Inlägget gjort

Tips inför bokrean

Jag läste ut två fantastiskt bra böcker under julledigheten. Titta efter dessa på nu när det närmar sig bokrean. Båda böckerna är lustigt nog skrivna av forskare, professorer, från Karolinska Institutet och det är två väldigt olika böcker.

Den första boken jag läste ut var Ditt inre liv som är skriven av Mats Lekander och boken har givits ut av förlaget Fri tanke, samma förlag som även givit ut fortasanas böcker Livsmedelsmagi och Frisk utan flum.

Mats är professor i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och Stockholms Universitet. Han har över 100 vetenskapliga publikationer, är en duktig musiker och dessutom en väldigt trevlig person (jag har haft turen att jobba ihop med Mats i ett forskningsprojekt för några år sedan).

Boken är en spännande och pedagogisk berättelse om sambandet mellan hjärnan och immunsystemet, om stress, sömn, hälsoångest, vad som gör att vi känner oss friska eller vad som gör att vi känner oss sjuka samt hur allt detta påverkar vårt beteende. Ska man lyssna på alla signaler man får ifrån kroppen? och en mängd andra frågor besvaras i boken. Är du det minsta intresserad av hälsa, och i kombination med det, känner en fascination över människokroppen, och hjärnan, läs den!

Vill man läsa mer om boken har Svenska dagbladet publicerat en artikel https://www.svd.se/halsoprofessor-ibland-maste-vi-nonchalera-smarta som kanske visserligen kräver att man är prenumerant för att man ska kunna läsa. Ditt inre liv har också fått fina recensioner i tidskrifterna Medicinsk Vetenskap, Tidningen kulturen och Psykologtidningen.

Om man föredrar att lyssna på när Mats berättar om boken så kan man lyssna på ett samtal mellan honom och Christer Sturmark på Fri tankes podcast eller när Mats var med och pratade på radio i Nordegren och Epstein, SR P1. Föredrar man istället att se Mats berätta kan man se på ett avsnitt från UR Samtiden – Pi-symposium våren 2017 .

Den andra boken jag läste var Hur jag lärde mig förstå världen som har givits ut av förlaget Natur & Kultur.

Hans Rosling behöver kanske inte någon större presentation. Många har nog sett hans grafiska presentationer av hur välfärden har förbättrats med bland annat minskad barnadödlighet och ökad läskunnighet i hela världen. Hur jag lärde mig förstå världen är självbiografin som berättar om Hans Roslings liv och boken var spännande som en deckare att läsa.

 

//Maria

Inlägget gjort

Uppföljning ”kostråden”

Vårt blogginlägg Öppet brev till Svenska Dagbladet visade sig bli ett av våra mest lästa inlägg hittills. I inlägget frågar vi SvD varför de publicerar artiklar som kritiserar det vetenskapliga underlaget av de kostråd som finns i Sverige idag. Vi menar att artikelserien leder läsarna till att misstro forskning och vetenskap, och det i tider av fake news och faktaresistens!

Det är inte bara vi som har reagerat på artiklarna som publicerades i SvD. Livsmedelsverket skrev en kommentar 2018-01-03: Kostråden har starkt stöd i den samlade forskningen där de, liksom vi, skriver att den typen av studier som SvD eftersöker inte alltid är möjliga. En väldigt viktig mening som skrivs i artikelns ingress är ”Det finns i dag stor samstämmighet i världen om vilka matvanor som är hälsosamma.”. Vi i Sverige får alltså inte några speciella, eller anpassade, råd om vad som är bra för hälsan vilket är något väldigt viktigt som vi också lyfter fram när vi är ute och föreläser om kost. Angriper man Livsmedelsverkets rekommendationer angriper man alltså experter i hela världen – det är modigt!

I vår bok Frisk utan flum skriver vi mer om hur vetenskaplig forskning går till och om de rekommendationer som vi får ifrån våra myndigheter idag.

Förutom fortasana och Livsmedelsverket har även Sveriges Radio reagerat mot serien Kostråden. I programmet Medierna från 2018-01-15 sändes klippet Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostråd. Kritiken som Medierna riktar mot SvD handlar om att journalisterna är styrelseledamöter i en forskningsfond som vill främja forskning om kost och hälsa och att de kanske har ett egenintresse av frågan.

Vi och Livsmedelsverket anser alltså att artiklarna i SvD innehåller tvivelaktig information och SR ifrågasätter journalisternas objektivitet.

Avslutningsvis vill vi berätta om en intressant kommentar till vårt öppna brev som skrevs på vår facebooksida: ”Alltså, jag får inte ihop hur SvD kan publicera såna här tokerier och SAMTIDIGT köra den utmärkta artikelserien Vetenskapskollen med Emma Frans…”.

Det skulle vara intressant om SvD skulle vilja kommentera vårt öppna brev och den övriga kritiken som riktas emot dem.

Inlägget gjort

Öppet brev till Svenska Dagbladet

Många självutnämnda experter uttalar sig i dagsläget om hälsa i olika medier. I bästa fall är råden som ges bara dyra men i värsta fall kan de ge oönskade och kanske till och med farliga biverkningar. Innehållet som publiceras i kanaler som bloggar och på YouTube är svårt att styra, men borde inte utgivare som publicerar information som riktas till allmänheten ta ett större ansvar över sanningshalten i texterna?

Som exempel har vi följt artikelserien Kostråden i Svenska Dagbladet där det framställs som att de svenska näringsrekommendationerna bygger på en lös vetenskaplig grund. Vi ifrågasätter syftet med skrämseltemat och anser att tidningen beskriver forskning och kostråd på ett felaktigt sätt. En av rubrikerna löd: ”Oetiskt att grunda kostråd på vetenskapliga antaganden”. Med samma logik skulle  en rubrik om rökning kunna lyda ”Oetiskt att grunda varningar för rökning på vetenskapliga antaganden”.

Det är väl belagt att rökning är farligt och bidrar enligt Cancerfonden till uppskattningsvis 90 procent av all lungcancer och förhöjd risk för andra cancerformer. Med Svenska Dagbladets definition av vad som kan kallas vetenskapligt krävs det randomiserade, kontrollerade studier (RCT, randomized controlled trial). Studien bör också helst vara blindad, dvs det skall vara okänt för studiedeltagaren om den får aktiv behandling eller kontrollbehandling. Detta är av uppenbara skäl inte möjligt vad gäller studier av kost, fysisk aktivitet, amning eller rökning. RCT om rökning är inte gjorda på människor utan kunskapen om riskerna med rökning grundas i stället på andra typer av forskningsstudier.

Om det krävs en RCT för att med stor säkerhet visa vilken typ av kost som leder fram till olika livsstilssjukdomar skulle man behöva slumpvis dela upp en stor mängd människor i olika grupper och sedan ge dem olika dieter under lång tid. Detta är naturligtvis inte möjligt ur etisk eller praktisk synvinkel. Vi kommer därför aldrig få samma typ av vetenskaplig tyngd bakom rekommendationer om kost, träning, och amning jämfört med resultat av exempelvis en ny blodtryckssänkande substans. Perfekta studier går inte att göra och de genererar inte definitiva bevis. Däremot kan välgjorda studier visa på samband och sannolikheter som kan ligga till grund för rekommendationer som delges allmänheten.

I Sverige är det Livsmedelsverket som publicerar näringsrekommendationer och år 2012 kom den senaste upplagan, NNR 2012. Mer än hundra ledande forskare och experter gick igenom ett mycket stort antal vetenskapliga studier och översikter och  utvärderade hur olika näringsämnen, livsmedel och matvanor påverkar hälsan. Arbetet har granskats av experter som inte varit med och skrivit kapitlen och texterna har sedan varit ute på remiss för vem som helst att svara på.

Det kommer ständigt nya studier och vissa av dessa blåses upp till enorma nyheter med löften om att man kan bli av med svåra sjukdomar om man äter ett visst livsmedel. Dessa studier är naturligtvis också inkluderade i NNR och att råden inte uppdateras omedelbart efter varje rön är en stor trygghet. Som tur är krävs det att flera oberoende forskare upprepar försöken, visar på effekt och att livsmedlet inte ger hälsofarliga biverkningar.

När kunskapsöversikter ska sammanställas gås den vetenskapliga litteraturen igenom och förutom resultaten i studierna noterar man även vad som står under rubriken Conflict of interest som finns i slutet av en publikation. Där måste författarna ange om de har några intressekonflikter som kan påverka de resultat som publicerats.

Har vi som skriver denna text någon intressekonflikt? Ja, men kanske inte i den bemärkelsen som beskrivs ovan. Vi arbetar för att föra fram forskningsbaserad information om kost, träning och hälsa och det är viktigt för oss att vår trovärdighet är hög. Därför är vi angelägna om att bilden av kostråd och forskning framställs på ett korrekt sätt.

Det är givet att de självutnämnda experterna tjänar stora summor på sina råd som ofta är kopplade till produkter, som till exempel verkningslösa kosttillskott, och då är intressekonflikten uppenbar. Däremot är det inte lika tydligt varför SvD publicerar artiklar där det står att de hundratals experter och forskare som har tagit fram kostrekommendationer har grundat dessa på ”antaganden”.

I dessa tider när det talas mycket om faktaresistens och fake news är det olyckligt när läsarna leds till att misstro forskning och vetenskap.

Vi uppmanar till ökat ansvar hos den oberoende journalistiken och extern faktagranskning av det som kallas populärvetenskap.

 

Maria Ahlsén, Medicine Doktor, Biokemist och författare

Jessica Norrbom, Medicine Doktor, Molekylärbiolog och författare

Inlägget gjort

Frisk utan flum på Hedengrens!

I tisdags inledde vi på fortasana årets föreläsningsserie ”författarträffar” på Hedengrens bokhandel på Stureplan i Stockholm. Vi blev inbjudna för att prata om vår bok Frisk utan flum.

Ungefär 40 personer som ville lyssna på oss hade samlats i ett hörn i den mysiga bokhandeln. Vi inledde med att berätta om oss själva, syftet med boken Frisk utan flum och en kort sammanfattning av hur de rekommendationer och riktlinjer som delges allmänheten tas fram. Sedan berättade vi om de 16 deltagarna som vi följde i Frisk utan flum, hur de kunde tänka när de satte sina hälsomål, vad de fick för kostråd, träningsråd och hur mycket de skulle sträva efter att röra sig i vardagen.

Efter vår presentation fick åhörarna ställa frågor innan det var dags för boksignering. Det var så roligt att prata med alla och här har vi skrivit ned frågorna och svaren på några av de frågor vi fick:

 Stämmer det att halva Sveriges befolkning har magnesiumbrist?

Brist på magnesium ser man vanligen endast hos personer som behandlas med vätskedrivande mediciner och som har problem eller sjukdomar i mag- tarmkanalen. Äter man baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter, kött, fisk och skaldjur får man i sig tillräckliga mängder med magnesium och har man inte en brist behöver man inte äta tillskott.

Stämmer det att många har proteinbrist?

Att få brist på protein är inte något man behöver vara orolig över. Stora undersökningar har kommit fram till att vi äter mer än vi behöver i Sverige. Även om man äter vegetarisk kost, och alltså får i sig ägg och mjölkprodukter, är risken för att få proteinbrist liten. Om man äter vegansk kost bör man vara noggrann med att variera sitt intag av proteinrika livsmedel så att man är säker på att man får i sig alla sorters aminosyror (proteinernas byggstenar) som kroppen behöver. Cellernas upptag av protein är inte så stort efter varje måltid och det överskottet av protein som alltså inte tas upp byggs om till fett i levern och så lagrar vi det i fettväven.

Importerade grönsaker t.ex. tomater har ett väldigt lågt näringsvärde. Är det någon idé att äta dem?

Man hör ofta att dagens grönsaker, speciellt importerade, har ett väldigt lågt näringsvärde, till och med så lågt att det skulle vara meningslöst att äta dem. Var dessa påståenden kommer ifrån vet vi inte men vi har inte hittat något som bekräftar ryktena. Är man frisk och äter varierad kost är det ovanligt med bristsjukdomar (förutom järnbrist hos menstruerande kvinnor och D-vitaminbrist hos de som inte får tillräckligt med sol på huden) och det tyder på att vi får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten. Svaret på fråga är alltså ja, ät alla grönsaker eftersom de innehåller massor av nyttigheter!

På Livsmedelsverkets hemsida finns en sammanställning över forskning på näringsinnehåll i livsmedel förr och nu.

Vad är matpyramiden och skiljer den sig ifrån tallriksmodellen?

Matpyramiden finns i flera olika länder och visar, liksom tallriksmodellen, att basen i vår kost bör bestå av mycket grönsaker och kolhydratrik mat. Vi behöver en mindre andel protein och små mänger söta och feta livsmedel. Till skillnad från tallriksmodellen är även fysisk aktivitet inkluderad i pyramiden.

Kan man få njursten av ett högt intag av C-vitamin?

Det finns rapporterat att män som regelbundet konsumerar C-vitamin i form av kosttillskott med hög dos har en ökad risk att få njursten.  Detta samband gäller inte multivitamintabletter som har ett lägre innehåll av vitaminet. Äter man grönsaker eller frukt varje dag får man i sig tillräckliga mängder C-vitamin och det gör de flesta. Det är väldigt ovanligt med brist på c-vitamin i Sverige.

Bör man äta tillskott av D-vitamin?

Vi behöver få i oss tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler för att inte få brister som gör oss sjuka. D-vitamin är svårt att äta i tillräckliga mängder så vår viktigaste källa är solen. När solen står tillräckligt högt, vilket sker under sommarmånaderna, kommer kolesterol byggas om till D-vitamin när solstrålarna träffar hudytan. De mängder som bildas under sommaren kommer lagras i kroppen och användas under de mörka vintermånaderna. Precis som med alla vitaminer bör man äta tillskott om man har en brist men annars inte. D-vitamin, liksom andra fettlösliga vitaminer, är giftiga i för höga nivåer.

Är medelhavsdieten något man borde följa?

Att äta medelhavskost är egentligen inte någon diet utan innebär att man väljer livsmedel som är hälsosamma, t.ex. olivolja istället för smör, fisk och skaldjur istället för rött kött och chark, begränsad mängd socker, mycket vegetabilier, nötter, mandlar och fullkornsprodukter. Det finns mycket forskning som visar på stora hälsoeffekter av att göra de här valen. Läser man näringsrekommendationerna som Livsmedelsverket ger ut, NNR, är det precis sådana val vi alla rekommenderas göra.

//Maria

Vill du att vi kommer till ditt företag och föreläser? Kontakta oss (info@fortasana.se) eller läs mer om våra föreläsningar! 

Inlägget gjort

Frisk utan flum i tidningen Mer Smak

Mellan Hagaparken och den byggnaden på KS som tidigare var Astrid Lindgrens barnsjukhus, precis vid motorvägen E4, ligger Haga tingshus. I det vackra huset från 1907 har olika typer av verksamheter pågått men just nu hittar man det medicinhistoriska forskningsbiblioteket Hagströmerbiblioteket.  Där finns många av Karolinska Institutets bokskatter men även andra medicinska bibliotek har lämnat sina böcker där.

Vi kunde inte ha befunnit oss i en härligare miljö när vi blev intervjuade av Anna Thorsell som är redaktionschef på COOPs medlemstidning Mer Smak. Anna intervjuade oss om Frisk utan flum och vi pratade länge om kost, träning och hälsa.

Ett exempel på det vi pratade om är hur viktigt det är att äta sig mätt på riktig mat. Äter man varierat och eftersträvar tallriksmodellen kommer man att få i sig en bra kombination av proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer, mineraler och kostfibrer. Enligt tallriksmodellen bör en fjärdedel av tallriken bestå av proteinrik mat (t.ex. kött, fisk, fågel, bönor), sedan delar man resterande del i två delar där man lägger kolhydratrika livsmedel på den ena sida (t.ex. potatis, pasta, ris) och grönsaker på den andra.

Hur stor tallriken får vara beror på hur mycket energi vi gör av med under en dag. Ju mer fysisk aktivitet desto större tallrik. Lever man en mer inaktiv livsstil får man äta mindre. Det kan vara bra att hålla koll på sin vikt. Går man varken upp eller ner i vikt har man hittat en balans.

Äter man sig mätt på riktig mat blir man förhoppningsvis inte lika sugen på att äta onyttigheter mellan målen. Till onyttigheter räknas det som innehåller mycket tomma kalorier, vilket innebär att man får i sig en stor energimängd utan vitaminer, mineraler och fibrer

För att vi ska hålla oss friska och orka röra på oss behöver vi alla byggstenar som vi får från en varierad kost och då behöver vi inte äta några kosttillskott. Det är till och med så att vi avråds från att äta extra vitaminer, mineraler, protein och annat eftersom det inte har några positiva hälsoeffekter såvida man inte har en brist på något, till exempel järnbrist.

Förutom texten om oss och Frisk utan flum kommer det finnas med ett foto och ett recept i intervjun, så när vi hade pratat klart med Anna var det fotograf Thron Ullbergs och hans assistent Albin, att ta hand om oss i nästan en timme. Bakom varje bild ligger det otroligt mycket arbete. Allt är genomtänkt och inget finns med av en slump. Vi poserade med en vacker bok, en massa äpplen och turades om att stå vid Freuds samlade verk eller sitta på en stol precis under en krokodil med en taggig blåsfisk vid våra fötter. Det här var verkligen ingen vanlig förmiddag!

Håll ögonen öppna efter mars-numret av Mer Smak, där finns vi med och där ser ni även vårt recept-tips till påskbordet.

Inlägget gjort

Vi gästade TV4 Nyhetsmorgon!

Kost 2.0

Idag var vi med på TV4 Nyhetsmorgon igen och pratade om hälsosamma förändringar. Många är ju sugna på att ta tillvara på nystarten som ett nytt år innebär men den stora frågan är ju vilken metod som är bäst. Quickfix-lösningar är sällan något som fungerar i längden utan det gäller att få till en varaktig, hälsosam livsstil som man orkar fortsätta med när det blir februari, mars och april.

 

Klicka här för att komma till inslaget på TV4 Play.

Några av våra råd är att:

Sträva mot att gå minst 10.000 steg varje dag (till vardagsrörelsen räknas även långsam cykling och andra aktiviteter som är lågintensiva). Köp en stegräknare, aktivitetsband eller använd en app på mobilen. Se hur många steg du kommer upp i.

Träna 150 minuter per vecka så att du blir svettig (om man inte har tagit i räknas det som vardagsrörelse). För att veta om man har tränat på en tillräckligt hög nivå kan det vara bra att mäta sin puls för att få ett objektivt mått på aktiviteten.

Ät dig mätt på riktig mat. Med riktig mat menar vi en måltid som är sammansatt av flera olika livsmedel. Forskningen förespråkar tallriksmodellen där 25% bör bestå av proteinkällor, resten av tallriken delar man på hälften och lägger grönsaker på ena halvan och kolhydrater på den andra halvan. Grönsakerna bör vara färgglada och kolhydraterna långsamma (fiberrika). Äter man mycket mellanmål, till exempel flingor och mjölk, är det lätt att få i sig energimängden men svårare att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och kostfibrer.

Drick dig otörstig på vatten. Sötade- och alkoholhaltiga drycker är kaloribomber.

500 gram grönt och frukt varje dag. Det är vad som rekommenderas i Sverige. Det är ganska mycket för många, prova att lägga upp mängden på en köksvåg och se om du äter tillräckligt på en dag.

Hur ska man då bibehålla sin motivation och orka med att göra en hälsosam förändring?

Sätt kortsiktiga mål du lätt kan nå. Det kan exempel vara att inte äta godis alla vardagar eller att börja träna en gång i veckan.

Ha ett långsiktigt mål du kan påminna dig om. Ibland känns det motigt och då är det lätt att strunta i att göra de förbättringar man har bestämt sig för att göra. Formulera varför det är viktigt för dig att göra en hälsoförbättring, stanna upp när det känns jobbigt och tänk på ditt mål. Exempel på långsiktiga mål vi stöter på är att man vill bli smärtfri, orka leka med barnbarnen, minska risken att drabbas av typ 2 diabetes som finns i släkten.

Belöna dig själv när du lyckas. Om du strävar emot att minska din andel fett på kroppen bör kanske belöningen inte innebära att äta onyttigheter utan istället att göra det fortsatta hälsoarbetet roligare. Har man råd kan man kanske unna sig en stavmixer, en träningsklocka eller varför inte par skridskor!

Det är aldrig för sent att börja eller börja om. Bakslag drabbas alla av då och då. Vad gör man då om man hoppar över träningen eller äter en stor tårtbit, fast man bestämt att man inte fick? Stanna upp och tänk att dagen, veckan eller året inte är förstört. Straffa inte dig själv utan börja om igen.

Vi drunknar i hälsoråd, vem ska man lyssna på?

Vårt tips är att lyssna på uppdaterad forskningsbaserad information som kommer från källor som inte tjänar pengar på att man köper en viss produkt. På Livsmedelsverkets hemsida och i skriften FYSS finns detta – gratis!

 

Efter TV-inslaget gick vi upp en våning och var med i livechatten på Nyhetsmorgons facebooksida. Där svarade vi på frågor och utvecklade våra resonemang. Klicka här och scrolla ner för att hitta oss och chatten.

 

Vill du veta mer rekommenderar vi boken Frisk utan flum där vi följer 16 personer som får hjälp av oss, och psykologerna Emma och Charlotte från Funka psykologi, att leva som rekommendationerna säger att vi bör.

Lycka till med hälsoarbetet 2018!

Inlägget gjort

Maria i Opinion Live SVT

I torsdags var jag med i direktsändning på Opinion Live i SVT i Göteborg.  I slutet av programmet möttes Katrin Zytomierska och jag för att prata om clean eating, LCHF och andra hälsotrender.

 

Innan avsnittet var det en liten intervju på telefon med SVTs researcher som berättade om upplägget och frågade om min åsikt i lite olika frågor. Sedan fick jag välja vilka tågtider som passade. SVT ordnade allt med biljetter och hotellbokning.

 

Förväntansfull och pirrig åkte jag tåg från Stockholm till Göteborg. På vägen pluggade jag på lite extra om ämnen som skulle kunna tänkas komma upp och vilket budskap jag tycker är viktigt att föra fram.

 

I TV-huset fick alla medverkande fika, smink, mikrofoner och information om var vi skulle stå. Sedan var det dags, vinjetten startade och kamerorna rullade.

 

Katrins och min tid i rutan kändes kort. Vi pratade om ett fat med olika livsmedel som stod på bordet framför oss. Vi var eniga om att socker inte tillför annat än energi men jag var tydlig med att om man rör sig väldigt mycket är det nödvändigt att få i sig stora mängder energi och därför kan man inte säga kategoriskt att det är ett gift för kroppen. Det finns nog inte något som är nyttigt i för stora mängder men ska vi börja kalla allt för giftigt blir det svårt att veta hur man ska klassa cyanid och arsenik.

 

Programledaren Belinda frågade vem man ska lita på i det stora informationsflödet som vi omges av och jag vill återigen trycka på att de rekommendationer som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ger oss har vetenskaplig grund. Dessutom är det så att de experter som har sammanställt den informationen som ligger bakom rekommendationerna inte har ett ekonomiskt intresse av att de efterföljs. Det fortasana försöker föra fram är vad forskningen säger om kost och träning eftersom det är det bästa vi har att gå på. Enstaka trender grundar sig oftast i en vetenskaplig publikation och innan ett resultat är bekräftat i flera andra publikationer är det bara en liten pusselbit i ett jättestort pussel. Det försökte jag också säga i rutan. Risken med att haka på en ny trend är att den kanske inte fungerar särskilt bra och i värsta fall kan det ju också vara så att det finns otrevliga biverkningar som inte har hunnit upptäckas.

 

 

Fortasanas råd är att försöka fokusera mindre på utseende och rikta uppmärksamheten mot att göra hälsoförbättringar genom bättre matval och fysisk aktivitet. Hur man gör det skriver vi om i Frisk utan flum.

 

/Maria

Inlägget gjort

Frisk utan flum klättrar på topplistorna

I går fick jag reda på att Frisk utan flum finns på bokhandlarnas topplistor! Det känns sååå otroligt roligt och vi tackar alla som vill lyssna på vad vi har att förmedla. Vi hoppas att fler vill läsa om hur man kan uppnå bättre hälsa genom att göra förändringar i sin vardag, förändringar som inte behöver vara så stora eller jobbiga.

Här är topplistorna (som de såg ut idag):

Till alla som ännu inte har köpt eget exemplar måste vi ”tyvärr” meddela att böckerna är slut! Den första upplagan sålde slut på knappt två månader men redan om  två veckor finns det nya böcker i handeln. Reservera ett eget exemplar redan nu för att vara säker på att få en bok lagom till jul.

Frisk utan flum har en egen sida på Facebook där ni kan ställa frågor och få svar från oss. Om det är någon som vill träffa oss och höra oss berätta om boken är nästa tillfälle Karolinska Institutets egen bokmässa den 14 december kl 16-19. KI har skapat ett evenemang på Facebook där man kan läsa mer.

Vill ni läsa mer om oss så länge finns det en artikel om oss i Idrottens bokklubbs medlemstidning på sidan 8.

Inlägget gjort

fortasana på SVT Vetenskapsstudion

I fredags gjorde vi vårt andra framträdande på TV men den här gången pratade vi inte om någon bok utan vad som händer i kroppen när man tränar!

Programmet inleds med frågorna:

  • Hur ska vi träna för att må bra och inte bli skadade?
  • Är intensiv träning verkligen nyttig?
  • Vad ska man tänka om de senaste träningstrenderna?

De här frågorna försökte programledaren Linus besvara och till hjälp hade han forskarna Mikael Mattsson och Fredrik Nyström på inspelat material och i studion fanns psykiatern Anders Hansen (författare till böckerna Hälsa på recept  och Hjärnstark), tränaren (och vinnaren av Stockholm Marathon 2001) Anders Szalkai, och så vi.

Vi blev upphämtade med taxi efter en nätverksfrukost med Nätverqet (nätverk för kvinnliga egenföretagare som bor eller arbetar i Danderyd) och sedan bar det av till TV-huset på Gärdet. I foajén möttes vi av Bolibompadraken och en rigorös säkerhet med passerkort och inslussning.

Vi fick gå direkt till sminket där vi nog fick 20 minuter var. Anders och Anders blev sminkade i ungefär 2 minuter var. Hur ska vi tolka det…

 

När vi var uppiffade och klara blev vi alla eskorterade ut i studion. Den här gången var det inspelning och inte direktsändning (som det var på TV4). Allt tog lite längre tid. Tejp på kamerasladdar flyttades, inledningen togs om, mikrofoner flyttades men de olika inspelningarna med oss togs i ett enda klipp.

 

 

 

Jessicas kommentar: Jag fick stå tillsammans med Anders och Anders runt ett bord och svara på frågor från programledaren Linus, medan Maria stod en bit bord vid ett ljusbord och pratade med Linus separat. Precis som vid förra inspelningen gick tiden väldigt fort och efteråt kommer man på massa saker man hade velat säga också, men det är svårt att få med allt på några minuter. Kul var det i alla fall!

 

Marias kommentar: Precis som Jessica också tyckte gick det så fort! Vi hann ju knappt börja prata jag och Linus. En sak jag tänkte på precis när vi skulle börja var att Linus fick smink på sina händer. Det fick inte jag. Hoppas att det inte såg konstigt ut…

Slutligen vill vi verkligen förtydliga att stressreaktionen inte är farlig så länge man får återhämtning. Träning har visat sig vara otroligt nyttigt för att motverka stress och även förebygga stress. Under ett träningspass ökar stresshormonerna men efteråt kommer de att vara låga, till och med längre än de var innan man tränade.

All rörelse räknas! Hinner man träna tio minuter är det så mycket bättre än att inte träna alls. Sedan går det inte att sticka under stol med att det är nyttigare att träna en halvtimme än tio minuter.

Programmet finns att se på SVT Play och kommer även att sändas på Kunskapskanalen.

Inlägget gjort

Träningspiller – fantasi eller verklighet?

De senaste dagarna har det i flera medier rapporterats om ett nytt möjligt träningspiller som tillskrivits alla möjliga effekter, allt ifrån magrutor till bra kondition, utan att ens lämna soffan. Vad ska man tro? Finns det ett uns av sanning i dessa rubriker och vad är det som gör att denna typ av studier får så stort utrymme i media? Är det för att vi människor söker efter snabba lösningar och resultat och så gärna vill att genvägarna ska vara vägen att gå?

Jessica var med i både P3 Nyheter och TV4 Nyhetsmorgon i veckan och kommenterade effekterna av det kommande pillret. Gå in på länkarna nedan om du vill lyssna:

P3; http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/952564?programid=1646 30 minuter in i programmet är Jessica med och pratar om ”träningspillret”.

Tv4; http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/nytt-piller-lovar-magrutor-och-tränad-kropp-framför-tvn-forskaren-det-är-delvis-sant-3935113

Forskningsstudien som ligger till grund för veckans rubriker publicerades i maj 2017 av forskare på SALK Institute i Kalifornien, USA. I studien har de gett möss ett läkemedel som hade effekten att de blev extra bra på att använda fett som energikälla när de sprang. Det gjorde att mössen som fick läkemedlet kunde springa under mycket längre tid än mössen som inte fick läkemedlet. Detta skift mot att bli bättre på att omsätta fett sker naturligt hos oss människor när vi konditionstränar och är en av anpassningarna som gör att vältränade klarar av att hålla en högre fart under längre tid utan att kolhydratlagren tar slut och man ”går in i väggen”.

Kolhydrater används i störst utsträckning när man tränar hårt och intensivt och vi har begränsade lager i kroppen i våra muskler och i levern. När vi konditionstränar räcker dessa lager i ett par timmar om man inte fyller på med mer kolhydrater under tiden och därför är det en fördel om man kan optimera användandet av fett som vi har i princip obegränsade lager av på kroppen. Ett läkemedel som fungerar som det som har testats på mössen i studien låter då väldigt attraktivt, särskilt som ett sätt att öka prestationsförmågan hos idrottare (läs: doping).

I flera av rubrikerna i veckan kunde man få intrycket av att mössen fick en massa träningseffekter bara av att vara stilla, men det var när de sprang som de kunde springa ännu längre. Så för en soffpotatis är den här typen av piller sannolikt bara bra ifall soffpotatisen bestämmer sig för att börja med en uthållighetsidrott.

Här är en länk till forskningsartikelns sammanfattning: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=PPARδ+Promotes+Running+Endurance+by+Preserving+Glucose

Ett träningspiller är i våra ögon fortfarande mycket långt i framtiden, om ens någonsin möjligt. Ett piller kommer endast kunna påverka någon eller några mekanismer i kroppens celler medan fysisk aktivitet sätter igång hundratals, kanske tusentals, signaler som tillsammans bidrar till träningens alla fördelar. Så fortsätt med träningen! 🙂