Träning-arkiv - Sida 10 av 14

Inlägget gjort september 23, 2016 september 23, 2016

Konsten att välja fredagsmys

Jag älskar inte salta jordnötter, men annars sätter jag med glädje i mig stora mängder av alla sorters snacks och godis på fredagskvällen.

För mig är det svårt att sluta äta när jag väl har börjat, även om det pinsamt nog får mig att inte må särskilt bra. Dels är det ju så himla gott och dels är det märkligt nog skönt när det tar slut. Anledningen till känslan av tillfredsställelse är förmodligen att man är fri ifrån tvånget att göra slut på den där halva påsen som ligger och skriker i köksskåpet…

Jag har nu kommit på finurliga och smarta sätt att lura mig själv!

Jag tillåter mig själv att köpa vad jag vill. Idag vill jag ha både chips och godis till fredagsmyset och då får jag det.
Jag väljer en liten chipspåse istället för att försöka äta en del av den stora. Det finns påsar som bara innehåller 40 g (istället för 275 g) – utmärkt!!!
Jag väljer plockgodis eftersom jag då slipper slippa köpa flera olika påsar godis för att få många smaker.
Jag väljer den lilla påsen vid godishyllan.
Jag tar bara godis jag verkligen tycker om!!! Är godiset bara OK tar jag det inte. Godis jag vill ha tar jag max en bit av och godis jag verkligen, verkligen vill ha tar jag max två bitar av.

Jag är så otroligt grundlurad men ändå så himla nöjd med att jag fick precis ALLT jag ville ha och i rimliga mängder!!!

//Maria

Inlägget gjort augusti 10, 2016 augusti 10, 2016

Tarmfloratestet i Interventionen

Maria skrev nyligen ett inlägg om det gentest som både hon och jag har gjort, och som vi ivrigt inväntar svar på. Nu har turen kommit till nästa test, det är dags att undersöka vår tarmflora.

Det finns många genetiska variationer mellan individer som till viss del kan förklara varför vi reagerar olika på till exempel träning eller aptitreglering, men bara för att en egenskap har en stor ärftlighet innebär det inte att den är förutbestämd, en faktor som är viktig att komma ihåg och som innebär vi med vår livsstil kan påverka hur våra gener uttrycks och samverkar. Detsamma gäller för bakterierna i tarmen, eller tarmmikroberna, och fler och fler forskargrupper börjar nu undersöka hur skillnader mellan olika uppsättningar av tarmmikrober kan förklara en del av kopplingarna mellan hur vi äter och hur vi mår och även utvecklingen av vissa sjukdomar. I våra tarmar har vi nästan 2 kg mikrober och tarmfloran kan vara en del av förklaringen till varför en fettrik kost kan fungera för vissa personer, medan andra kan äta mycket kolhydrater.

Oavsett det verkar det viktigaste för tarmbakteriernas mångfald vara att äta en så varierad kost som möjligt. Artrikedomen av mikrober i tarmen stimuleras både av olika typer av livsmedel, men även fysisk aktivitet kan påverka.

Så här skriver Tim Spector, författare till boken Matmyten (www.volante.se) och professor i genetik och epidemiologi på Kings college i London: ”Ge näring åt de goda bakterierna i tarmen och Ät varierat! Tänk att din tarm är som en trädgård. Varje dag ska du göda den med en koloni av goda tarmbakterier som hjälper till att hålla dig frisk. Ge den näring och inte minst fibrer som den frodas av (prebiotika) och ät gärna fermenterad mat (probiotika). En blandning av rå och lätt tillagad mat med mycket grönsaker är bra. Undvik kemiska tillsatser som bryter ned den. Mikrobiell mångfald är nyckeln till hälsa. Ju mer variation desto friskare är individen. En tarmflora med färre arter kan länkas till fetma, diabetes, allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS.

Svenska Dagbladet har även skrivit en artikelserie kring detta spännande ämne, se mer på: http://www.svd.se/om/tarmen-och-hjarnan

Tarmfloratestet som jag och Maria har gjort och som deltagarna i Interventionen också kommer att få göra kommer i en liten låda tillsammans med ett adresserat kuvert att skicka tillbaka provet i.

Vi registrerade våra kit på hemsidan och följde sen instruktionerna och avslutade med att svara på en mängd frågor.

Nu väntar vi spänt på resultatet, och framför allt ska det bli intressant att se om det sker några förändringar på några månaders sikt när vi nu försöker tänka med på vad vi äter och framförallt få i oss mer grönsaker och dra ned på rött kött och chark.

Tim Spector säger att ”Ditt bajs säger mer om dig än ditt DNA”. I interventionen testar vi både några av våra gener och vår artrikedom i tarmen. Utvärdering kommer J, men som vanligt tror vi på en balans, att både arv och miljö spelar viktiga roller.

/Jessica

Inlägget gjort augusti 3, 2016

Gentestet i Interventionen

För några år sedan läste jag boken Mina vackra gener som är skriven av den danska journalisten Lone Frank som forskat i neurobiologi. Boken ges ut på svenska av Fri Tanke förlag. Lone vill veta mer om sitt arv och sina risker för att drabbas av ärftlig bröstcancer och depression och genomgår därför olika genetiska analyser som hon berättar om i boken. Hon skriver också om dilemmat som uppstår när det finns teknik och möjlighet att få reda på att man bär på ett anlag till svår sjukdom men man kanske inte vill veta vad man riskerar att drabbas av.

Tidigare i år sände SVT en dokumentär om ett genteknikföretag på Island som kan räkna ut vilka i befolkningen som har en skyhög ärftlig risk för bröstcancer och för tidig död. Företaget har fått blod från var tredje islänning i forskningssyfte och sitter därför inne med en stor mängd information. Företaget vill nu informera alla som är i farozonen, även de som inte bett om att få veta, och detta rör naturligtvis upp starka känslor och skapar debatt.

Det finns mängder av kommersiellt tillgängliga gentester idag och analyser av vårt DNA används i flera olika sammanhang. Inom till exempel cancervården undersöker man risken för ärftlig cancersjukdom och vid fostervattenprov kan man se om barnet har en kromosomavvikelse (till exempel Downs syndrom). Är man osäker på om man är barnets pappa kan man göra ett faderskapstest och är man intresserad av släktforskning kan ett DNA-test vara en pusselbit för att lära sig mer om sitt ursprung. Vid brottsutredningar samlas DNA in för att användas som bevismaterial. På Wikipedia finns beskrivet att arbetet med att få fast Anna Lindhs mördare bland annat innebar matchning mot en DNA-profil från blod förvarat i PKU-registret. På alla nyfödda tas blodprov och dessa prover har sparats om man är född efter 1 januari 1975. Ur blodprovet kan man få fram DNA. Det pågår just nu en utredning om huruvida registret ska få användas för brottsutredande ändamål.

Vårt DNA ärvs av våra föräldrar och vissa saker, som till exempel ögonfärg och näsans form, är ju uppenbara för oss men vi ärver också gener som bestämmer om våra muskler består av mestadels långsamma uthålliga muskelfibrer eller snabba, explosiva fibrer. Det finns även vissa gener som har visats kunna påverka överviktsrelaterade problem. Ett DNA-test för att se om jag har anlag för att sprinta som Usain Bolt eller om jag har anlag för att ha problem med olämpligt ätbeteende och fettomsättning låter spännande! Detta passar även otroligt bra för vårt projekt Interventionen som vi drar igång nu i höst, men först måste DNA-testet provas! Läs mer om projektet på vår hemsida.

Jag fick hem testet med posten och öppnade det med spänning. Det innehöll några små påsar. I den längsta påsen fanns en skrapa av plast som man skulle skrapa på insidan av kinden. Man får inte ha ätit på en halvtimme innan man gör testet. I minst 20 sekunder ska man dra fram och tillbaka på slemhinnan och förhoppningsvis fastnar DNA-innehållande material på den lilla skrapan. Den lägger man sedan försiktigt ned i ett litet plaströr, man bryter av skaftet, lägger i en liten kapsel som skyddar provet under frakten, korkar igen och skickar slutligen tillbaka till analysföretaget.

Nu är det så spännande! Inom tre veckor kommer jag få mitt svar mailat till mig. Det värsta av allt skulle vara om det skulle visa sig att jag har anlag för att vara snabb, för det är jag ju inte. Betyder det då att jag måste ha tränat fel hela livet? Nej, vi vet att våra gener i vårt DNA inte är allt och enskilda gener inte kan styra egenskaper. Det kommer hela tiden ny forskning som lär oss att vårt leverne påverkar generna jättemycket. I praktiken innebär det förenklat att gener som har nyttiga effekter kan aktiveras av till exempel bra mat och träning och att gener med dåliga effekter kan stängas av. Vi har alltså en otrolig möjlighet att påverka vår hälsa även om vi har haft lite otur i det genetiska lotteriet.

Nu väntar jag bara på testresultatet…

//Maria

Inlägget gjort juli 17, 2016

Kinastudien

Jag har läst boken Kinastudien som är skriven av T Colin Campbell och Thomas M Campbell. Colin är cancer- och nutritionsforskare och har enligt sin hemsida publicerat över 300 forskningsartiklar. Thomas är son till Colin och utbildad till läkare. Boken har enligt förlaget Soulfoods sålts i över en miljon exemplar.

Just som jag satt och skriver det här inlägget gick jag in på Aftonbladets hemsida för att pausa lite och såg då att den här artikeln har lagts upp: ”Stroke går att förhindra”. Vill man titta på originalartikeln som är en case-control study med 13.447 patienter och 13.472 friska från 32 olika länder finns den på the Lancets hemsida.

I Aftonbladets artikel läser jag att ” Stroke kan relativt lätt förebyggas”, enligt en ny stor studie. Forskarna har kartlagt de tio största riskfaktorerna bakom 90 procent av alla strokefall i världen. Högt blodtryck är den överlägset viktigaste faktorn. Liksom andra faktorer är högt blodtryck relativt lätt att åtgärda. Många strokefall skulle på så vis kunna förhindras. Högt blodtryck ligger helt eller delvis bakom 47,9 procent av alla strokefall. Därefter följer fysisk inaktivitet (35,8 procent), högt kolesterol (26,8), ohälsosam föda (23,2), fetma (18,6) och rökning (12,4). Även diabetes, högt alkoholintag och stress kan vara bidragande faktorer.”

I Kinastudien skriver far och son Campbell ingående om hur riskerna för hjärt-kärlsjukdom (men även andra tillstånd som cancer, autoimmuna sjukdomar, diabetes, fetma, mm) kan minskas och hur sjukdomssymptom kan lindras om man övergår till en vegansk kost och utesluter raffinerade kolhydrater (t.ex. vitt socker, vitt mjölk, vitt ris, etc.). De presenterar studie på studie som visar sambandet mellan ett minskat intag av animaliska livsmedel och sjukdom.

Alla håller naturligtvis inte med. Söker man på kritik mot Kinastudien på nätet får man mängder av träffar på blogginlägg som är oerhört skeptiska till Campbells slutsatser och det är ju sunt att man ser saken från olika sidor. Det bör kanske nämnas att det inte bara är i Kinastudien man kan läsa om hur vegansk och vegetariansk livsstil påverkar vår hälsa positivt och för att anknyta till Aftonbladet länkar jag här till en gratis meta-analys (=studie av vetenskapliga publikationer som drar slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats) publicerad i Journal of the American Heart Association oktober 2015. I den här artikeln skriver författarna att en vegetariansk diet kan sänka kolesterolvärdet och de refererar även till studier som visar på ett sänkt blodtryck och andra hälsoeffekter.

Bör vi alla sluta äta livsmedel med snabba kolhydrater och tillsatt sockar? Ja, varför inte? Vi bör i alla fall dra ned på exempelvis saft, läsk, godis, kaffebröd, mm, då de inte tillför några vitaminer, mineraler eller kostfibrer och riskerar att bidra till ohälsa. Detta skriver livsmedelsverket om på sin hemsida.

Bör vi alla bli veganer eller vegetarianer nu, precis som Campbells? Sanningen är att det förmodligen inte finns några som helst risker med att gå över till en mer växtbaserad diet så länge man håller koll på att man äter tillräckligt varierat och får i sig alla livsnödvändiga aminosyror (från proteiner) och vitaminer (framförallt B12) så det kanske är dags att i alla fall börja dra ned på köttkonsumtionen, speciellt rött kött och chark. WHO rekommenderar maximalt 500 gram rött kött per vecka och små mängder chark eftersom de är cancerframkallande. Länk här. Många som drar ned på animaliska livsmedel hänvisar också till miljömässiga och etiska aspekter.

Personligen har jag sedan ett halvår tillbaka verkligen försökt öka min konsumtion av grönsaker. Jag skrev ett blogginlägg om det tidigare i våras. Börjar man äta mer grönsaker är kanske chansen stor att det även blir lite mindre kött på tallriken på köpet. Mer grönsaker och mindre animalisk mat – mycket tyder på att det gör oss friskare. Tycker du att det är värt att prova?

//Maria

Inlägget gjort juni 21, 2016

Dumma fot och träning i värme

Det blev inget Stockholm Marathon för mig i år. Jag var inne och hejade på kompisar och jag kände mig så besviken och sugen på att springa själv. Anledningen till att jag inte sprang är att min fot är dum och gör ont. När jag tidigare i våras började öka längden på långpassen struntade jag först i att det gjorde ont. Den har gjort ont tidigare under långpass (tidigare års maratonträning) och jag tänkte att det löser sig nog i år också, men sedan tänkte jag faktiskt om – inte sjutton ska man springa så långt när det gör ont! Jag har mognat.

Problemet med foten uppstod när jag var gravid första gången, för femton år sedan. Fötterna kollapsade och blev två storlekar större än de var innan. De återhämtade sig sedan lite och stannade på plus en storlek. Efter förlossningen fortsatte höger fot uppföra lite konstigt, hälen kändes inte stabil, men det blev bättre med tiden – tills jag började springa långt.

Efter mitt första maraton 2014 skaffade jag gjutna inlägg. Det blev lite bättre och jag tänkte att med dem och massor av fotövningar kanske problemet löser sig. Jag hade tyvärr fel. Stockholm Marathon 2015 genomfördes ändå och som tur var regnade det hela tiden och var kallt. Tur för mig eftersom jag kunde kyla av den onda foten genom att springa i vattenpölar. Hur dumt låter inte det! Nu har jag sökt vård för foten, skaffat nya gjutna inlägg som på ett helt nytt sätt lyfter upp min kollapsade framfot och dessutom avlastar min stortåled för att undvika en framtida hallux valgus. Hör och häpna – det gör inte längre ont. Jag springer visserligen inte några längre distanser ännu (i alla fall inte om man jämför med ett maraton), bara mellan 5 och 10 km, med det känns såååå fantastiskt! Jag riktigt längtar efter att springa riktigt långa pass igen.

Förra veckan var jag på semester i Spanien och tog självklart med mig löparskorna. Det var väldigt mycket varmare än hemma vilket gjorde att jag inte orkade försöka springa väldigt långt och det var säkert jättebra för återhämtningen av min fot. Varannan dag blev löpning följt av några styrkeövningar och varannan dag yoga.

Jag försökte få in lite variation i löpningen:

Ett pass sprang jag lite snabbare och det blev ca 4,5 km. När jag springer snabbare försöker jag koncentrera mig på att hålla stegfrekvensen hög och trycka ifrån hela tiden. Även om inte distansen var superlång och jag försökte springa i skugga av träden var det väldigt jobbigt.

Nästa pass blev ett trapppass. Jag värmde upp 2,5 km genom att jogga bort till en trappa. Den sprang jag snabbt uppför 10 gånger. Jag gick ned och återhämtade mig samtidigt. Sedan blev det nedvarvningsjogg tillbaka.

Det tredje passet blev långsamt och mysigt. Jag tittade på havet och en grupp människor som jag tror tränade qigong på stranden. Meningen var att det här passet skulle bli långt men det blev jättekort eftersom jag helt enkelt blev för trött i värmen – men det var ok. Jag gjorde lite fler styrkeövningar istället när jag kom hem tack vare inspiration från Jessica. Det blev 3 rundor med 12 repetitioner höftlyft, dips, diagonala rygglyft, armhävningar och båten med rotation.

Tips från mig:

Lyssna på kroppen när den signalerar smärta. Det finns ofta hjälp att få.
Ta det lite lugnare vid träning i värme, speciellt i början av vistelsen. Kroppen utsätts för väldigt stora påfrestningar innan den har hunnit vänja sig vid den nya temperaturen.Träna när solen inte är så stark, sätt en keps på huvudet och håll koll på kissets färg. Mörkt kiss betyder att man bör dricka mer.

//Maria

Inlägget gjort juni 3, 2016

Fysiologikonferens i Boston

Jag befinner mig nu i Boston (och är snart på väg hem igen) på en årlig konferens som anordnas av American College of Sports Medicine (ACSM). Konferensen vandrar runt mellan olika städer i USA, för två år sedan besökte jag också denna konferens, då i Orlando. Jag är här med flera kollegor från Karolinska Institutet och vi har haft några riktigt bra dagar.

Med flera parallella sessioner som pågår hela dagarna gäller det att prioritera och välja de delar man verkligen vill gå på. Och eftersom jag inte varit i Boston tidigare har jag också försökt få in lite andra aktiviteter, så det har blivit en några aktiva dagar.

Tänkte dela med mig av några exempel på vad jag lyssnat på:

I onsdags lyssnade jag på ett föredrag om muskelkramp, orsaker och behandling mm. Där slutsatsen ändå verkar vara att det inte finns någon tydlig koppling mellan kramp och saltnivåer i kroppen, utan snarare att vissa personer är mer benägna än andra att drabbas och det är svårt att förklara varför.
Igår grottade jag ner mig i mitt favoritämne som handlar om mitokondrier (cellens kraftverk). Ett avsnitt handlade om tillskott av antioxidanter och anpassning till träning. Jag blir arg på kosttillskottsindustrin som fortsätter kränga dessa produkter när det finns så mycket resultat som visar att det i princip inte har några positiva effekter, och även en hel del data som visar att träningseffekten uteblir om vi äter kosttillskott med antioxidanter.
På utställningen testade jag även ett nytt typ av löpband som man själv driver framåt istället för att ställa in en given hastighet. Det var faktiskt riktigt bra, och gav känslan av att man sprang ”på riktigt” på ett annat sätt än vanliga löpband.

Om man ska se någon fördel med 6 timmars tidsskillnad så är en av dom att det inte är några problem att hinna med träning innan frukost eftersom man vaknar i ottan. Det har faktiskt blivit träning alla morgnar, så skönt! 1-minutersintervaller på löpband + styrka i gymmet på hotellet blev det första morgonen. Sen hittade jag ner till floden, Charles River, där den andra morgonträningen blev av. Så många andra löpare ute, och roddare på floden, väldigt idylliskt. Ja, ni ser själva på bilden.

Igår skulle vi vara på konferensen lite tidigare, men lyckades bränna av ett kort och effektivt pass på gymmet. Testa detta om du har ont om tid. 4 omgångar Tabataintervaller (20s arbete, 10 s vila x8 = 1 omgång). Omgång 1: Burpees, omgång 2: Axelpress med hantlar och dips (triceps) (4 av varje), omgång 3: Utfall med hantlar i händerna och knäböjshopp (4 av varje), omgång 4: Valfri magövning och diagonala rygglyft (liggande på mage, 4 av varje). Klart! I morse blev det en timmes morgonpromenad för att se lite mer av stan.

Jag har förstått att sommaren verkligen slagit till hemma under veckan när jag varit borta! Nu när jag är på väg hem hoppas jag verkligen att den bestämmer sig för att stanna!!

//Jessica

Inlägget gjort maj 31, 2016

Föreläsningar och företagsfriskvård!

Under vintern och våren har jag och Maria haft förmånen att hålla fyra olika föreläsningar på medieföretaget Schibsted.

Det har varit fantastiskt kul att jobba med ett företag som verkligen satsar på att medarbetarna ska må bra. Ett stort antal företag ryms inom Schibsted-koncernen, totalt är de ca 1600 medarbetare. Under konceptet Schibsted Life anordnas aktiviteter löpande, och detta är en långsiktig satsning, inte något som tar slut efter några månader eller ett år.

Jag och Maria träffade den grupp som är ansvariga för Schibsted Life för att planera vår medverkan och jag fick också möjlighet att prata med Josefina Levin som är HR-chef på flera företag i koncernen kring hur de valt att arbeta med friskvårdsaktiviteter.

Enkäter har skickats ut för att ta reda på vilka aktiviteter de anställda är intresserade av. Målet har varit att erbjuda aktiviteter av olika slag så att alla kan hitta något som de vill testa eller lyssna på. Det anordnas exempelvis löpargrupper och morgonyoga på takterrassen, men även annat än träning. Nyligen startades en kör som genast blev mycket populär. För en del aktiviteter hyrs externa aktörer in, men man försöker också ta vara på den mångfald av kompetens som finns hos medarbetarna. Genom att maxa livet även på jobbet hoppas man även på fler samarbeten, att människor lär känna varandra bättre och att de också mår bra i längden. Det finns många goda exempel och jag hoppas att fler tar efter och inspireras till att fortsätta jobba med friskvård på jobbet!

Föreläsningarna vi gav var två frukostföreläsningar och två lunchföreläsningar, och hade följande teman:

Stillasittande – vår tids hälsofara

Att träning ger positiva hälsoeffekter har knappast gått någon förbi, men att inaktivitet i sig är en hälsofara kanske inte är lika känt. Man vet nu att tre gångers hårdträning på gymmet varje vecka inte uppväger de negativa effekterna som åtta timmars stillasittande vid kontorsstolen ger. Kom och få råd och tips till hur man med små och enkla medel kan bli mer hälsosam

Äta bör man – men vad, och hur mycket?

Vi bombarderas med information om vilka dieter som är de bästa, och att alla borde gå igenom en ”detox” efter sommarens grillmiddagar eller julbordets frestelser. Under föreläsningen går vi igenom hur kroppen fungerar och vad som händer med fett- och muskelmassa när vi väljer att följa olika dieter.

Kan vem som helst bli nästa Usain Bolt?

Kan vem som helst träna sig till ett världsrekord i 100 meter? Både arv och miljö spelar roll för hur bra, eller dåligt, vi svarar på träning. Vissa av oss lägger lätt på muskelmassa och andra kan tyckas orka springa hur långt som helst. Få tips på hur styrke-, uthållighets, och högintensiv träning kan kombineras för bästa slutresultat.

Stress – livsfarligt och livsviktigt

Under en stressituation slår hjärtat snabbare, blodtrycket ökar och vi andas fortare. Allt detta är livsnödvändigt för att vi ska kunna fly ifrån en hotfull situation. Tyvärr kan kroppen inte känna någon skillnad på om vi blir hotade av en arg björn eller en snäv deadline på jobbet och stressreaktionen är densamma. Du kommer att få med dig kunskap om hur stress påverkar kroppen och vad det finns för metoder för att minska på stresshormonerna som på sikt orsakar skador.

Vill du att vi ska komma till din arbetsplats? Vi kan hålla någon av ovanstående föreläsningar, eller självklart skräddarsy ett koncept som funkar för er!

//Jessica

Inlägget gjort maj 3, 2016

När proppen gått

Kiropraktik är ett välkänt verksamhetsområde i Sverige, men framför allt har det funnits länge i den övriga världen. De gamla grekerna använde sig av denna metod, även om det bara kan dateras tillbaka till på slutet av 1800-talet. Kiropraktiken kom inte till Sverige förrän på 1920-talet, så den är fortfarande relativt ny här i vårt avlånga land.

Kiropraktik överlag är främst kopplat till smärta i rygg och nacke här i Sverige. Det är inte fel. En kiropraktor jobbar absolut med ryggar och nackar! Vi kan inte få nog av dem! Jag ska berätta varför. Men först en liten historia för att du ska förstå.

Jag jobbade på en fritidsgård där vi brukade sälja popcorn och slush på fredagar. Slushmaskinen var i full gång precis i början av passet för att det skulle hinna frysa till innan besökarna kom. Det skulle förberedas och poppas i popcornmaskinen strax efter att besökarna dundrat in för att fylla lokalen med biokänsla. Men det fanns ett problem. Så fort man startade igång popcornmaskinen samtidigt som slushen rullade, gick proppen i huset. Det satt en lapp om detta på maskinerna, ”STÄNG AV SLUSHMASKINEN INNAN DU POPPAR POPCORN – PROPPEN GÅR”, men det glömdes bort ibland. Det är väl jättebra att proppen går så att inte elsystemet överhettas och det börjar brinna i huset! Det vore verkligen hemskt… Men då blir ju slushen kall, inga popcorn och besökarna besvikna.

Alltså proppen går = huset säkrat = dålig funktion av maskiner = ledsna besökare

Detta var min lilla liknelse till nervsystemet i kroppen. Hjärnan, ryggmärgen och alla nerver som utgår ifrån ryggraden är sammankopplade, precis som elsystemet i ett hus (typ). Den agerar så att alla maskiner och apparater fungerar som de ska. Kylen ska vara kall, diskmaskinen igång, lamporna tända etc. Men om nervsystemet blir överstimulerat på något sätt, går en säkring. Har du allt i hela huset igång samtidigt, då finns det risk att flera säkringar går. Detta är för din säkerhet! Det finns alltså en anledning till varför man får så kallade leddysfunktioner i ryggraden. Något är överstimulerat och kroppen måste stänga av nervflödet, annars skapar det överhettning.

Tänk dig att du går till en vårdcentral för din ryggvärk och får en storpack Alvedon. Tänk då såhär: Om en propp har gått i huset och ditt kylskåp blir varmt, då blir maten dålig. Vad gör vissa? Jo, de går och byter ut den dåliga maten med ny och fräsch mat. Vad händer då? Ja, maten kommer fortfarande att bli dålig efter ett tag eftersom proppen inte är fixad. Man har alltså korrigerat problemet tillfälligt. Det botar inte ditt varma kylskåp. En kiropraktor tittar in i ”proppskåpet” och startar igång systemet igen med hjälp av ryggradens nära koppling till den. Men inte bara det.
Det kanske inte är säkringen som är problemet. Om systemet är överstimulerat spelar det ju ingen roll hur många gånger man fixar proppen. Är slushmaskinen igång igen tillsammans med popcornmaskinen kommer säkringen fortfarande att gå. Då måste man titta omkring i huset och hitta vad det är som är så överväldigande för elsystemet. Eller hur?

Så här kommer slutklämmen. Smärta är absolut en sökorsak som kiropraktorn oftast stöter på, men du behöver inte ha ont för att besöka en kiropraktor. Men tänk dig då det här huset. Hur mycket annat kan inte ett elsystem upprätthålla? Det håller igång ventilationen, värmer golvet, laddar upp mobiler och andra enheter, har datorn igång (och vad bara den i sig kan göra!)… Ja du ser. Massor av andra funktioner som man inte tänker på. Vi kiropraktorer älskar ryggar och nackar för att detta fantastiska nervsystem vi har utgår därifrån. Nervsystemet kan hjälpa kroppen att bota sig själv och besvär som inte alltid ett piller kan. Tänk dig då vad mycket mer som kan påverkas av nervsystemet och vad som händer i våra kroppar när vi korrigerat ”säkringen i ryggraden”.

Du är välkommen att kontakta mig om du har några frågor eller funderingar som du vill diskutera. Du är självklart även välkommen att boka in en besökstid hos mig på Stockholmsvägen 47 i Stocksund via hemsidan eller via telefon.

Ta en titt på hemsidan om du vill veta mer om vad kiropraktik är och hur det kan hjälpa just dig:
www.thornekiropraktik.se

//Cheyne Henriksson

Inlägget gjort april 27, 2016 april 27, 2016

Mamatummyday 25 april och hur man kan kolla sin bålstabilitet!

I förrgår, den 25 april, anordnades Mamatummyday runt om i landet! Denna dag har initierats av Katarina Woxnerud som bland annat ligger bakom Mammamage-appen och arbetar som naprapat.

Syftet med dagen, som återkommer samma datum varje år, är att uppmärksamma att över 40 000 kvinnor i Sverige riskerar att få efter graviditet och förlossning. Med professionell hjälp och rätt träning av de djupa magmusklerna och bäckenbottenmusklerna kan de flesta återfå betydligt bättre bålstabilitet och funktion i bäckenbottenområdet.

Efter graviditet och förlossning är både bukhinnan och magens muskler uttöjda, och även bäckenbottenmusklerna. 30-40 % av kvinnor som fött barn har en kvarstående diastas (separerade magmuskler) och tillsammans med en påfrestad bäckenbottenmuskulatur kan risken för problem som inkontinens, framfall, besvär och smärta från bäckenet och ryggen öka. Trots stora och vardagliga besvär får dessa kvinnor sällan hjälp, och det kan också vara svårt att veta var man ska vända sig. I Sverige ses diastaser främst som ett skönhetsproblem, trots att forskning visar annorlunda!

Under Mamatummyday vill vi belysa detta lite extra, och även hjälpa till med att undersöka kontroll av djupa bålmusklerna och visa hur man kan komma igång med aktiveringsträning för dessa muskler. Alla event under denna dag var gratis att delta på. I Stockholm samlades vi på Rosa Skrot på söder, ett gym för enbart tjejer vilket passade extra bra för denna dag. Vi var ca 15 certifierade mammamagetränare på plats som höll korta föreläsningar på olika teman (se bild på schemat) och kontrollerade status på magaktivering ute i gymet. Det var en fantastisk känsla när Rosa Skrot invaderades av mammor och barn, och det var verkligen full fart hela dagen. schema mamatummyday

När man träffar en certifierad mammamagetränare kontrollerar vi både ifall man har en diastas (mer än 3 cm mellan de raka magmusklerna), men även hur bra man kan kontrollera sina magmuskler på djupet. Oavsett om man har en diastas eller ej är det viktigt att hitta aktiveringen inifrån och ut för att skydda både bäckenbotten, ryggen och de inre organen.

De djupa musklerna jobbar med låg kraft under lång tid och det är precis så man ska tänka med dessa aktiveringsövningar: LÄTT OCH LÅNGSAMT! Många tar i början i lite för hårt, och det är inte så konstigt, man vill att det ska kännas när man spänner musklerna. Med guidning från en kunnig tränare är det lättare att hitta rätt redan från början och sen jobba vidare därifrån. Glöm situps och plankan – de övningarna är alldeles för tunga till en början, aktiverar framför allt de ytliga musklerna och ökar buktrycket kraftigt vilket kan leda till en stor belastning på den redan påfrestade bäckenbottenmuskulaturen. Så skynda långsamt i början, och tänk aktivering snarare än träning! På ultraljudsbilden intill ser man de olika muskellagrena, där transversus är den djupaste muskeln, ”korsettmuskeln” ibland kallad.

Vill du ha hjälp med att bedöma om du har en diastas och (ännu viktigare) hur väl du kan kontrollera de djupa magmusklerna, kontakta gärna Jessica (jessica@fortasana.se) för att boka en individuell konsultation. Är ni en grupp mammor eller ett kompisgäng går det utmärkt att boka en workshop med både teori och praktik. Mer info finns på https://www.fortasana.se/traningformammor/

Är du föräldraledig anordnar vi en Mammamagekurs hos Hera Barnmorskor i Sollentuna, 4 tillfällen med start onsdag 11 maj kl 13.00. För mer info och anmälan: https://www.fortasana.se/traningformammor/ Självklart är din bebis välkommen att följa med. Missar du detta tillfälle kommer du ha chansen i höst igen då vi startar nya kurser.

//Jessica

Inlägget gjort mars 2, 2016 mars 2, 2016

Träna när du är ledig!

Den här veckan har många sportlovsledigt och vi har båda valt varmare breddgrader istället för skidåkning detta år. Mina (Jessica) barn har till och med fått en extra vecka ledigt och vi befinner oss i Florida! Maria njuter i en liten stad strax utanför Barcelona. På söndag fortsätter vi med fortasanas utomhusträning igen och kommer framöver ha både styrka och löpning som vanligt. Se Aktuella aktiviteter!

Hälsning från Jessica: Att träna på semestern är både lätt och svårt på nåt sätt. Det borde vara lätt för att man inte jobbar och har all tid i världen. Samtidigt gör man mycket andra saker och barnen vill olika som kräver båda föräldrarnas närvaro. Vi är dessutom 11 stycken som reser tillsammans och bestämmer man då en tid när det är dags att åka är det bäst att vara klar då.

Jag tycker ändå att det är fantastiskt skönt att träna på semestern och mottot ”den bästa träningen är den som blir av” tycker jag funkar bra. Det blir oftast lite kortare pass för min del på semestern än hemma, och oftast blir träningen på morgonen innan frukost. Jag borde nog få in det här tänket lite mer hemma också, att inte alltid ställa så stora krav på träningen. Alla pass behöver inte vara de svettigaste eller tyngsta.

Första veckan på semestern hade vi tillgång till ett litet gym på området där vi bodde så då blev det några kortare pass där. Vid två tillfällen valde jag och min syster 5 eller 6 övningar som vi gjorde med ett motstånd/vikt som vi klarade ca 12 repetitioner av, totalt 3 omgångar på varje övning. Jag passade även på att springa intervaller på löpbandet och valde då 10×1 min med 30 s ståvila mellan varje intervall. Med lite uppvärmning och nedvarvning tar det passet ca 30 min.

Den här veckan bor jag precis på en lång sandstrand så det går inte att låta bli att ta morgonjoggen där. Håller mig till sträckor på omkring 5 km. Igår kombinerade jag rundan med att köra 4 styrkeövningar 3 varv som avslutning. Programmerade min pulsklocka på 45 s arbete / 15 s vila och körde 12 minuter. Det blev knäböj, utfall, armhävningar och bergsklättraren.

Hälsning från Maria: Jag kom till ett regnigt Spanien för några dagar sedan. Jag har sällan sett regnet vräka ner så brutalt. Att snöra på sig joggingskorna var inte ett alternativ just då men att istället knalla upp på gågatan Ramblan och köpa en prickig yogamatta var helt rätt!

Om man av någon märklig anledning inte gillar nedåt- och uppåtgående hundar, katter, kobror, huvudstående, lotus och bryggor kan man ju alltid göra lite andra övningar. Yogamattor är utmärkta till även det, och prickiga mattor lämpar sig extra väl till mindre seriösa övningar upptäckte jag.

När så regnet upphörde drog jag på mig mina efterlängtade korta tights, en t-shirt och helt vanliga löparskor utan dobbar. När jag sedan joggade iväg i solskenet längs Medelhavet upptäckte jag att folk tittade. Om någon sa något om min utstyrsel har jag ingen aning om (eftersom jag inte förstår annat än enkla hälsningsfraser på spanska). Efter att ha mött tillräckligt många andra joggare förstod jag, det är ju – trots de 18-20 graderna – vinter! Alla joggande spanjorer bär långa tights och långärmade tröjor. Vissa har till och med tunna mössor och vantar. Inte konstigt att de tittade på den halvnakna svenskan som, mitt i vintern, kryssade mellan dunjacksbeklädda barn och vuxna på strandpromenaden.

”Den bästa träningen är den som blir av” – jag håller med Jessica totalt! Jag drar också ned lite på passen och har sprungit ca 5 km, följt av några övningar (2 x 10 armhävningar, dips, sumon, knäböj och utfall) varannan dag. På nästa resa måste jag packa ned ett gummiband i resväskan. De dagar jag inte har sprungit har jag gjort ett litet förkortat yogapass, 30-60 min, för att hålla ryggen och nacken i bra form.

Nu, nyduschad med en sval cava i handen ska jag stanna upp lite och njuta av allt som är vackert och bra. Trots sommarvärmen börjar jag ändå längta till nästa torsdag och löppasset i Rinkebyskogen. Undrar om vi ska springa långa intervaller då…?

Hoppas ni har en bra vecka oavsett om ni är lediga eller jobbar, och glöm inte att lägga in lite kravlös träning ibland – bara för att man mår så himla bra av det!

/Jessica & Maria