Inlägget gjort

”Jag kom, jag såg, jag sprang” skrivet av vår gästbloggare Ruth

Med ojämna mellanrum får jag frågan varför jag lägger (tycker personen i fråga) så vansinnigt mycket tid på träning. Varför vill man svettas bort hruthalva kroppsvikten på en spinningcykel? Vad är det som lockar med att vingla ut från ett HIIT-pass och vara så yr att man ser sin tvillingsyster, trots att det egentligen är den egna spegelbilden? Och hur charmigt är det egentligen att massera sin älsklings axlar med valkiga händer? Detta, mina vänner, är mycket elementärt.

Låt mig berätta vad som hände mig i Barcelona:

Det är hög tid för lunch och vi – jag och resesällskapet – hittar en uteservering. Väskan kilar jag fast mellan knä och bord för att ingen ska norpa den. Plötsligt anar jag att något inte stämmer och kikar ned på shortsen. Väskan är borta. Stirrar på min kompis vars tillhörigheter också är puts väck. Stolen smäller i backen när jag flyger upp och far med blicken över torget. Där, längs trottoaren på andra sidan gatan joggar en snubbe med två mycket välbekanta väskor hängandes över axeln. barcaJag kastar mig ut i trafiken och tar upp jakten. Tänker inte. Fokuserar på steget och armpendlingen. Killen som inser att han är förföljd höjer farten. Jag sprintar som om jag vore med Hunger Games, tar in halvmeter efter halvmeter. Efter några få hundra meter tar jag ett crossfit-hopp upp på hans rygg och skriker så högt jag kan. Grabben blir så rädd att hans byxor får en mörkare nyans.
Min eriksgata på väg tillbaka till restaurangen blir ljuv. Folk applåderar, ler och ger min rygg hårda dunkningar. Och allt detta på grund för att jag i ett par års tid tränat 800-metersintervaller tills blodet sprutat ur näsan på mig. Uppenbarligen gav det fina resultat.

Svarar jag detta när folk frågar varför jag tränar? Det kan ni hoppa upp och sätta er på.

Ruth Drakvingen

Journalist och Sjuksköterskestudent

ruth 1

Inlägget gjort

Tufft och kort eller lugnt och långt?

I senast numret av Friskispressen (Friskis & Svettis medlemstidning) är jag med i ett reportage om högintensiv träning (HIT), ett ämne som figurerar i många sammanhang.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg här på bloggen om just HIT, som ni kan läsa som komplement till artikeln i Friskispressen. En av fördelarna som ofta framhålls med friskispressenhögintensiv träning är att vi kan få samma eller liknande effekt av träningen på kortare tid. Det stämmer till viss del, men vad man ibland inte nämner eller tänker på är tiden som vi också måste lägga på uppvärmning, som är särskilt viktig för att förbereda kroppen på den tuffa ansträngning som HIT är, och även nedvarvningen efteråt. Däremot är det bra för de allra flesta att lägga in träningspass med lite högre intensitet eller explosivitet ibland. Det stimulerar våra snabba muskelfibrer som kräver hög intensitet för att aktiveras, och som vi generellt har mindre andel av med ökad ålder.

Klicka på länken nedan för att läsa hela artikeln från Friskispressen om Högintensiv träning. Friskispressen_HIT

/Jessica

Inlägget gjort

Så fort jag har bantat klart går jag upp i vikt igen – varför?

När kroppen inte får mat går den över till krisläge, och det spelar inte någon roll ifall det är vi själva som har bestämt att dra ned på kalorierna eller om det är så att maten faktiskt är slut. I sådana här lägen måste vi leva på våra energilager, och för att kunna bryta ned dem kommer stresshormoner att frisättas. Krisläget ger alltså upphov till en stressreaktion. Exempel på stresshormoner är adrenalin och kortisol. De här hormonerna kommer se till att vi bryter ner våra lager av kolhydrater, fett och tyvärr även protein (muskler). Detta måste vi göra för att hjärnan ska få energi och för att vi ska fortsätta kunna producera livsviktiga hormoner, mm – för att överleva alltså. Exempel på bieffekter av stresshormonerna är att hjärtat slår snabbare (kroppen vet inte varför den är stressad, kanske måste pulsen höjas för att vi är jagade av en björn), blodtrycket höjs (inte nyttigt i längden) och att våra sinnen skärps (vi blir alerta). Med skärpta sinnen kan vi uppleva att vi mår väldigt bra och presterar på topp och det kan faktiskt vara en kick för många att svälta sig/leva med ett energiunderskott.

 

Vad händer då med vår lagrade energi?

Det första som tar slut är våra kolhydratlager som består av sockermolekyler ihopsatta till långa kedjor av glykogen. Glykogenet tar slut på något dygn och den snabba viktnedgången man ser i början av till exempel en LCHF-bantning (då man äter så lite kolhydrater som möjligt) beror på att man blir av med allt vatten som var bundet till glykogenet.

Fettet förbränns hela tiden och om man är fet (fetma är ett BMI över 30) och övervikten består av fett kan man leva på den energin i flera månader. Tack vare att vi kan bilda ketonkroppar av fett och att hjärnan kan använda dessa som bränsle dör vi inte om vi slutar äta kolhydrater (hjärnan förbränner i normala fall endast socker som bildas då vi bryter ner kolhydrater i mag-tarmkanalen). Läs mer om ketos i mitt tidigare blogginlägg: https://www.fortasana.se/ar-det-nyttigt-att-forsatta-kroppen-i-ketos-och-vad-ar-ketogen-diet/

Tyvärr är det så att stresshormonerna i kroppen kommer göra att även musklerna bryts ned vid bantning/svält. Under min utbildning i idrottsnutrition fick jag lära mig att för varje kilo man går ned i vikt är 70% fett och 30% muskler. Varför är detta ett problem i viktminskningssammanhang? Jo, det är musklerna som står för vår basalmetabolism det vill säga vår viloförbränning. Musklerna ligger där och bränner energi. Blir vi av med muskelmassa – och fortsätter äta lika mycket som innan vi började banta – kommer den energi som musklerna skulle ha gjort av med istället lagras som fett och man går lättare upp i vikt.

Våg

Så fort jag har bantat klart går jag upp i vikt igen, varför?

Det är mycket lättare att lägga på sig fett efter en bantningsperiod eftersom man blev av med muskelmassa när man bantade. Man har fått en lägre viloförbränning och kan därför inte äta lika mycket som innan man började banta utan att kroppen lagrar energin som fett.

 

Finns det något jag kan göra?

Man kan försöka minska muskelförlusten genom att styrketräna, gärna med tunga vikter. Då får kroppen signaler om att musklerna behövs och man kan då minska nedbrytningen av dem. Det kan dock vara svårt att träna hårt om man ligger på ett för stort energiunderskott. Det kan då vara att föredra att låta viktminskningen ta lite tid för att inte stressa kroppen så mycket. En kostomläggning med små förändringar, som man orkar leva med under lång tid, i kombination med att man börjar träna är för många skonsammare både fysiskt och psykiskt.

 

//Maria

Inlägget gjort

Träningstrender 2016

2016 har startat och nu vardagen tillbaka med full kraft igen. Förhoppningsvis har du hunnit vara ute och vara aktiv under ledigheten, nu gäller det att prioritera din egen träning även när det är mycket annat som kräver tid.

Vi drivs och motiveras olika mycket av olika faktorer och har ju även i många fall olika mål med varför vi tränar. Många jag träffar tränar för att må bra, orka med vardagen och känna sig starka. Det är fantastiskt bra mål tycker jag, och bidrar till att förbättra hälsan och hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Däremot kan det ibland vara svårt att motivera sig till att genomföra vissa träningspass när man inte har ett specifikt mål. Ett sätt kan vara att man sätter ett vecko- eller månadsmål med ett visst antal pass man ska genomföra, så att det finns något att bocka av och känna att man klarat. Ett genomförandemål som ett delmål mot det stora målet att fortsätta må bra och känna sig stark.

Jag har för egen del laddat ner en app som heter Training Goal (det finns säkert många andra också) där jag lagt upp ett genomförandemål på ett visst antal pass som jag vill genomföra under året och där jag sen registrerar mina träningspass när jag har genomfört dom. Sen har jag även andra mål med träningen som att genomföra olika lopp under året, och de kräver vissa specifika pass. Men det är något som motiverar mig med att se de loggade passen i appen och får mig att vilja planera in kommande pass under veckan för att klara målet. Sen har jag även flera fantastiska träningskompisar, och det är mycket lättare och roligare att träna när jag vet att jag även får träffa någon jag känner där. Det blir både svett och snack (mellan seten). Hur motiverar du dig till att träna?

Inför 2016 släppte American College of Sports Medicine (ACSM) sin årliga lista på träningstrenderna inför kommande år. På topplistan med 20 punkter har 17 2016-fitness-trends-infographicst varit med en eller flera gånger under de 9 år som listan har gjorts, så på många sätt ser det ganska lika ut från år till år. Och det viktigaste är väl just det, att vi tränar något vi själva har bestämt oss för, och inte för att det är trendigt, samtidigt som det kanske kan ge inspiration till att testa något nytt? Kanske inte helt förvånande att teknik på kroppen ligger högst upp på listan inför i år. Många har testat och fastnat för aktivitetsarmbanden som finns i många olika utföranden och prisklasser. Ett lite roligare alternativ till den klassiska stegräknaren, och där man till och med kan få påminnelser om att ställa sig och röra på sig regelbundet under dagen.

På topp 10 hittar vi:

  1. Teknik på kroppen, som pulsklockor och aktivitetsarmband
  2. Träning med egna kroppsvikten. Inspiration till övningar
  3. Högintensiv intervallträning (HIIT). Det skrev jag om HÄR!
  4. Styrketräning
  5. Som tränare är det viktigt att vara utbildad, certifierad och uppdaterad
  6. Personlig träning
  7. Funktionell träning som hjälper till i vardagslivet
  8. Träning för seniorer
  9. Träning och viktnedgång
  10. Yoga

Lycka till med träningen och god fortsättning på 2016!

//Jessica

Inlägget gjort

Går man ner eller upp i vikt av att träna, blir man hungrigare eller blir man rentav mättare?

Vi på fortasana pratar och skriver ofta, och mycket, om hur bra det är att träna. Träning är otroligt effektivt om man vill bli friskare och det finns inga biverkningar jämfört med läkemedel som sällan bara är bra. Alla tränar dock inte för att bli friskare utan många tränar för att gå ned i vikt och se bättre ut.

Viktnedgång (och bantning) är inte något vi på fortasana är speciellt intresserade av, utan vi fokuserar på hälsa. Vikten i kilo säger inget om hur kroppssammansättningen är. Har man jättemycket bra och nyttiga muskler kommer man att väga mycket, men den vikten är bara jättehälsosam och nyttig för kroppen. Om vikten däremot består av mycket fett innebär det en ökad risk för en mängd sjukdomar som till exempel diabetes och cancer. Det kan därför vara bra att se över sin kroppssammansättning och fundera över om man behöver ta ett helhetsgrepp med både kost och träning för att bli hälsosammare. Det är nämligen mycket lättare att få i sig en stor mängd kalorier än det är att träna bort dem vilket gör att kosten också är en viktig faktor.

Våg

På fortasana har vi kostregistreringsprogram som anger energimängden i livsmedel och samtidigt uppskattar energiåtgången vid olika aktiviteter. Om jag skriver in att jag äter 150 gram smaksatta chips så får jag i mig 773 kcal. Om jag joggar en mil på en timme skulle jag enligt samma program ”bara” bränna 487 kcal (utöver min basala förbränning). Jag måste alltså springa lite mer än 1,5 mil för att ”bli av med” min halva påse chips.

Är det då inte någon idé att träna för viktens skull? Precis som titeln på det här inlägget anger finns det många åsikter om det när man läser på nätet till exempel. Jag har valt att titta på hur aptitregleringen och energibalansen påverkas av träning genom att läsa en översiktsartikel publicerad i Obseitas Reviews tidigare i år*. I en översiktsartikel har en eller flera författare fått i uppdrag att sammanställa vad som är publicerat inom ett visst område, ofta som svar på en specifik fråga.

Författarna sammanfattar forskningsläget så här:

Akuta (enstaka i dagligt tal) effekter av träning på aptit medieras via tillfälliga mättnadssignaler (efter att man har ätit, förändringar i hur energin bryts ner (under eller efter träningen), magsäckstömning och annan aktivitet i magsäcken och aktivitet i skelettmuskulaturen som kan förändra transmittorer som dopamin. Effekten av långvarig träning medieras via förändringar i kroppssammansättning tillsammans med de tillfälliga signalerna. Träning ökar normalt muskelmassan (fettfri massa) och minskar mängden fett på kroppen. En ökning av den fettfria massan ökar efterfrågan på energi och detta kommer att resultera i en ökad hunger. Minskningen av fettmassan kommer att ge en förbättrad kontroll av signaler som ska hämma hungersignaler mellan måltiderna genom att känsligheten av hormonerna insulin och leptin ökar. Sammanfattningsvis kommer alltså uthållighetsträning att resultera i en ökad känslighet för de mekanismer som kontrollerar aptiten.

Effekten av träningens intensitet och duration (tiden man tränar) kommer att vara individuell mellan olika personer (på grund av arv och miljö) och alla kommer att svara olika vad gäller kroppssammansättning, motivation till att äta och hur mätt man känner sig.

Marias slutord:

Vi är alla väldigt olika och det kommer nog dröja ganska länge innan vi vet mer om hur träning påverkar hunger/mättnad och viktförändringar, men JA det är fördelaktigt för vikten att träna eftersom kroppssammansättningen och våra hormoners signaler och även känslighet ökar. Vi vet också att träning ger en mängd andra positiva effekter och äter man mer än man gör av med går man upp i vikt (och tvärt om).

//Maria

*Appetite control and energy balance: impact of exercise. Obesity Reviews 16 (Suppl. 1), 67-76, February 2015 J. E: Blundell, C. Gibbons, P. Caudwell, G. Finlayson and M. Hopkins

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25614205

Inlägget gjort

Hur får man in träning i ett redan späckat schema?

En vecka kvar till jul och det är många aktiviteter som ska hinnas med, julklappar som ska köpas, mat som ska handlas osv. Det är lätt att bortprioritera aktiviteter som att träna, träffa vänner eller göra andra saker som man tycker om.

För några veckor sedan höll jag en lunchföreläsning för en grupp kvinnor som handlade om varför träning är så bra för kroppen och hur man kan röra sig både för att öka vardagsaktiviteten och den ”vanliga” träningen. Efter föreläsningen fick jag en del frågor via mail, och jag tänkte dela med mig av delar av ett av dessa mail då jag tror att många känner igen sig i detta, och jag ska ge lite tips på hur man kan ta första stegen till att göra en förändring.

Hej! Jag tänkte fråga dig om du har några träningstips till en mycket trött tvåbarnsmamma som fått muffinsmage (typ inga muskler) som tränat förut innan barnen och har ca 10-12 kg övervikt? Jag har 2 timmar pendling till och från jobbet och jobbar heltid, tidiga morgnar och sena kvällar. Hämta barnen från dagis och skola, laga kvällsmat, tvätta, förbereda inför nästa dag… ja du vet säkert själv. Jag känner att jag inte riktigt orkar ta tag i mitt eget välbefinnande genom träning utan sjunker ner i soffan på kvällarna när allt annat är gjort och där blir jag kvar tills det är dags att gå och lägga mig. Dvs. jag prioriterar mig själv sist eller inte alls. Det blir på något sätt en ond spiral. Hur gör jag för att komma ur detta och få lite mer energi och stabilitet i min soffpotatiskropp?

Ja, hur gör man? Det svåraste är att ta det första steget och göra en liten förändring. Ofta har vi väldigt höga krav på oss själva, även när det gäller träningen. Många tänker kanske att om vi ska träna måste vi gå iväg till ett gym, det måste vara en timme osv osv. För att komma igång är det viktigt att släppa dessa tankar som håller oss tillbaka och helt enkelt börja, utan krav på prestation. När det första passet är gjort kommer tröskeln vara lägre för nästa pass och efter ett par gånger har du skapat en vana som du vill hålla kvar, och då kommer du även prioritera träningen.

Du behöver inte köpa ett träningskort för att komma igång, men om det motiverar dig mer IMG_20150526_145255att gå iväg så ska du självklart göra det. Om du tränar hemma kommer du långt med kroppsvikten. Det kan vara bra att ha en träningsmatta/liggunderlag , och kanske komplettera med ett gummiband efter ett tag (jag gillar de med handtag i båda ändarna). Att ta på sig ett par löparskor och ge sig ut är också ett enkelt sätt att träna, men för att springa utan att råka ut för en massa skador är det mycket bra att innan dess bygga upp styrkan och stabiliteten i kroppen med styrkeövningar.

Ett enkelt sätt att få till ett pass hemma tycker jag är att använda en timer/klocka. Börja med 15 minuter, det behöver inte vara mer i början. Kan självklart utökas med fler övningar och längre tid efter hand.

Så här gör du:

Bestäm dig för 5 övningar (listar några varianter nedan, kolla även i vår Övningsbank) som du utför enbart med kroppen som motstånd alternativt med eventuella redskap du kan ha hemma. Eller skriv upp övningarna och gör dem på gymet.

Exempel: knäböj, armhävningar (knäna i golvet), höftlyft (fötter på golv eller hälarna på stol liggandes på golvet), burpees, tricepsdips mot stol, utfall, rygglyft liggandes på mage på golvet och bensänkning liggande på rygg (jobbar med magen).

Två exempel på upplägg:

  • Sätt timern på 15 minuter och kör därefter 40 s arbete/20 s vila per övning i totalt 3 varv. 1 min x 5 övningar x 3 varv -> 15 minuter.
  • Sätt timern på 15 minuter och bestäm antal repetitioner per övning som du utför, t ex 15, och sedan gör du detta med alla övningar (5 st), varv efter varv tills tiden är ute. Detta kallas för AMRAP – as many rounds a possible inom Crossfit. Dvs maximalt antal varv på en angiven tid.

Lycka till och prioritera dig själv och din träning i jul!

Även om det är fantastiskt bra att träna är det även viktigt att ha tid för återhämtning, något som vi ibland glömmer bort i en intensiv vardag. För två veckor sedan berättade Maria för mig att 2016 är året då vi på fortasana ska börja meditera som ett sätt att ta en paus varje dag. Eftersom både jag och Maria är sjukt otåliga, särskilt när vi kläckt en ny idé som vi vill testa, så var det ju inte läge att vänta en hel månad med att komma igång. Dagen efter hade appen Headspace laddats ner och det första steget i appen är att avsätta 10 minuter varje dag till guidad meditation. Jag har nu avslutat 10 tillfällen, den första nivån. Maria har varit ännu mer disciplinerad och är inne på nivå 2. Med tanke på att jag endast lyckats hålla mig vaken ungefär 3 av 10 gånger är det kanske ett tecken på att jag behöver jobba lite på den biten…….

Hoppas ni får en fantastisk 4:e advent och en fin jul!

gran//Jessica

Inlägget gjort

Har övningarna gjort nytta – upp till bevis för löpcoachen!

På mina löpklasser brukar vi, förutom att spinga, träna koordination, styrka och även göra löpskolningsövningar. Alla övningar syftar till att förbättra löpsteget så att man springer varje steg med mindre ansträngning, bättre löpekonomi.

När jag fyllde år fick jag ett presentkort till en sportbutik som testar löpekonomi, och det vore väl toppen att testa det tänkte jag! Har alla löpskolningsövningar i skogen gjort någon nytta? Orkar jag hålla upp överkroppen tack vara alla plankor och övningar med gummibanden som jag har släpat på i skogen? Är stegfrekvensen bra?

Jag bokade tid och dagen för mätningen infann sig. Inne i sportbutiken fick jag stiga upp på ett löpband, iakttagen av flera små kameror som kollade armar, ben, fötter och olika vinklar. Då kom prestationsångesten, vad har jag gjort? Tänk om jag får ett jättedåligt resultat. För säkerhets skull berättade jag aldrig vad jag jobbar med. 🙂

När hastigheten på bandet ökade och jag började jogga påminde jag mig om det jag själv brukar ropa i skogen: ”Tänk på nacken, upp med bröstet, armarna i 90 graders vinkel, dra med armarna, glöm inte core och bäckenbotten, spetsiga knän, landa under kroppen mitt på foten, 180 steg per minut”…

Efter några minuter var det klart och jag fick se analysen. Yes, löpekonomin hamnade på A. Elitlöpare hamnar på A+ eller A++ och förbrukar ännu mindre energi när de springer vilket naturligt vis är en fördel, men jag blev ändå mycket nöjd. Hur löpekonomin räknades fram vet jag inte, men jag fick uppge mycket information som kön, ålder, längd och vikt. Jag fick information om var på foten jag landade, bäckenets position, stegfrekvens, steglängd, tiden för markkontakt, hur framåtlutad jag var, var i förhållande till kroppen foten landade på marken, vertikal rörelse (hur guppigt jag sprang) och kraften (i olika riktningar) mellan underlag och fot.

MotionMetrix

För att få ännu bättre löpekonomi ska jag tänka på att låta mitt bäcken vara lite mer framåttippat. Om jag klarar det kommer vinkeln på min överkropp att förhoppningsvis ändras 1,5° vilket skulle göra min hållning mer optimal. Då skulle även fotnedsättningen bli bättre. Jag hade vid tillfället då jag sprang ont i höger stortåled och landade lite mer på hälen för att minska obehaget, så jag landade medvetet lite mot hälen till.

Har då alla löpskolnings-, koordinations- och styrkeövningar varit till någon nytta? Ja, absolut, är mitt svar. Det är jag helt övertygad om. Jag fick ju ändå ett A!

Har testet gjort någon nytta för mig? Ja, jag älskar att teoretisera saker och jag gillar att finslipa och öva på små detaljer, så detta passar mig perfekt. Nu har jag något att sysselsätta mig med när jag springer. Jag tänker numer på hur jag gör när jag springer och var jag egentligen har alla kroppsdelar. Jag försöker också lura mig själv att det är jättelätt för mig att springa, jag fick ju ändå ett A! Målet är att få A+ nästa gång jag gör testet.

Nu sticker jag ut och springer!!!

//Maria

P.S. Många av de övningarna vi gör på våra pass finns i övningsbanken på hemsidan. D.S.

Inlägget gjort

Fysisk aktivitet och depression

Som både jag och Maria skrivit om flera gånger här i bloggen påverkar fysisk aktivitet i princip alla kroppens organ och har många positiva effekter på hälsa och välmående. Ofta fokuserar vi på de fysiska effekterna men det kommer allt fler studier som visar på träningens positiva effekter på vår psykiska hälsa. Om man jämför läkemedel med fysisk aktivitet är en av skillnaderna att ett piller läkemedel verkar på en specifik mekanism i kroppen medan ett piller träning påverkar 100-tals mekanismer samtidigt. Träning har oftast inte så många negativa biverkningar heller, förutom lite träningsvärk ibland 🙂

I det här inlägget tänkte jag fördjupa mig lite mer kring stress och depression och kopplingen till fysisk aktivitet. För några veckor sedan skrev Läkartidningen flera artiklar om just detta och beskrev till exempel att fysisk aktivitet har visats vara lika bra som KBT (kognitiv beteendeterapi) eller läkemedel vid depression. Förutom att fysisk aktivitet påverkar hjärnan genom att halten av olika ämnen ökar i kroppen (se lite längre ner) har det även en läkande effekt i sig. En del i just KBT-terapi är att utsätta sig för i det här fallet fysisk aktivitet trots att man egentligen inte vill. Läs gärna hela artikeln här:

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/11/Fysisk-aktivitet-lika-bra-som-KBT-eller-lakemedel-vid-depression/

Men vad är det som händer i kroppen som gör att vi mår bra av fysisk aktivitet?

Endorfin är ett hormon som lindrar smärta och som kroppen tillverkar själv och frisätts vid till exempel stress, motion, skratt och vid förälskelse. Endorfin brukar beskrivas som kroppens egna morfin, av den anledningen att endorfinerna binder till så kallade opioidreceptorer i hjärnan. När vi tränar och aktiverar våra muskler får hjärnan signaler som gör att endorfiner frisätts. De i sin tur påverkar frisättning av dopamin som påverkar belöningssystemet i hjärnan så att vi känner välbehag.

Monoaminhypotesen innebär att det finns en brist på monoaminer i hjärnan, som serotonin och noradrenalin, vid depression och ett överskott på monoaminer, framförallt dopamin, vid mani. När man medicinerar med vissa antidepressiva läkemedel är syftet att öka mängden av dessa monoaminerna för att förbättra den psykiska hälsan. När vi tränar hårt passerar ämnet tryptofan via blodet till hjärnan, vilket ökar bildandet av serotonin och kan vara en förklaring till att vi mår psykiskt bra av träning.

I en vetenskaplig artikel som publicerades 2014 (Agudelo et alDepression. Cell, 2014) studerades en annan mekanism för att försöka förklara hur träning kan skydda mot stress och depression. I denna studie tittade man närmare på olika faktorer, där proteinet PGC-1a spelar en stor roll. Vid träning aktiveras PGC-1a i våra muskler och deltar i regleringen av träningsanpassningen. PGC-1a aktiveras särskilt vid konditionsträning. Genmanipulerade möss med höga nivåer av PGC-1α i musklerna visade inte alls samma symptom på depression efter fem veckors mild stress till skillnad från vanliga möss. Möss med högre nivåer av PGC-1a i musklerna också hade högre nivåer av ett enzym som heter KAT. KAT bryter ner ämnet kynurenin, som bildas vid stress, till kynureninsyra, en substans som inte kan gå över från blodet till hjärnan och hos patienter med psykisk sjukdom har höga nivåer av kynurenin har uppmätts.

I dagsläget vet vi att träning hjälper mot depression och andra psykiatriska symptom, men vi vet förmodligen ännu inte alla anledningar. Det jag har skrivit om här är KBT-effekten, ökade nivåer av endorfin och serotonin samt sänkta nivåer av kynureinsyra.

Jag vill avsluta med att tipsa er om att läsa Jessica Lindholms historia. Jag träffade Jessica när hon gick en av mina fysiologikurser på Karolinska Institutet, och har sen lärt känna henne mer då hon startat en organisation som heter Levnadskonstnärerna som sprider kunskap kring träning vid psykisk ohälsa. Hon anordnar bland annat promenadgrupper och andra typer av aktiviteter. Läs gärna hennes historia här, hon är verkligen en riktig inspiratör och ett levande bevis för vilken enorm positiv effekt träning kan ha:

http://www.sydsvenskan.se/halsa–motion/halsan-tiger-inte-still-den-pratar-i-skogen/

Många kan känna sig tröttare och hängigare nu under de mörka vinterdagarna. Vi rekommenderar därför en lunchpromenad även om du tränar på kvällstid. Fortasanas träningar fortsätter året runt, och snart går vi mot ljusare tider igen!

//Jessica

Inlägget gjort

Ha, ha! Kom igen då kylan, jag är förberedd!!!

Jag tycker att det är en liten utmaning att veta vad man ska sätta på sig när man ska ut och springa när det blir kallare. Det knepigaste stället på kroppen är glipan över foten där tightsen slutar och skon tar vid. Man blir kall där, och springer man i snö blir det blött och klibbigt. Jag har i ett par års tid letat efter ett par benvärmare att springa i. Benvärmare fanns på 80-talet, men sedan verkar det som att det försvann…? Förra året funderade jag på om jag skulle virka, eller sticka, ett par egna ankel-och-fot-skydd men jag kom aldrig så långt för sedan blev det sommar igen.

I veckan kröp temperaturen ned under nollan och då mindes jag problemet igen!

ankelskydd
”Gaiter” som täcker snörning och går upp en bit på benet.

 

När jag nyligen insåg att det är ”gaiters” (damasker alltså) man ska söka på ser jag att det finns massor av olika sorter att köpa, typiskt att jag missat det tidigare. Jag begav mig i veckan till en sportbutik och kom inte bara hem med ett par nya damasker utan även ett par nya dubbskor. Till min stora glädje har nämligen Icebugs börjat tillverka skor som både har inbyggda dubbar men som också är helt vattentäta. I mina gamla rann det in vatten när man råkade springa i en vattenpöl. Det finns även andra skomärken som har de egenskaperna, men de passar inte min fot.

Jag är nu helt förberedd på mer kyla, is och massor av snö!

vattentest
Helt vattentäta! Test i lerpöl.

Vad havinerkläddde jag då på mig när jag gav mig ut på min senaste runda? Jag börjar uppifrån: tunn mössa, halskrage i fleece, t-shirt, fodrad löpartröja, tunna fingervantar, fodrade tights, löparkjol för extra värme på rumpan, tunna strumpor och mina nya vattentäta dubbskor. Det är egentligen inte så bekvämt att springa med dubbskor på barmark, men jag ville verkligen testa att de var vattentäta (det var de). Inga av mina träningskläder, inklusive strumpor och underkläder, är i bomull. Det är bra att undvika eftersom materialet suger åt sig fukt och gör att man blir blöt och kall.

När det blir kallare kommer understället att åka på, så även tjockare mössa och vantar, och så de nya damaskerna så klart. .vintersol

Kom ihåg – man ångrar aldrig en löprunda.

Speciellt inte när man lyckas pricka in en så här solig och vacker dag.

//Maria

Inlägget gjort

World Diabetes Day 2015

Igår, 2015-11-14, var det World Diabetes Day. Genom att ge sjukdomen diabetes egen dag hoppas Världshälsoorganisationen (WHO) att den globala ökningen ska stanna av. Fakta: 1,5 miljoner människor dör av diabetes varje år och 9% av alla vuxna har sjukdomen.

Varför uppmärksammar jag detta? Jo, jag har forskat på diabetes i många år och dessutom har jag själv en ärftlig benägenhet att få typ 2 diabetes. Diabetes finns i två olika former, båda har med insulin att göra och båda ger ett för högt blodsocker.

Typ 1 diabetes är ett tillstånd då bukspottkörteln inte kan tillverka insulin vilket måste ersättas genom injektioner i samband med måltid. Insulin gör att socker i blodet kan tas upp i musklerna och i levern för att lagras. När det händer kommer blodsocker att sjunka till normala nivåer, men saknar man insulin stannar sockret kvar i blodbanan. Typ 2 diabetes ger samma slutresultat, ett förhöjt blodsocker, men anledningen till det skiljer sig åt från typ 1 diabetes. Bukspottkörteln tillverkar insulin men kroppens celler kan inte använda det längre (insulinresistens). Så mycket som 90% av alla diabetesfall är typ 2.

Ett högt blodsocker ger på lång sikt skador på hjärta, kärl, ögon, njurar och nerver. Dessutom ökar risken för många cancertyper. En ökad cancerrisk gäller även vid fetma. Faktum är att typ 2 diabetes och fetma hänger ihop och den globala diabetesepidemin följer den snabba ökningen av övervikt (inklusive fetma och fysisk inaktivitet). En tredjedel av befolkningen i USA lider av övervikt eller fetma och det uppskattas att så många som 120.400 stycken får cancer på grund av detta enligt The American Institute of Cancer Research och the World Cancer Research Fund.

Vad ska jag göra, jag som har en ökad risk att få diabetes pga ärftliga faktorer? Eftersom jag med mycket stor sannolikhet har ärvt risken att få typ 2 diabetes kommer jag bli sjuk om jag går upp i vikt och det är något jag kommer kämpa för att försöka undvika. Man kan minska sin risk att få typ 2 diabetes, och till och med bli av med sjukdomen, om man har en hälsosam livsstil. Det gäller ”helt enkelt” att röra på sig och äta bra. Man behöver absolut inte elitidrotta och plåga sig med konstiga dieter eller detox.Reflexväst

Om vi ökar vardagsmotionen, tränar några gånger i veckan på måttlig nivå, ökar intaget av grönsaker och sparar fikabröd och godis till lördagen är vi på god väg!

Vi ses i spåret!

//Maria

 

 

 

Referenser:

Obesity and Diabetes: The Increased Risk of Cancer and Cancer-Related Mortality, Emily Jane Gallagher & Derek LeRoith, July 1, 2015, Physiological Reviews

WHO, World Health Organisation, www.who.org