktagranskas-vetenskapliga-halsobocker

Och i SR P1 Plånboken diskuteras detta  också: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=687490

De flesta reaktioner vi fått under veckan har varit positiva och det känns som att det helt klart finns ett behov av att ventilera denna fråga. Självklart har vi fått en del mothugg också. Bland annat verkar vårt förslag ha misstagits för att innebära att vi förespråkar någon form av censur, men det är helt fel. För oss är det självklart att en text som utger sig för att vara faktabaserad eller säger sig vara grundad i vetenskap också ska kunna tåla och välkomna en genomläsning av experter på området innan boken trycks. Debatten lär fortsätta……

Inlägget gjort

Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa

Vi var fem författare som fick en debattartikel “Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa” publicerad på DN Debatt i söndags.

Vi på fortasana, Maria Ahlsén och Jessica Norrbom, har givit ut boken Frisk utan flum. Ulf Ellervik har givit ut ett flertal böcker och den senaste i raden är Magnifika frukostar. Ulf har också sommarpratat och suttit med i panelen på Fråga Lund. Mats Lekander är författare till boken Ditt inre liv. Carl Johan Sundberg har skrivit boken Hälsa på recept tillsammans med Anders Hansen.

 

I Debattartikeln efterlyser vi en kvalitetsgranskning av böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap. Med en “kvalitetsstämpel” blir det lättare för läsaren att veta om boken man hittar på hyllan med faktaböcker faktiskt beskriver vad som sägs i forskningen eller om den egentligen borde ha stått bland skönlitterära böcker. Detta gäller egentligen oavsett om det är en bok om hälsa man är intresserad av, eller om man vill lära sig mer om psykologi eller rymden.

 

 

Till vår stora glädje har debattartikeln redan fått mycket uppmärksamhet. Samma dag som den publicerades blev Maria blev uppringd av Sveriges Radio för en intervju som sändes på Ekot. Klicka här för att komma till inslaget.

Under tiden som Maria blev intervjuad över telefon blev Jessica kontaktad av TV4 som ville göra ett reportage till sina kvällsnyheter. Tyvärr var Jessica upptagen och kunde inte bli filmad precis då. Istället kom en reporter och en fotograf hem till Maria och filmade. Klicka här för att se inslaget som visades på TV4s nyheter.

 

Vi hoppas att vårt budskap når fler och att det inrättas en instans som kan hjälpa alla läsare att kunna välja den typ av bok man vill läsa – och kunna lita på innehållet.

Inlägget gjort

Avsnitt 9. Bör man fasta för hälsans skull?


http://fortasana.libsyn.com/
I dagens avsnitt av Frisk utan flum-podden pratar vi om fasta. Med otaliga böcker och TV-program har Michael Mosley och även andra gjort fastan till något som många är omåttligt intresserade av. Detta är inte ett nytt fenomen. Att genomgå olika fastekurer var även populärt på 80-talet. Många av oss som växte upp på 70- och 80-talen kan nog känna igen att det var många mammor som genomförde både en och två fastekurer.

Att kontrollera kosten på olika sätt är populärt och helt klart det ämne som vi får mest frågor om när vi är ute och föreläser. Frågan som vi ställer idag är om fasta i sig är ytterligare en bantningsmetod eller kan friska normalviktiga personer faktiskt bli friskare av att äta på vissa tider? Behöver kroppens organ vila? Vad bryter vi själva fastan med?

Veckans lyssnarfråga handlar om frukost. Spelar det någon roll ifall man låter bli att äta frukost om man tycker det är svårt?

 

Vi hänvisar till några publikationer i avsnittet. Här hittar du länkarna till dom: 

Caloric restriction improves health and survival of rhesus monkeys. Nature Communications volume 8, Article number: 14063 (2017): https://www.nature.com/articles/ncomms14063

Calorie restriction in humans: an update. Ageing Res Rev. 2017 Oct; 39: 36–45:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5315691/

Frukoststudien: https://www.bmj.com/content/364/bmj.l42

 

Inlägget gjort

Avsnitt 8. Stress – livsfarligt eller livsviktigt? Del 2


http://fortasana.libsyn.com/

I dagens avsnitt fortsätter vi att prata om stress med professor Mats Lekander. Mats är professor i psykoneuroimmunologi på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och även föreståndare för Stockholm Stress Center. Mats arbetar med sambandet mellan hjärnan, immunsystemet och beteende. Tycker man att det låter spännande kan man läsa Mats bok ”Ditt inre liv”.

Ett personligt tips från Mats mot slutet av avsnittet är att man kan tillämpa lite “civil olydnad mot den inre generalen som säger: “arbeta, arbeta”.

Mats svarar också på en lyssnarfråga om det genom träning eller olika metoder går att jobba långsiktigt för att höja en låg stresströskel vid en förvärvad hjärnskada.

Inlägget gjort

Avsnitt 7. Stress – livsfarligt eller livsviktigt? Del 1


http://fortasana.libsyn.com/
I dagens avsnitt pratar vi om stress. Hade vi inte haft möjligheten till en fungerande stressreaktion skulle vi inte komma upp ur sängen på morgonen. Samtidigt är psykiatriska diagnoser, där stressreaktion ingår, den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dagsläget.

För att få lite extra kunskapsmässig tyngd i det här avsnittet har vi bjudit in en gäst. Mats Lekander, professor i psykoneuroimmunologi på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och även föreståndare för Stockholm Stress Center. Mats arbetar med sambandet mellan hjärnan, immunsystemet och beteende. Tycker man att det låter spännande kan man läsa Mats bok ”Ditt inre liv”.

Vi pratar om vad stressreaktionen innebär och Mats svarar på våra frågor. Vi hade så många frågor att ställa att Mats fick komma tillbaka och svara på fler frågor i nästa avsnitt av podden.

Inlägget gjort

Individuella träningsråd och gentester

Tidigare i höstas blev jag tillsammans med mina forskningskollegor Mikael Mattsson och Carl Johan Sundberg intervjuad av en vetenskapsjournalist till en artikel som skulle publiceras på Vetenskapsrådets sajt https://www.forskning.se

Temat för artikeln var individuella träningsråd och huruvida de kommersiella gentester som finns tillgängliga är något att ha. Nu har artikeln publicerats, klicka HÄR för att läsa den.

Jag och Maria har tidigare skrivit några inlägg här på bloggen om gentester tidigare, klicka gärna på länkarna nedan om ni vill läsa mer:

https://www.fortasana.se/gentester/

https://www.fortasana.se/gentestet-i-interventionen/

/Jessica

Inlägget gjort

Avsnitt 6. Nyårslöften


http://fortasana.libsyn.com/
När det här avsnittet släpps är det bara några dagar kvar av 2018 och vi blickar fram mot ett nytt år. Det är vanligt att så här mot slutet av året tänka på vad man vill förändra, inte sällan handlar det om förändringar av livsstilen.

I dagens avsnitt tänkte vi fokusera på fyra områden som har tydlig inverkan på vår hälsa. Det finns självklart andra också, som socialt umgänge, men vi har valt att prata om mat, vardagsrörelse, träning och återhämtning. Allt som man gör som är lite hälsosammare än man brukar är positivt.

Veckans lyssnarfråga handlar om hur man ska hålla igång styrketräningen när den är svår att få till, trots att man egentligen gillar den.

GOTT NYTT ÅR! önskar vi på fortasana!

 

 

Inlägget gjort

Stort fokus på hjärtat inför jul

Vi kunde i veckan höra i de allra flesta nyhetsmedier att risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökar under julen. Här är en länk till SVTs rapportering. Informationen kommer från en svensk studie som publicerades i den medicinska tidskriften The British Medical Journal 2018-12-12. Forskarna har studerat 283.014 hjärtinfarkter mellan åren 1998 och 2013 och alltså kommit till slutsatsen att under jul och midsommar är risken som störst att drabbas av en hjärtinfarkt, speciellt hos den äldre och sjukare befolkningen. Klicka här för att komma till originalartikeln.

 

Frågan om huruvida det är farligt för hjärtat att träna hårt, eller att tävla, har också lyfts under de senaste dagarna av Sveriges Radio. Idag dör 1 av 50.000 personer av plötsligt hjärtstopp under motionslopp i Sverige. I inslaget kan man höra att dödsfallen kan minska med upp till 60 % om alla deltagare skulle fylla i en hälsodeklaration vid anmälan och sen genomgå en läkarundersökning om enkäten skulle indikera att personen har en förhöjd risk.

 

Hur ska man då tänka med hjärtat och träning? Är man otränad eller har en underliggande sjukdom kan det finnas risker med att träna eller tävla på mycket hög intensitet. I skriften FYSS,  Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som är en evidensbaserad handbok för fysisk aktivitet kan man läsa att när man är fysiskt aktiv på måttlig intensitet är det förenat med väldigt små risker och att fördelarna med att vara regelbundet fysiskt klart överstiger riskerna med att vara inaktiv.

 

Vad händer när man tränar?

Kroppen blir starkare. Musklernas celler, muskelfibrerna, kommer att öka i storlek. Många andra strukturer som skelett och senor stärks. Träning minskar också riskerna för att drabbas av metabola sjukdomar, psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdom. Den här listan kan göras så otroligt lång men just här är fokus på hjärtat. Ett vältränat hjärta kommer att växa och bli starkare. Effekten av det är att det inte behöver slå lika ofta för att ändå pumpa ut samma mängd blod som ett svagare hjärta. Det betyder också att man kan utföra aktiviteter vid en lägre belastning än om man är otränad. Är man väldigt otränad kan till och med vardagsaktiviteter, som dammsugning och snöskottning, vara väldigt ansträngande. Har man då övriga riskfaktorer kan en sådan plötslig ansträngning utgöra en risk för att något allvarligt ska hända.

 

Man har sett att de som följer träningsrekommendationerna om 150 minuters konditionsträning per vecka minskar risken att dö i förtid. Vi brukar försöka vara tydliga med att för många räknas promenader inte som träning, det är helt enkelt för lätt (för låg belastning). Ska man få bättre kondition och starkare hjärta måste man ta i så att man blir varm och svettig. Det är jättebra att gå mycket, men många skulle nog vinna på att byta ut en promenad till något flåsigare och mer ansträngande. Detta är något vi föreläser mycket om och vill öka medvetenheten kring.

 

Vi skriver mer om vad som ger en god hälsa i boken Frisk utan flum. Där finns även träningsprogram och konkreta tips till den som vill göra en förändring. Vi talar även om dessa frågor i Frisk utan flum-podden, finns där poddar finns.

Inlägget gjort

Avsnitt 5. Fett och kolhydrater – vänner eller fiender?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet pratar vi om näringsämnen, med särskilt fokus på kolhydrater och fett. Vi utgår från en genomgång av kunskapsläget som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science nyligen.

Rubriken på artikeln är: Dietary fat: from foe to friend? Här är länken till den: http://science.sciencemag.org/content/362/6416/764

Målet med sammanställningen var att identifiera områden som forskarna kunde enas kring och ta fram en agenda för framtida forskning och långvariga kontroverser. Artikeln togs upp av flera medier under slutet av november med rubriker som: “Fred i den stora striden om fett och socker” och ”Nu är det slut på kostkriget mellan fett och kolhydrater”.

Veckans lyssnarfråga handlar om ifall det aldrig är befogat att ta kosttillskott?

Inlägget gjort

Avsnitt 4. Säger siffran på vågen något om min hälsa?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om vikt och kroppssammansättning. Det är inte ett helt lätt ämne att tala om eftersom det är väldigt laddat för många, speciellt kanske för de som har erfarenheter av problematik kring ätstörningar. Vi kommer att försöka hålla oss till vad som ger hälsa och då måste man ändå prata om mängden fett och muskler på kroppen. Det har alltså inte att göra med hur kroppen ser ut, utseendet alltså, utan bara om hur kroppen mår på insidan.

Vi tar upp ämnen som kroppsideal, vad kroppens vikt består av, övervikt, undervikt, hur man kan mäta sin kroppssammansättning och ärftlighet.