Kategori: Frisk utan flum

Inlägget gjort

Maria föreläser Frisk utan flum på Klövern som hälsosatsar med Challengize

Tidigare i veckan pratade jag om Frisk utan flum hos fastighetsbolaget Klövern. Klövern finns på 15 orter runt om i Sverige och har knapp 250 anställda. Under våren ska de göra en spännande hälsosatsning för sina medarbetare tillsammans med Challengize. Under åtta veckor ska de göra en ”challenge” tillsammans och den utmaningen går ut på att öka hälsan och komma igång med fysisk aktivitet i lagform. Challengize har som mission att få folk att röra på sig och ha kul tillsammans och de finns att följa på facebook, Instagram @challengize, #challengize och LinkedIn.

Jag blev inbjuden av Challengize att inspirera och informera Klöverns 22 skyddsombud om vardagsrörelse, träning, kost och stress inför deras challenge som startar i april. Ett extra stort fokus låg på kost och stress och i slutet av föreläsningen gjorde vi en gemensam andningsövning där vi provade på djupandning. Djupandning gör att det parasympatiska nervsystemet aktiveras vilket ger reaktionen – ”rest and digest” – som är motsatt till kroppens stressreaktion. Pulsen går ner, blodtrycket sänks och mag-tarmkanalens arbete aktiveras under ”rest and digest”.

Följ fortasanas arbete på facebook och LinkedIn.

Det kom upp många frågor under föreläsningen och i samband med det önskemål om tips på var man kan läsa mer om det man undrade över. Här kommer ett par svar på frågor om ekologisk mat och proteinpulver samt förslag på var man kan läsa mer om man är intresserad.

Är ekologisk mat nyttigare?

Nej, för vår hälsa verkar det ännu inte spela någon roll hur maten vi äter är framställd. Det kanske finns skäl till att välja ekologiskt, närproducerat, rättvisemärkt, mm, men för kroppen och hälsan har det inte någon betydelse. På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa mer: Är ekologisk odlad mat nyttigare?  och Är ekologisk frukt och grönsaker nyttigare?

Kosttillskott är inte något man rekommenderas äta om man inte har en brist på något vitamin- eller mineralämne. Detta kan man få konstaterat med ett enkelt blodprov. Äter man varierat och mår bra behöver man helt enkelt inte tillföra något. Det händer att kosttillskott spetsas med odeklarerade substanser som höjer effekten av det man köper. Både Livsmedelsverket och Läkemedelsverket skriver om detta på sina respektive hemsidor. I idrottssammanhang har det hänt att idrottare åker fast för ofrivillig doping och på föreläsningen ställdes därför frågan om det finns någon studie där man har studerat ett eventuellt innehåll av otillåtna substanser i proteinpulver. Någon sådan har jag tyvärr inte hittat. När jag letade runt på nätet hittade jag däremot att Clean Label Project studerade 134 proteinpulver av 52 olika märken. Skrämmande nog hittade de 130 giftiga ämnen inklusive tungmetaller, bisfenol A, bekämpningsmedel, mm. Klicka här så kommer du till deras rapport.

Jag känner inte till Clean Label Project och kan inte bedöma deras undersökning, så om någon känner till organisationen/företaget får ni gärna kontakta mig och berätta mer.

Det är värt att tillägga att de allra flesta inte behöver äta proteintillskott för att få en större muskelmassa eller prestera bättre. Äter man mat får man, förutom tillräckligt med proteiner/aminosyror, i sig vitaminer, mineraler och kostfiber. Ät er alltså mätta på mat och inte på olika tillskott, så lyder mitt råd. Dessutom vill jag passa på att påminna om att skilja på hälsa och prestation. Man behöver inte springa/cykla/simma supersnabbt för att få hälsoeffekter, det gäller att bara göra något – allt räknas!

Mer finns att läsa i Frisk utan flum. Beställ här!

Ett stort lycka till med er challenge och med ert långsiktiga hälsoarbete önskar jag alla medarbetare på Klövern och tack för er uppmärksamhet!

//Maria

Inlägget gjort

Frisk utan flum-föreläsning i Lidköping

I början januari var vi i Lidköping och föreläste för en grupp på ca 100 personer som arbetar med kost och matlagning inom kommunen. Det var kostchefen Nathalie som bjöd in oss till deras årliga inspirationsträff, verkligen kul att vi fick äran att vara årets talare där. Speciellt roligt var det för oss att få komma dit och prata med tanke på att Lidköpings kommun kom på tionde plats i tävlingen ”Årets hållbara skolmatskommun” 2017.

Föreläsningen hölls på biografen Röda Kvarn och salongen var verkligen en klassisk biosalong med mjuka röda plyschfåtöljer och en scen längst fram. Vårt uppdrag var att fokusera lite extra på kost, hur kostrekommendationerna ser ut och varför. Vi pratade också om vardagsrörelse, träning, stress och livsstilsförändring som ju alla är viktiga delar i livet.

Läs mer om våra föreläsningar här och maila oss för offert på info@fortasana.se

Dagen efter föreläsningen fick vi några frågor som Nathalie skickade och vi blev förstås väldigt glada över att ha väckt ett intresse av att få veta mer.

Hur är det med tarmfloran går det att blida nya bakterier vid ändring av kosten för som vi tolkade det så har man en viss mängd olika bakterie stammar men att de kan dö om vi inte ger dem mat, frågan är då om vi under ett år äter fel så att en bakteriestam dör, kan man då återuppliva den av att man ändrar sin kost senare alltså kan den ligga latent kvar i kroppen?

Som vanligt när det kommer frågor om tarmfloran, som ju är ett relativt nytt forskningsområde, konsulterar vi Karolinska Institutets Lissa Norin som har forskat inom det här området i många år. Lissa berättar att man faktiskt inte vet exakt hur det ligger till. När försökspersoner har fått antibiotika har man sett att vissa funktioner som tarmbakterierna har försvinner men att funktionen i de flesta fall kommer tillbaka ett tag efter att antibiotikabehandlingen har avslutats. Förmodligen finns det nog kvar bakterier som kan växa till sig men det kan också vara så att någon annan bakteriesort kan ta över funktionen – ännu vet man inte!

Ni pratade om att man flytande kalorier inte ger mättnads känsla på samma sätt som fast föda, vi funderar över smoothie som vi förespråkar både inom skola och äldreomsorg. Om man dricker en smoothie ger det sämre mättnadskänsla än om man åt en hel frukt? vi förstår att en hel frukt dock ger en annan effekt med hela fibrer och tuggningen.

I vissa fysiologiböcker som används vid de medicinska utbildningarna kan man läsa att ”man” slutar äta mat när man har ätit en portion även om man kopplar bort matstrupen så att maten aldrig kommer ner i magen och vidare i mag-tarmkanalen. På liknande sätt nöjer man sig ofta efter ett mindre antal glas vatten om man är törstig trots att vätskan ännu inte kommit ut i blodbanan och hunnit påverka oss. Skillnaden mellan vatten och smaksatta drycker är att det är betydligt lättare att få i sig en stor volym och energimängd än om man druckit vatten och ätit mat. Att dricka smoothie kan därför vara ett enkelt sätt att få i sig energi och/eller frukt och grönsaker och beroende på vad som finns i den kan energiinnehållet variera mycket.

En fördel med smoothie jämfört med juice är att alla fibrer finns med i en smoothie som man mixar men inte i en juice där man bara använder fruktjuicen. Nackdelen är, precis som fördelen, att man lätt kan få i sig en stor mängd energi. Frågan är alltså vad syftet är när man serverar en smoothie.

När man tränar så bryter vi ned kolhydrater och fett och proteiner, låt säga att alla dessa förråd är påfyllda och fulla i kroppen, när jag då gör ett fyspass vad är det kroppen förbränner och i vilken ordning?

Generellt kan man säga att alla processer i ämnesomsättningen alltid är igång, men på olika växlar. Vilken energikälla som dominerar beror främst på hur hårt man tränar. Vid lågintensiv träning då det inte ställs så stora krav på de arbetande musklerna att bilda energi snabbt kommer en stor andel av energin att komma från nedbrytning av fett. Ju mer intensiv träningen är, desto större andel av energin kommer från nedbrytning av kolhydrater och tränar man riktigt hårt kan musklerna också använda processer som inte kräver syre och är supersnabba, men inte så uthålliga. Då bildas även mjölksyra och det är svårt att fortsätta träna på en så hög intensitet under särskilt lång tid.

Mer om detta, och mycket annat finns att läsa i vår bok Frisk utan flum. Läs mer, och beställ, här.

//Jessica & Maria

Inlägget gjort

Uppföljning ”kostråden”

Vårt blogginlägg Öppet brev till Svenska Dagbladet visade sig bli ett av våra mest lästa inlägg hittills. I inlägget frågar vi SvD varför de publicerar artiklar som kritiserar det vetenskapliga underlaget av de kostråd som finns i Sverige idag. Vi menar att artikelserien leder läsarna till att misstro forskning och vetenskap, och det i tider av fake news och faktaresistens!

Det är inte bara vi som har reagerat på artiklarna som publicerades i SvD. Livsmedelsverket skrev en kommentar 2018-01-03: Kostråden har starkt stöd i den samlade forskningen där de, liksom vi, skriver att den typen av studier som SvD eftersöker inte alltid är möjliga. En väldigt viktig mening som skrivs i artikelns ingress är ”Det finns i dag stor samstämmighet i världen om vilka matvanor som är hälsosamma.”. Vi i Sverige får alltså inte några speciella, eller anpassade, råd om vad som är bra för hälsan vilket är något väldigt viktigt som vi också lyfter fram när vi är ute och föreläser om kost. Angriper man Livsmedelsverkets rekommendationer angriper man alltså experter i hela världen – det är modigt!

I vår bok Frisk utan flum skriver vi mer om hur vetenskaplig forskning går till och om de rekommendationer som vi får ifrån våra myndigheter idag.

Förutom fortasana och Livsmedelsverket har även Sveriges Radio reagerat mot serien Kostråden. I programmet Medierna från 2018-01-15 sändes klippet Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostråd. Kritiken som Medierna riktar mot SvD handlar om att journalisterna är styrelseledamöter i en forskningsfond som vill främja forskning om kost och hälsa och att de kanske har ett egenintresse av frågan.

Vi och Livsmedelsverket anser alltså att artiklarna i SvD innehåller tvivelaktig information och SR ifrågasätter journalisternas objektivitet.

Avslutningsvis vill vi berätta om en intressant kommentar till vårt öppna brev som skrevs på vår facebooksida: ”Alltså, jag får inte ihop hur SvD kan publicera såna här tokerier och SAMTIDIGT köra den utmärkta artikelserien Vetenskapskollen med Emma Frans…”.

Det skulle vara intressant om SvD skulle vilja kommentera vårt öppna brev och den övriga kritiken som riktas emot dem.

Inlägget gjort

Frisk utan flum på Hedengrens!

I tisdags inledde vi på fortasana årets föreläsningsserie ”författarträffar” på Hedengrens bokhandel på Stureplan i Stockholm. Vi blev inbjudna för att prata om vår bok Frisk utan flum.

Ungefär 40 personer som ville lyssna på oss hade samlats i ett hörn i den mysiga bokhandeln. Vi inledde med att berätta om oss själva, syftet med boken Frisk utan flum och en kort sammanfattning av hur de rekommendationer och riktlinjer som delges allmänheten tas fram. Sedan berättade vi om de 16 deltagarna som vi följde i Frisk utan flum, hur de kunde tänka när de satte sina hälsomål, vad de fick för kostråd, träningsråd och hur mycket de skulle sträva efter att röra sig i vardagen.

Efter vår presentation fick åhörarna ställa frågor innan det var dags för boksignering. Det var så roligt att prata med alla och här har vi skrivit ned frågorna och svaren på några av de frågor vi fick:

 Stämmer det att halva Sveriges befolkning har magnesiumbrist?

Brist på magnesium ser man vanligen endast hos personer som behandlas med vätskedrivande mediciner och som har problem eller sjukdomar i mag- tarmkanalen. Äter man baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter, kött, fisk och skaldjur får man i sig tillräckliga mängder med magnesium och har man inte en brist behöver man inte äta tillskott.

Stämmer det att många har proteinbrist?

Att få brist på protein är inte något man behöver vara orolig över. Stora undersökningar har kommit fram till att vi äter mer än vi behöver i Sverige. Även om man äter vegetarisk kost, och alltså får i sig ägg och mjölkprodukter, är risken för att få proteinbrist liten. Om man äter vegansk kost bör man vara noggrann med att variera sitt intag av proteinrika livsmedel så att man är säker på att man får i sig alla sorters aminosyror (proteinernas byggstenar) som kroppen behöver. Cellernas upptag av protein är inte så stort efter varje måltid och det överskottet av protein som alltså inte tas upp byggs om till fett i levern och så lagrar vi det i fettväven.

Importerade grönsaker t.ex. tomater har ett väldigt lågt näringsvärde. Är det någon idé att äta dem?

Man hör ofta att dagens grönsaker, speciellt importerade, har ett väldigt lågt näringsvärde, till och med så lågt att det skulle vara meningslöst att äta dem. Var dessa påståenden kommer ifrån vet vi inte men vi har inte hittat något som bekräftar ryktena. Är man frisk och äter varierad kost är det ovanligt med bristsjukdomar (förutom järnbrist hos menstruerande kvinnor och D-vitaminbrist hos de som inte får tillräckligt med sol på huden) och det tyder på att vi får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten. Svaret på fråga är alltså ja, ät alla grönsaker eftersom de innehåller massor av nyttigheter!

På Livsmedelsverkets hemsida finns en sammanställning över forskning på näringsinnehåll i livsmedel förr och nu.

Vad är matpyramiden och skiljer den sig ifrån tallriksmodellen?

Matpyramiden finns i flera olika länder och visar, liksom tallriksmodellen, att basen i vår kost bör bestå av mycket grönsaker och kolhydratrik mat. Vi behöver en mindre andel protein och små mänger söta och feta livsmedel. Till skillnad från tallriksmodellen är även fysisk aktivitet inkluderad i pyramiden.

Kan man få njursten av ett högt intag av C-vitamin?

Det finns rapporterat att män som regelbundet konsumerar C-vitamin i form av kosttillskott med hög dos har en ökad risk att få njursten.  Detta samband gäller inte multivitamintabletter som har ett lägre innehåll av vitaminet. Äter man grönsaker eller frukt varje dag får man i sig tillräckliga mängder C-vitamin och det gör de flesta. Det är väldigt ovanligt med brist på c-vitamin i Sverige.

Bör man äta tillskott av D-vitamin?

Vi behöver få i oss tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler för att inte få brister som gör oss sjuka. D-vitamin är svårt att äta i tillräckliga mängder så vår viktigaste källa är solen. När solen står tillräckligt högt, vilket sker under sommarmånaderna, kommer kolesterol byggas om till D-vitamin när solstrålarna träffar hudytan. De mängder som bildas under sommaren kommer lagras i kroppen och användas under de mörka vintermånaderna. Precis som med alla vitaminer bör man äta tillskott om man har en brist men annars inte. D-vitamin, liksom andra fettlösliga vitaminer, är giftiga i för höga nivåer.

Är medelhavsdieten något man borde följa?

Att äta medelhavskost är egentligen inte någon diet utan innebär att man väljer livsmedel som är hälsosamma, t.ex. olivolja istället för smör, fisk och skaldjur istället för rött kött och chark, begränsad mängd socker, mycket vegetabilier, nötter, mandlar och fullkornsprodukter. Det finns mycket forskning som visar på stora hälsoeffekter av att göra de här valen. Läser man näringsrekommendationerna som Livsmedelsverket ger ut, NNR, är det precis sådana val vi alla rekommenderas göra.

//Maria

Vill du att vi kommer till ditt företag och föreläser? Kontakta oss (info@fortasana.se) eller läs mer om våra föreläsningar!