Med ojämna mellanrum får jag frågan varför jag lägger (tycker personen i fråga) så vansinnigt mycket tid på träning. Varför vill man svettas bort h
alva kroppsvikten på en spinningcykel? Vad är det som lockar med att vingla ut från ett HIIT-pass och vara så yr att man ser sin tvillingsyster, trots att det egentligen är den egna spegelbilden? Och hur charmigt är det egentligen att massera sin älsklings axlar med valkiga händer? Detta, mina vänner, är mycket elementärt.
Låt mig berätta vad som hände mig i Barcelona:
Det är hög tid för lunch och vi – jag och resesällskapet – hittar en uteservering. Väskan kilar jag fast mellan knä och bord för att ingen ska norpa den. Plötsligt anar jag att något inte stämmer och kikar ned på shortsen. Väskan är borta. Stirrar på min kompis vars tillhörigheter också är puts väck. Stolen smäller i backen när jag flyger upp och far med blicken över torget. Där, längs trottoaren på andra sidan gatan joggar en snubbe med två mycket välbekanta väskor hängandes över axeln. 
Jag kastar mig ut i trafiken och tar upp jakten. Tänker inte. Fokuserar på steget och armpendlingen. Killen som inser att han är förföljd höjer farten. Jag sprintar som om jag vore med Hunger Games, tar in halvmeter efter halvmeter. Efter några få hundra meter tar jag ett crossfit-hopp upp på hans rygg och skriker så högt jag kan. Grabben blir så rädd att hans byxor får en mörkare nyans.
Min eriksgata på väg tillbaka till restaurangen blir ljuv. Folk applåderar, ler och ger min rygg hårda dunkningar. Och allt detta på grund för att jag i ett par års tid tränat 800-metersintervaller tills blodet sprutat ur näsan på mig. Uppenbarligen gav det fina resultat.
Svarar jag detta när folk frågar varför jag tränar? Det kan ni hoppa upp och sätta er på.
Ruth Drakvingen
Journalist och Sjuksköterskestudent
st varit med en eller flera gånger under de 9 år som listan har gjorts, så på många sätt ser det ganska lika ut från år till år. Och det viktigaste är väl just det, att vi tränar något vi själva har bestämt oss för, och inte för att det är trendigt, samtidigt som det kanske kan ge inspiration till att testa något nytt? Kanske inte helt förvånande att teknik på kroppen ligger högst upp på listan inför i år. Många har testat och fastnat för aktivitetsarmbanden som finns i många olika utföranden och prisklasser. Ett lite roligare alternativ till den klassiska stegräknaren, och där man till och med kan få påminnelser om att ställa sig och röra på sig regelbundet under dagen.
//Jessica
. Cell, 2014) studerades en annan mekanism för att försöka förklara hur träning kan skydda mot stress och depression. I denna studie tittade man närmare på olika faktorer, där proteinet PGC-1a spelar en stor roll. Vid träning aktiveras PGC-1a i våra muskler och deltar i regleringen av träningsanpassningen. PGC-1a aktiveras särskilt vid konditionsträning. Genmanipulerade möss med höga nivåer av PGC-1α i musklerna visade inte alls samma symptom på depression efter fem veckors mild stress till skillnad från vanliga möss. Möss med högre nivåer av PGC-1a i musklerna också hade högre nivåer av ett enzym som heter KAT. KAT bryter ner ämnet kynurenin, som bildas vid stress, till kynureninsyra, en substans som inte kan gå över från blodet till hjärnan och hos patienter med psykisk sjukdom har höga nivåer av kynurenin har uppmätts.
de jag då på mig när jag gav mig ut på min senaste runda? Jag börjar uppifrån: tunn mössa, halskrage i fleece, t-shirt, fodrad löpartröja, tunna fingervantar, fodrade tights, löparkjol för extra värme på rumpan, tunna strumpor och mina nya vattentäta dubbskor. Det är egentligen inte så bekvämt att springa med dubbskor på barmark, men jag ville verkligen testa att de var vattentäta (det var de). Inga av mina träningskläder, inklusive strumpor och underkläder, är i bomull. Det är bra att undvika eftersom materialet suger åt sig fukt och gör att man blir blöt och kall.
