Det blev inget Stockholm Marathon för mig i år. Jag var inne och hejade på kompisar och jag kände mig så besviken och sugen på att springa själv. Anledningen till att jag inte sprang är att min fot är dum och gör ont. När jag tidigare i våras började öka längden på långpassen struntade jag först i att det gjorde ont. Den har gjort ont tidigare under långpass (tidigare års maratonträning) och jag tänkte att det löser sig nog i år också, men sedan tänkte jag faktiskt om – inte sjutton ska man springa så långt när det gör ont! Jag har mognat.
Problemet med foten uppstod när jag var gravid första gången, för femton år sedan. Fötterna kollapsade och blev två storlekar större än de var innan. De återhämtade sig sedan lite och stannade på plus en storlek. Efter förlossningen fortsatte höger fot uppföra lite konstigt, hälen kändes inte stabil, men det blev bättre med tiden – tills jag började springa långt.
Efter mitt första maraton 2014 skaffade jag gjutna inlägg. Det blev lite bättre och jag tänkte att med dem och massor av fotövningar kanske problemet löser sig. Jag hade tyvärr fel. Stockholm Marathon 2015 genomfördes ändå och som tur var regnade det hela tiden och var kallt. Tur för mig eftersom jag kunde kyla av den onda foten genom att springa i vattenpölar. Hur dumt låter inte det! Nu har jag sökt vård för foten, skaffat nya gjutna inlägg som på ett helt nytt sätt lyfter upp min kollapsade framfot och dessutom avlastar min stortåled för att undvika en framtida hallux valgus. Hör och häpna – det gör inte längre ont. Jag springer visserligen inte några längre distanser ännu (i alla fall inte om man jämför med ett maraton), bara mellan 5 och 10 km, med det känns såååå fantastiskt! Jag riktigt längtar efter att springa riktigt långa pass igen.
Förra veckan var jag på semester i Spanien och tog självklart med mig löparskorna. Det var väldigt mycket varmare än hemma vilket gjorde att jag inte orkade försöka springa väldigt långt och det var säkert jättebra för återhämtningen av min fot. Varannan dag blev löpning följt av några styrkeövningar och varannan dag yoga.
Jag försökte få in lite variation i löpningen:
Ett pass sprang jag lite snabbare och det blev ca 4,5 km. När jag springer snabbare försöker jag koncentrera mig på att hålla stegfrekvensen hög och trycka ifrån hela tiden. Även om inte distansen var superlång och jag försökte springa i skugga av träden var det väldigt jobbigt.
Nästa pass blev ett trapppass. Jag värmde upp 2,5 km genom att jogga bort till en trappa. Den sprang jag snabbt uppför 10 gånger. Jag gick ned och återhämtade mig samtidigt. Sedan blev det nedvarvningsjogg tillbaka.
Det tredje passet blev långsamt och mysigt. Jag tittade på havet och en grupp människor som jag tror tränade qigong på stranden. Meningen var att det här passet skulle bli långt men det blev jättekort eftersom jag helt enkelt blev för trött i värmen – men det var ok. Jag gjorde lite fler styrkeövningar istället när jag kom hem tack vare inspiration från Jessica. Det blev 3 rundor med 12 repetitioner höftlyft, dips, diagonala rygglyft, armhävningar och båten med rotation.
Tips från mig:
- Lyssna på kroppen när den signalerar smärta. Det finns ofta hjälp att få.
- Ta det lite lugnare vid träning i värme, speciellt i början av vistelsen. Kroppen utsätts för väldigt stora påfrestningar innan den har hunnit vänja sig vid den nya temperaturen.Träna när solen inte är så stark, sätt en keps på huvudet och håll koll på kissets färg. Mörkt kiss betyder att man bör dricka mer.
//Maria