I början januari var vi i Lidköping och föreläste för en grupp på ca 100 personer som arbetar med kost och matlagning inom kommunen. Det var kostchefen Nathalie som bjöd in oss till deras årliga inspirationsträff, verkligen kul att vi fick äran att vara årets talare där. Speciellt roligt var det för oss att få komma dit och prata med tanke på att Lidköpings kommun kom på tionde plats i tävlingen ”Årets hållbara skolmatskommun” 2017.
Föreläsningen hölls på biografen Röda Kvarn och salongen var verkligen en klassisk biosalong med mjuka röda plyschfåtöljer och en scen längst fram. Vårt uppdrag var att fokusera lite extra på kost, hur kostrekommendationerna ser ut och varför. Vi pratade också om vardagsrörelse, träning, stress och livsstilsförändring som ju alla är viktiga delar i livet.
Läs mer om våra föreläsningar här och maila oss för offert på info@fortasana.se
Dagen efter föreläsningen fick vi några frågor som Nathalie skickade och vi blev förstås väldigt glada över att ha väckt ett intresse av att få veta mer.
Hur är det med tarmfloran går det att blida nya bakterier vid ändring av kosten för som vi tolkade det så har man en viss mängd olika bakterie stammar men att de kan dö om vi inte ger dem mat, frågan är då om vi under ett år äter fel så att en bakteriestam dör, kan man då återuppliva den av att man ändrar sin kost senare alltså kan den ligga latent kvar i kroppen?
Som vanligt när det kommer frågor om tarmfloran, som ju är ett relativt nytt forskningsområde, konsulterar vi Karolinska Institutets Lissa Norin som har forskat inom det här området i många år. Lissa berättar att man faktiskt inte vet exakt hur det ligger till. När försökspersoner har fått antibiotika har man sett att vissa funktioner som tarmbakterierna har försvinner men att funktionen i de flesta fall kommer tillbaka ett tag efter att antibiotikabehandlingen har avslutats. Förmodligen finns det nog kvar bakterier som kan växa till sig men det kan också vara så att någon annan bakteriesort kan ta över funktionen – ännu vet man inte!
Ni pratade om att man flytande kalorier inte ger mättnads känsla på samma sätt som fast föda, vi funderar över smoothie som vi förespråkar både inom skola och äldreomsorg. Om man dricker en smoothie ger det sämre mättnadskänsla än om man åt en hel frukt? vi förstår att en hel frukt dock ger en annan effekt med hela fibrer och tuggningen.
I vissa fysiologiböcker som används vid de medicinska utbildningarna kan man läsa att ”man” slutar äta mat när man har ätit en portion även om man kopplar bort matstrupen så att maten aldrig kommer ner i magen och vidare i mag-tarmkanalen. På liknande sätt nöjer man sig ofta efter ett mindre antal glas vatten om man är törstig trots att vätskan ännu inte kommit ut i blodbanan och hunnit påverka oss. Skillnaden mellan vatten och smaksatta drycker är att det är betydligt lättare att få i sig en stor volym och energimängd än om man druckit vatten och ätit mat. Att dricka smoothie kan därför vara ett enkelt sätt att få i sig energi och/eller frukt och grönsaker och beroende på vad som finns i den kan energiinnehållet variera mycket.
En fördel med smoothie jämfört med juice är att alla fibrer finns med i en smoothie som man mixar men inte i en juice där man bara använder fruktjuicen. Nackdelen är, precis som fördelen, att man lätt kan få i sig en stor mängd energi. Frågan är alltså vad syftet är när man serverar en smoothie.
När man tränar så bryter vi ned kolhydrater och fett och proteiner, låt säga att alla dessa förråd är påfyllda och fulla i kroppen, när jag då gör ett fyspass vad är det kroppen förbränner och i vilken ordning?
Generellt kan man säga att alla processer i ämnesomsättningen alltid är igång, men på olika växlar. Vilken energikälla som dominerar beror främst på hur hårt man tränar. Vid lågintensiv träning då det inte ställs så stora krav på de arbetande musklerna att bilda energi snabbt kommer en stor andel av energin att komma från nedbrytning av fett. Ju mer intensiv träningen är, desto större andel av energin kommer från nedbrytning av kolhydrater och tränar man riktigt hårt kan musklerna också använda processer som inte kräver syre och är supersnabba, men inte så uthålliga. Då bildas även mjölksyra och det är svårt att fortsätta träna på en så hög intensitet under särskilt lång tid.
Mer om detta, och mycket annat finns att läsa i vår bok Frisk utan flum. Läs mer, och beställ, här.
//Jessica & Maria
ver inte ha tillgång till ett gym, och du kan även engagera resten av familjen och dina vänner. Du kan vara med oavsett om du är nybörjare eller van att träna och du får tips om alltifrån uppvärmning, löpskolning, teknik och hur du kan stegra övningar i takt med att du blir starkare.
pekter och med olika gäster i podden. Läs mer på 
