Inlägget gjort

Möt vår nya samarbetspartner Cheyne, kiropraktor

I fortasanas nya lokaler på Kyrkvägen 1 i Stocksund hittar man numer också kiropraktorn Cheyne Henriksson. Jessica och jag får många frågor om skador i samband med får träningspass men har inte kompetensen att varken diagnostisera eller behandla men det har Cheyne, så vi är jätteglada att ha henne i vår lokal.

Får man ont någonstans och behöver söka vård för att få reda på vad det är för typ av skada och för att få hjälp kan man välja att gå till bland annat läkare, sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Alla har lite olika inriktning men Cheyne valde att bli just kiropraktor.

Jag har ställt lite frågor till Cheyne för att vi ska lära känna henne bättre:Cheyne

 

Vad är kiropraktik och vad gör en kiropraktor?

Kiropraktik är ett verksamhetsområde som innehåller diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av funktionsstörningar och smärttillstånd i rörelseapparaten med fokus på rygg och nacke.

Kiropraktorn arbetar utefter den biopsykosociala modellen och ser alltid till hela patienten och patientens situation. Med hjälp av manuella undersökningsmetoder ställer kiropraktorn diagnos och utför därefter behandling och rehabilitering. Kiropraktorn använder sig främst av HVLA-manipulation (dvs ”knäcker”) som ökar rörelseförmågan och minskar patientens smärta.

Det finns ett samspel mellan nervsystemet som är kroppens kommunikations- och kontrollsystem, och ryggradens funktion. Detta samspel utgör underlaget för kiropraktik.

skalle

Hur blir man kiropraktor?

Jag tog examen sommaren 2014 från Skandinaviska Kiropraktorhögskolan i Solna. Utbildningen är 5 år med ett års praktiktjänstgöring efter examinering hos legitimerad kiropraktor och inom svensk hälso- och sjukvård. Jag är medlem i Kiropraktiska Föreningen i Sverige (KFS).

Förutom att jobba med behandlingar har jag tidigare arbetat på Skandinaviska Kiropraktorhögskolan som kurskoordinator och undervisare.

 

När går man till en kiropraktor?

En kiropraktor behandlar skador och besvär som orsakas av störningar i leder, muskler och nervsystem. Alla individer är unika och noggrann diagnostisering är viktig. Besvär som vi ofta behandlar är:

  • Molande eller akuta rygg- och nacksmärtor
  • Spänningshuvudvärk
  • Smärta mellan skulderbladen
  • Domningar och stickningar i armar och ben
  • Idrottsrelaterade skador såsom löparknä, tennisarmbåge, stukningar och streckningar
  • Arbetsrelaterade överbelastningsskador såsom musarm.

I behandlingen ingår även en hälsoundersökning där jag bland annat mäter blodtryck och kollar dina reflexer.

 

Gör kiropraktisk behandling ont?

När den är utförd av en legitimerad kiropraktor är behandlingen mycket skonsam och sällan smärtsam.

 

Varför ville du bli kiropraktor?

Jag är intresserad av hälsa – och av människor. Jag ville dessutom gå en utbildning där jag fick lära mig att diagnostisera.

IMG-20151229-WA0002
Cheynes behandlingsrum i Stocksund

 

Vill du veta mer om Cheyne går det bra att besöka hennes hemsida www.thornekiropraktik.se eller maila på cheyne@thornekiropraktik.se.

 

//Maria

J, M & C
Jessica, Maria och Cheyne
Inlägget gjort

Hur får man in träning i ett redan späckat schema?

En vecka kvar till jul och det är många aktiviteter som ska hinnas med, julklappar som ska köpas, mat som ska handlas osv. Det är lätt att bortprioritera aktiviteter som att träna, träffa vänner eller göra andra saker som man tycker om.

För några veckor sedan höll jag en lunchföreläsning för en grupp kvinnor som handlade om varför träning är så bra för kroppen och hur man kan röra sig både för att öka vardagsaktiviteten och den ”vanliga” träningen. Efter föreläsningen fick jag en del frågor via mail, och jag tänkte dela med mig av delar av ett av dessa mail då jag tror att många känner igen sig i detta, och jag ska ge lite tips på hur man kan ta första stegen till att göra en förändring.

Hej! Jag tänkte fråga dig om du har några träningstips till en mycket trött tvåbarnsmamma som fått muffinsmage (typ inga muskler) som tränat förut innan barnen och har ca 10-12 kg övervikt? Jag har 2 timmar pendling till och från jobbet och jobbar heltid, tidiga morgnar och sena kvällar. Hämta barnen från dagis och skola, laga kvällsmat, tvätta, förbereda inför nästa dag… ja du vet säkert själv. Jag känner att jag inte riktigt orkar ta tag i mitt eget välbefinnande genom träning utan sjunker ner i soffan på kvällarna när allt annat är gjort och där blir jag kvar tills det är dags att gå och lägga mig. Dvs. jag prioriterar mig själv sist eller inte alls. Det blir på något sätt en ond spiral. Hur gör jag för att komma ur detta och få lite mer energi och stabilitet i min soffpotatiskropp?

Ja, hur gör man? Det svåraste är att ta det första steget och göra en liten förändring. Ofta har vi väldigt höga krav på oss själva, även när det gäller träningen. Många tänker kanske att om vi ska träna måste vi gå iväg till ett gym, det måste vara en timme osv osv. För att komma igång är det viktigt att släppa dessa tankar som håller oss tillbaka och helt enkelt börja, utan krav på prestation. När det första passet är gjort kommer tröskeln vara lägre för nästa pass och efter ett par gånger har du skapat en vana som du vill hålla kvar, och då kommer du även prioritera träningen.

Du behöver inte köpa ett träningskort för att komma igång, men om det motiverar dig mer IMG_20150526_145255att gå iväg så ska du självklart göra det. Om du tränar hemma kommer du långt med kroppsvikten. Det kan vara bra att ha en träningsmatta/liggunderlag , och kanske komplettera med ett gummiband efter ett tag (jag gillar de med handtag i båda ändarna). Att ta på sig ett par löparskor och ge sig ut är också ett enkelt sätt att träna, men för att springa utan att råka ut för en massa skador är det mycket bra att innan dess bygga upp styrkan och stabiliteten i kroppen med styrkeövningar.

Ett enkelt sätt att få till ett pass hemma tycker jag är att använda en timer/klocka. Börja med 15 minuter, det behöver inte vara mer i början. Kan självklart utökas med fler övningar och längre tid efter hand.

Så här gör du:

Bestäm dig för 5 övningar (listar några varianter nedan, kolla även i vår Övningsbank) som du utför enbart med kroppen som motstånd alternativt med eventuella redskap du kan ha hemma. Eller skriv upp övningarna och gör dem på gymet.

Exempel: knäböj, armhävningar (knäna i golvet), höftlyft (fötter på golv eller hälarna på stol liggandes på golvet), burpees, tricepsdips mot stol, utfall, rygglyft liggandes på mage på golvet och bensänkning liggande på rygg (jobbar med magen).

Två exempel på upplägg:

  • Sätt timern på 15 minuter och kör därefter 40 s arbete/20 s vila per övning i totalt 3 varv. 1 min x 5 övningar x 3 varv -> 15 minuter.
  • Sätt timern på 15 minuter och bestäm antal repetitioner per övning som du utför, t ex 15, och sedan gör du detta med alla övningar (5 st), varv efter varv tills tiden är ute. Detta kallas för AMRAP – as many rounds a possible inom Crossfit. Dvs maximalt antal varv på en angiven tid.

Lycka till och prioritera dig själv och din träning i jul!

Även om det är fantastiskt bra att träna är det även viktigt att ha tid för återhämtning, något som vi ibland glömmer bort i en intensiv vardag. För två veckor sedan berättade Maria för mig att 2016 är året då vi på fortasana ska börja meditera som ett sätt att ta en paus varje dag. Eftersom både jag och Maria är sjukt otåliga, särskilt när vi kläckt en ny idé som vi vill testa, så var det ju inte läge att vänta en hel månad med att komma igång. Dagen efter hade appen Headspace laddats ner och det första steget i appen är att avsätta 10 minuter varje dag till guidad meditation. Jag har nu avslutat 10 tillfällen, den första nivån. Maria har varit ännu mer disciplinerad och är inne på nivå 2. Med tanke på att jag endast lyckats hålla mig vaken ungefär 3 av 10 gånger är det kanske ett tecken på att jag behöver jobba lite på den biten…….

Hoppas ni får en fantastisk 4:e advent och en fin jul!

gran//Jessica

Inlägget gjort

Fysisk aktivitet och depression

Som både jag och Maria skrivit om flera gånger här i bloggen påverkar fysisk aktivitet i princip alla kroppens organ och har många positiva effekter på hälsa och välmående. Ofta fokuserar vi på de fysiska effekterna men det kommer allt fler studier som visar på träningens positiva effekter på vår psykiska hälsa. Om man jämför läkemedel med fysisk aktivitet är en av skillnaderna att ett piller läkemedel verkar på en specifik mekanism i kroppen medan ett piller träning påverkar 100-tals mekanismer samtidigt. Träning har oftast inte så många negativa biverkningar heller, förutom lite träningsvärk ibland 🙂

I det här inlägget tänkte jag fördjupa mig lite mer kring stress och depression och kopplingen till fysisk aktivitet. För några veckor sedan skrev Läkartidningen flera artiklar om just detta och beskrev till exempel att fysisk aktivitet har visats vara lika bra som KBT (kognitiv beteendeterapi) eller läkemedel vid depression. Förutom att fysisk aktivitet påverkar hjärnan genom att halten av olika ämnen ökar i kroppen (se lite längre ner) har det även en läkande effekt i sig. En del i just KBT-terapi är att utsätta sig för i det här fallet fysisk aktivitet trots att man egentligen inte vill. Läs gärna hela artikeln här:

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/11/Fysisk-aktivitet-lika-bra-som-KBT-eller-lakemedel-vid-depression/

Men vad är det som händer i kroppen som gör att vi mår bra av fysisk aktivitet?

Endorfin är ett hormon som lindrar smärta och som kroppen tillverkar själv och frisätts vid till exempel stress, motion, skratt och vid förälskelse. Endorfin brukar beskrivas som kroppens egna morfin, av den anledningen att endorfinerna binder till så kallade opioidreceptorer i hjärnan. När vi tränar och aktiverar våra muskler får hjärnan signaler som gör att endorfiner frisätts. De i sin tur påverkar frisättning av dopamin som påverkar belöningssystemet i hjärnan så att vi känner välbehag.

Monoaminhypotesen innebär att det finns en brist på monoaminer i hjärnan, som serotonin och noradrenalin, vid depression och ett överskott på monoaminer, framförallt dopamin, vid mani. När man medicinerar med vissa antidepressiva läkemedel är syftet att öka mängden av dessa monoaminerna för att förbättra den psykiska hälsan. När vi tränar hårt passerar ämnet tryptofan via blodet till hjärnan, vilket ökar bildandet av serotonin och kan vara en förklaring till att vi mår psykiskt bra av träning.

I en vetenskaplig artikel som publicerades 2014 (Agudelo et alDepression. Cell, 2014) studerades en annan mekanism för att försöka förklara hur träning kan skydda mot stress och depression. I denna studie tittade man närmare på olika faktorer, där proteinet PGC-1a spelar en stor roll. Vid träning aktiveras PGC-1a i våra muskler och deltar i regleringen av träningsanpassningen. PGC-1a aktiveras särskilt vid konditionsträning. Genmanipulerade möss med höga nivåer av PGC-1α i musklerna visade inte alls samma symptom på depression efter fem veckors mild stress till skillnad från vanliga möss. Möss med högre nivåer av PGC-1a i musklerna också hade högre nivåer av ett enzym som heter KAT. KAT bryter ner ämnet kynurenin, som bildas vid stress, till kynureninsyra, en substans som inte kan gå över från blodet till hjärnan och hos patienter med psykisk sjukdom har höga nivåer av kynurenin har uppmätts.

I dagsläget vet vi att träning hjälper mot depression och andra psykiatriska symptom, men vi vet förmodligen ännu inte alla anledningar. Det jag har skrivit om här är KBT-effekten, ökade nivåer av endorfin och serotonin samt sänkta nivåer av kynureinsyra.

Jag vill avsluta med att tipsa er om att läsa Jessica Lindholms historia. Jag träffade Jessica när hon gick en av mina fysiologikurser på Karolinska Institutet, och har sen lärt känna henne mer då hon startat en organisation som heter Levnadskonstnärerna som sprider kunskap kring träning vid psykisk ohälsa. Hon anordnar bland annat promenadgrupper och andra typer av aktiviteter. Läs gärna hennes historia här, hon är verkligen en riktig inspiratör och ett levande bevis för vilken enorm positiv effekt träning kan ha:

http://www.sydsvenskan.se/halsa–motion/halsan-tiger-inte-still-den-pratar-i-skogen/

Många kan känna sig tröttare och hängigare nu under de mörka vinterdagarna. Vi rekommenderar därför en lunchpromenad även om du tränar på kvällstid. Fortasanas träningar fortsätter året runt, och snart går vi mot ljusare tider igen!

//Jessica

Inlägget gjort

Är det nyttigt att försätta kroppen i ketos och vad är ketogen diet?

Är det nyttigt att försätta kroppen i ketos och vad är ketogen diet?

Att bilda ketoner, eller ketonkroppar som är mer korrekt att skriva, är en överlevnadsstrategi för hjärnan och därför även för kroppen. Ketonkroppar bildas naturligt när fett/fettsyror bryts ner i de reaktioner som kallas betaoxidationen.

Om man äter en blandad kost som består av kolhydrater (t.ex. pasta och bröd), fett (t.ex. i mjölkprodukter och olja) och protein (t.ex. kött och baljväxter) kommer hjärnans främsta energikälla vara glukos som är kolhydraternas minsta beståndsdel.

Glukos som cirkulerar i blodbanan brukar kallas blodglukos, eller blodsocker. Har man ett högt blodglukosvärde kan det bero på att man har fått diabetes. Får man diabetes innebär det att man inte kan sänka sitt blodglukosvärde med hjälp av hormonet insulin. Vid diabetes typ 1 kan inte bukspottkörteln bilda insulin och vid diabetes typ 2 fungerar inte insulin som det ska, vilket leder till insulinresistens. Blodglukosvärdet sänks med hjälp av insulin genom att insulinet ser till att glukosmolekylerna kan transporteras från blodet in i muskler, lever och fettväven. I musklerna och leven lagras glukos som glykogen och fungerar som lättillgängligt bränsle åt musklerna. Glykogenet som lagras i levern bryts ned kontinuerligt under natten, eller vid andra tillfällen då vi inte äter nya kolhydrater, för att hjärnan ska få energi. Glukos kan även lagras som fett i fettväven.

Om vi helt slutar äta kolhydrater har vi efter en tid inte några glykogenreserver kvar i kroppen att använda oss av och då finns bara fettet att tillgå som energikälla. Även protein kan användas som energikälla till viss del. Som nämndes i det första stycket bildas ketonkroppar vid fettnedbrytning. Aceton är ett av ämnena som bildas och det andas vi ut. Man kan alltså lukta sig till en person som slutar äta kolhydrater och får energi från fett. Tack vare att hjärnan kan använda sig av ketonkroppar som bränsle, om glukos inte finns att tillgå, dör vi därför inte om vi utesluter kolhydrater. Detta gör att vi kan överleva på våra fettreserver under en svältsituation. Tillför man kolhydrater via kosten kommer dock hjärnan använda glukos igen.

Kan man drabbas av ketoacidos vid ketogen diet?

Ketoacidos är ett tillstånd då nivån av ketonkroppar i blodet blir mycket hög. Detta kommer att sänka pH-värdet (surhetsgraden) i blodet till så låga nivåer att det blir livshotande. En frisk person som utesluter kolhydrater kommer inte drabbas av tillståndet ketoacidos eftersom hjärnan hela tiden använder ketonkropparna som energikälla och därmed stiger inte nivåerna i blodet i samma utsträckning som vid vissa sjukdomar. Hos en person med obehandlad typ 1 diabetes till exempel finns det däremot risk att drabbas av ketoacidos. På grund av att insulin då inte finns tillgängligt stannar glukosmolekylerna i blodet istället för att lagras i muskler, lever och fett. Det innebär att det inte kan användas för att skapa energi i dessa organ. Kroppen måste därför bryta ner fett för att få energi och det kommer skapas ketonkroppar. Hjärnan är inte beroende av insulin för att ta upp glukos utan kommer att förbränna glukos som främsta energikälla vilket gör att ketonkropparna kommer ansamlas och sänka pH till livsfarligt låga nivåer om man inte sätter in behandling.

Kan det vara skadligt att äta ketogen kost?

Det verkar inte finnas så mycket långtidsstudier som visar vad som händer med hjärnan på lång sikt om man befinner sig i ketos, men man har sett att många av systemen påverkas. Till exempel sjunker nivåerna av serotonin vilket är förknippat med depressionstillstånd. Det nämns även i litteraturen att dieten kan ha negativa effekter på minne, inlärning, mag-tarmkanalen och kolesterolnivåerna i blodet.

Självklart finns det även beskrivet positiva effekter av dieten. Ketogen diet får vissa patienter med epilepsi att må bättre och skyddar kanske även mot andra neurologiska sjukdomar. Dessutom hämmar det aptiten men mekanismen bakom det verkar ännu inte vara helt klarlagt.

Bör man gå på en ketogen diet?

Det hävdas ibland att det skulle vara bra för kroppen att försättas i ketos eftersom den har möjlighet att göra det. Som jag ser det är det mer ett system vi använder när annan föda inte är tillgänglig. Kroppen väljer ju alltid kolhydrater som energi när de finns tillgängliga och det tyder ju på att det därför skulle kunna vara det mest fördelaktiga då evolutionen har gjort att det mesta i kroppen är optimerat.

Det finns dessutom många som beskriver hur dåligt de mår när de slutar äta kolhydrater, och varför skulle man vilja utsätta sig för det? För friska individer har det ännu inte visat sig vara farligt att äta kolhydrater, bara man inte äter så mycket att man lagrar dem som fett som kan ge upphov till livsstilssjukdomar. Kolhydrater är dessutom den energiform som vi lagrar i våra muskler och som gör att vi effektivt kan prestera vid fysisk aktivitet och varför skulle vi vilja vara utan det?

//Maria

Källa för information om ketoacidos: Antonio Paoli, Ketogenic Diet for Obesity: Friend or Foe?,  Int. J. Environ. Res. Public Health 2014, 11, 2092-2107

Inlägget gjort

fortasanas sommarutmaning!

En av våra trogna kunder tyckte att det skulle vara en bra med en utmaning som motivationshöjare under sommaren för att fortsätta att hålla igång även under semestern. Självklart håller vi med, och här kommer vårt förslag.

Genomför följande 3 övningar så snart du har möjlighet. Gör så många repetitioner du hinner av varje övning under 1 minut, och skriv ner antalet. Ta en kort paus mellan varje. Behöver du ta korta vilopauser under minuten, gör det och låt klockan rulla, och fortsätt sen. Själva semesterutmaningen pågår i 8 veckor. Du startar när du vill, men senast 15 september vill vi ha ditt 8-veckorsresultat. Maila dina startvärden på övningarna till oss när de är genomförda, och maila oss igen efter 8 veckor med resultatet du får då,  info@fortasana.se

Övning 1. Armhävningar. Gör med fördel armhävningarna på knä under testet, IMG_20150625_145209även om du annars tränar armhävningar på tå. Ställ dig i armhävningsposition med knäna i golvet. Håll armarna brett isär. Spänn mage och rygg, samtidigt som du sänker kroppen mot golvet. Pressa tillbaka till startläget. Håll blicken riktad ner mot golvet under hela övningen.

 

 

IMG_20150625_145255Övning 2. Planka med knäindrag. Starta i en armhävningsposition. Håll mage och rygg stabila medan du drar knät upp till armbågen innan du för foten tillbaka till startpositionen. Jobba med vartannat ben. Ett ben = 1 repetition.

 

 

 

IMG_20150625_145352Övning 3. Sprättsteg/Soldaten. Stå med raka ben och håll armarna framför dig. ”Sprätt” framåt med vartannat ben genom att skjuta ifrån med foten och spänna upp vristen. Landa på främre delen av foten. Ett ben = 1 repetition.

 

 

 

Är det någon övning som du har svårt att genomföra pga skada eller smärta, välj en annan övning och gör den under 1 minut och notera antalet repetitioner av den övningen istället.

Efter den 15 september sammanställer vi resultaten och den som har fått den största förbättringen (i %) vinner ett träningsrelaterat pris från fortasana. Visst är ni med oss??

Vill ni ha tips på övningar för att sätta ihop bra utomhuspass under sommaren så finns det ett antal övningar i tidigare blogginlägg, styrkeövningar och rörlighet/stretch. Springer man några gånger per vecka kan ett lämpligt upplägg vara att ett pass är ett intervallpass (korta intervaller, långa intervaller, backe), ett pass är ett kortare men lite snabbare pass, och ett pass ett lugnare lite längre pass.

Lycka till med sommarträningen och ha en skön sommar!

/Jessica & Maria

Inlägget gjort

MammaBootCamp och fördjupning i MammaMage

Idag avslutades MammaBootCamp i Sollentuna för denna termin. Tyvärr strilade regnet ner under morgonen vilket gjorde att passen inte direkt var fullbokade, men lagom till andra passet kl 11 så fick vi faktiskt uppehåll. I tisdags däremot hade vi en fantastisk förmiddag och jag tar med mig de passen, och många andra fina minnen, från våren när jag tänker framåt mot nästa termin. Det har varit roligt att följa 2014-06-09 11.49.07både gamla och nya mammor under några månader, och jag ser fram emot en lika bra höst när vi startar igen i augusti. Preliminär start för höstterminen är tisdag 18 augusti och terminen avslutas 19 november (lite beroende på väder och vind). Detaljerat schema kommer på hemsidan under sommaren (https://www.mammabootcamp.se/haer-finns-vi/stockholm/sollentuna/). Öppna förskolan som funnits i Viby Herrgård kommer flytta till en förskola på Magelungsvägen (fortfarande i Viby) och sannolikt kommer jag att hålla ett av passen där i höst. Hoppas att fler mammor från tex Rotebro ska hitta dit då. Tipsa gärna vänner om att träningen finns!

För några veckor sedan gick jag en vidareutbildning som var riktad till oss som är certifierade Mammamage kursMammaMagetränare. Denna gång fokuserade Katarina Woxnerud, som står bakom konceptet MammaMage, på både bäckenbotten, djupa mage-, rygg och sätesmusklerna. Det är verkligen inspirerande att lyssna på Katarina, ta del av hennes kunskap och att få gå in ännu mer på djupet och även testa övningarna på sig själv och andra. Ni som gått på mina pass efter jag gick kursen har fått göra extra många repetitioner av musslan, både med och utan gummiband. 🙂

Att hitta en bra aktivering av de djupa musklerna som har en stor del i vår corestyrka är viktigt för alla, inte bara för nyblivna mammor. Ett tecken på att coremusklerna behöver stärkas kan vara att du känner smärta i tex ryggslutet eller att du blir trött av att stå längre stunder. Jag tar emot både enskilda besök och mindre grupper och skickar med övningar som passar just dig/er. Välkomna att kontakta mig för att boka tid för kontroll av aktivering av djupa mag- och ryggmusklerna.

Hoppas ni får en fantastisk sommar!

/Jessica

Inlägget gjort

Rörlighet och stretch – sommarinspiration!

Nu är det dags för nästa del i övningsbanken, och denna gång ligger fokus på rörlighet och stretch. I ett tidigare inlägg har vi lagt upp styrkeövningar som du kan kombinera ihop till olika pass att köra utomhus i sommar. Stretching ökar din rörlighet och smidighet, men motverkar inte träningsvärk.

Efter styrketräningen eller konditionsträningen kan det vara skönt och lämpligt att göra några stretch/rörlighetsövningar. Välj ut några övningar till varje tillfälle. Räkna långsamt till 10 i varje övning, upprepa 2-3 gånger.

Övningsbank rörlighet/stretch:

1. Höftböjare

Placera det ena knät i marken och stå med upprest överkropp. Stöd dig mot låret och pressa fram höften tills du känner att det sträcker i framsidan av höften. Upprepa med det andra benet.

 

 

 

 

2. Framsida lår

Stå med rak kropp. Ta tag om den ena vristen och dra hälen upp mot rumpan. Pressa fram höften tills du känner att det sträcker i framsidan av låret. Se till att hålla ihop knäna. Upprepa med andra benet.

IMG_20150609_144540

 

 

 

 

 

3. Baksida lår

Sitt med det ena knät på mattan och sträck det andra benet framför dig. Ha rak rygg och placera händerna ovanför knät. Luta överkroppen framåt tills du känner att det sträcker i baksidan av låret. Upprepa på andra benet.

 

 

 

 

4. Rumpa

Sitt med rak rygg och det ena benet korsat över det andra. Böj knät på det överkorsade benet och motsatt hand runt det. Dra det mot motsatt axel tills du känner att det sträcker i sätesmuskulaturen. Vrid dig bakåt, bort från knät, sitt med stolt hållning. Upprepa på andra sidan. 

 

 

 

 

5. Baksida ben

Sitt upp med raka eller något böjda ben och böj dig framåt med rak rygg tills du känner att det sträcker i baksidan av benen. Håll kvar positionen, försök sen nästa gång komma lite längre ner.  

 

 

 

 

6. Insida lår

Sitt på marken, placera fotsulorna mot varandra och dra fötterna mot dig. Låt knäna falla ut åt sidan tills du känner att det sträcker i insidan av låren. Hjälp eventuellt till med armbågarna för att pressa ner knäna.  

 

 

 

 

7. Underbenets framsida

Ta av dig skorna. Sätt dig på knäna och sträck bägge vristerna. Sitt med rak rygg och känn att det sträcker från fotryggen upp till framsidan av underbenet. Luta dig bakåt och håll emot med händerna för mer sträckning.

 

 

 

 

8. Liggande twist

Ligg på rygg. Böj det ena knät och lägg benet över på andra sidan av kroppen. Lyft den motsatta armen över huvudet och känn att det sträcker i utsidan på överkroppen och nederst i ryggen. Upprepa åt andra hållet.

 

 

 

 

9. Bröst

Knyt händerna bakom ryggen, tryck fram bröstkorgen och armarna bakåt, tills du känner att det sträcker ordentligt runt bröstet och axlarna. 

 

 

 

 

10. Nacke

Luta huvudet försiktigt mot axeln. Lägg handen på huvudet med ett lätt tryck så att det sträcker i utsidan av nacken. Låt motsatt arm och axel hänga tungt ner.  Upprepa på andra sidan.

IMG_20150609_145535

 

 

 

 

 

 

 

 

Inlägget gjort

Träna ute – inspiration till sommarträningen!

Om bara några veckor firar vi midsommar och en del av er kanske till och med startar sin semester. Oavsett om man är ledig under sommaren eller jobbar är det härligt att flytta ut träningen. För att bidra med inspiration till hur man kan lägga upp enkla men jobbiga pass har vi satt ihop ett antal styrkeövningar som inte kräver så mycket utrustning. Har du en bänk eller stor sten eller liknande går de utmärkt att använda, och ett gummiband kan vara värt att köpa om du vill variera träningen ytterligare och vill komma åt axlar och ryggen på ett bra sätt.

Vi kommer även att tipsa om stretch/rörlighetsövningar, samt löpskolningsövningar, i kommande inlägg här på bloggen.

Tips på hur du kan kombinera övningarna:

  • Passa på att lägga in 3 styrkeövningar under, eller efter, ditt löppass. Välj tex en benövning, en övning för överkroppen och en magövning. Gör övningarna i 3 omgångar, 15-20 repetitioner per övning.
  • Välj 5-6 övningar och gör övningarna i en följd som ett cirkelpass. Varför inte se till att andra i familjen/kompisar etc hänger på. 2-3 varv brukar vara lagom.
  • Välj ut 8 övningar och varva 2 övningar i taget.

Hur långa ska passen vara? Självklart beror det på exempelvis hur van du är att träna, hur mycket tid du har osv, men här kommer några tips på upplägg:

  • Ett sätt är att räkna repetitioner och göra 10, 15 eller 20 repetitioner på varje övning innan du går vidare till nästa övning. Upprepa övningarna 2-3 gånger.
  • Man kan också sätta en timer på tex 20 minuter och göra så många varv man hinner av de övningar man valt.
  • Ett annat sätt är att jobba i intervaller med tex 40 s arbete, 20 s vila på varje övning. Vila 2 min efter varje varv.

Övningsbank:

1. Utfall

Stå med fötterna höftbrett isär. Kliv fram eller bak med ena benet, fötterna ska vara parallella, tänk att du står i två spår, inte på lina. Sjunk ner, håll upp överkroppen, tryck dig tillbaka upp till stående igen. IMG_20150526_145520IMG_20150526_145515

 

 

 

 

2. Utfall med ett ben på bänk/sten

Stå med fötterna höftbrett isär. Lägg upp ena foten på en bänk/sten eller liknande. Hoppa fram lite med främre benet.IMG_20150526_145255 IMG_20150526_145249Sjunk ner, håll upp överkroppen, tryck dig tillbaka upp till stående igen.

 

 

 

 

3. Knäböj

Stå höftbrett isär, spänn magen. Håll händerna framför dig eller i sidan. Böj i knäna tills låren är parallella med marken.IMG_20150526_145343 IMG_20150526_145337Pressa upp och återgå till utgångspositionen. Se till att ha hälarna i marken och att knäna inte skjuter längre fram än tårna.

 

 

 

4. Höftlyft

Ligg på rygg, böj båda benen och låt fötterna vila mot marken, alternativt på en bänk/sten. Spänn magen och rumpan. IMG_20150526_150139IMG_20150526_150144Lyft rumpan tills det blir en rak linje från axlar till knäna, gå tillbaka till utgångspositionen.

 

 

 

 

5. Sparkande rumpa med litet gummiband

Trä ett gummiband runt benen, ju längre ner mot fötterna desto jobbigare. Håll gärna lite lätt i ett träd eller annat stöd. IMG_20150526_150036Kicka den ena benet bakåt så långt du kan, håll gärna en hand på rumpan så att du känner att den aktiveras ordentligt.

 

 

 

 

6. Armhävning

Stå lutad mot en bänk/sten med armarna i axelbrett avstånd. Spänn mage och rumpa så att ryggen är i linje med resten av kroppen. IMG_20150526_145052IMG_20150526_145056Sänk långsamt kroppen så långt du kan och pressa tillbaka, utan att böja i höften. Armbågarna pekar något utåt, alternativt hålls nära kroppen.

 

 

 

 

7. Triceps/dips

Stöd dig mot en bänk/sten med ungefär axelbrett grep. Kroppen hålls rak eller med böjda ben. Böj armbågarna och sänk kroppen mot marken. Pressa upp igen och upprepa.IMG_20150526_145210IMG_20150526_145207

 

 

 

 

 

8. Bergsklättraren

Starta i armhävningsposition. Håll mage och rygg stabila medan du drar knät framåt och sen tillbaka till startpositionen. Jobba med vartannat ben.IMG_20150526_145135

 

 

 

 

 

9. Axellyft med gummiband

Stå med båda fötterna på gummibandet. Lyft armarna uppåt och utåt i en cirkulär rörelse utan att höja axlarna. IMG_20150526_145608IMG_20150526_145604I toppläget är lillfingersidan av handen riktad mot taket. Vänd rörelsen när armbågarna och händerna är i höjd med, eller något ovanför axeln. Håll emot/bromsa med hjälp av magmusklerna.

 

 

 

10. Låg rodd med gummiband

Sätt gummibandet runt ett träd eller en stolpe eller liknande. Sänk axlarna och håll gummibandet framför dig i brösthöjd. Dra bandet mot dig, armarna nära kroppen och bromsa på vägen tillbaka. IMG_20150526_145707IMG_20150526_145711Handryggen vänd utåt. Övningen görs tyngre genom att gå längre bort från fästpunkten.

 

 

 

11. Hög rodd med gummiband

Sätt gummibandet runt ett träd eller en stolpe eller liknande. Sänk axlarna och håll gummibandet framför dig i brösthöjd. IMG_20150526_145701IMG_20150526_145657Håll armarna raka framför kroppen, handryggen vänd uppåt. Dra handtagen bakåt och låt armbågarna leda rörelsen så de pekar utåt/bakåt, knip ihop skulderbladen. Återgå långsamt.

 

 

 

12. Framåtlutad rodd med gummiband

Stå på gummibandet. Fäll överkroppen framåt med rak rygg, gärna parallellt med marken, lätt böjning i knäna. IMG_20150526_145842IMG_20150526_145840Håll så långt ner på bandet du behöver för att skapa ett bra motstånd. Dra bandet uppåt, armarna nära kroppen, armbågarna pekar uppåt. Bromsa på vägen tillbaka.

 

 

 

13. Stående baksida axel med gummiband

Lägg gummibandet i händerna på raka armar framför kroppen. Dra armarna rakt ut åt sidan/bakåt, knip ihop skulderbladen. IMG_20150526_145801IMG_20150526_145810Släpp långsamt fram igen, men stoppa rörelsen när det är ungefär 50 cm avstånd mellan händerna.

 

 

 

 

LYCKA TILL OCH NJUT AV UTOMHUSTRÄNING I SOMMAR!

//Maria & Jessica

Inlägget gjort

Varför ska jag variera min träning?

Träning och fysisk aktivitet har fantastiska effekter på i princip alla kroppens organ, och vi mår bättre både fysisk och psykiskt av att röra på oss. Våra muskler och även andra delar av kroppen anpassar sig till den positiva stress/belastning vi utsätter den för och strävar efter att bättre kunna möta de ökade kraven som en större träningsbelastning innebär. Samtidigt sker även det motsatta när vi minskar träningsmängden. Får muskelcellerna inga signaler från fysisk aktivitet finns heller ingen drivkraft mot förbättring, och de anpassningar som byggts upp trappas ner igen. Det märker vi tydligt om vi till exempel måste gipsa ett ben efter ett benbrott.

Att man blir bra på det man tränar har ni säkert hört tidigare, och det stämmer bra. För att motivera sig till träning kan det vara bra att formulera ett mål för sig själv. För vissa kan det vara motiverande med ett prestationsinriktat mål, som t.ex. att orka lyfta en viss vikt, springa en sträcka på en viss tid, göra chins osv. För många av oss kanske det är lämpligare med ett genomförandemål, att exempelvis träna 3 gånger per vecka, med ett övergripande mål att ha en kropp som är både frisk, stark och uthållig.

För att få en bra variation i sin träning är det viktigt att lägga in övningar som ser till att kroppen utmanas och får röra sig i olika riktningar, och gärna variera mellan egna kroppsvikten, gummiband, tyngre vikter mm. Ett träningspass med fokus på styrka kan med fördel innehålla övningar där man trycker, drar, pressar, roterar, böjer, hoppar, och gärna rullar, kryper, ålar osv. Detta kommer utveckla kroppens olika egenskaper, ge en mer allsidig och funktionell kropp och även förbereda den för olika situationer, både i vardagen och vid tillfällen när det krävs prestation på en högre nivå.

Att variation i träningen är bra fick jag ett kvitto på idag när jag och Maria åkte till Maria golfargolfbanan för att slå en hink golfbollar var. Jag har inte hållit i en golfklubba på minst 3-4 år och var ganska stressad över hur det skulle gå, men på något märkligt sätt gick det över förväntan och jag fick bra träff på nästan alla bollar (överdriver kanske lite). Kroppen hittade tillbaka till rörelsemönstret och jag är övertygad om att blandningen av rörlighet, styrka och konditionsträning har bidragit till att jag lyckades genomföra min sving med bra kontroll.Jessica golfar

Jag blir med säkerhet inte snabbast eller starkast, men det är en fantastisk känsla när man känner att man kan. Notera även våra fantastiska golfklädslar 🙂 Heja kroppen!

Inlägget gjort

Vilken energikälla använder våra muskler, bör jag utesluta kolhydrater?

Man kan lite förenklat jämföra kroppen vid en bil. Bilen har en tank som vi fyller med diesel, bensin eller etanol. Vi har en magsäck som vi fyller med energivande näringsämnen som kolhydrater, protein och fett. Både bilens, och våra, drivmedel är kolföreningar som har potentiell energi lagrad i bindningarna mellan atomerna. När dessa bindningar bryts kommer energi att omvandlas till rörelseenergi. Bilen kommer att åka framåt och vi kommer kunna springa eller utföra någon annan aktivitet.

När vår ansträngningsgrad är låg (upp till ca 25% av max), d.v.s. när vi vilar eller rör oss långsamt, kommer våra muskler framför allt använda sig av fett från fettväven som energikälla. När man förbränner fett går det åt mycket syre och processen är också ganska långsam. Vi använder också lite kolhydrater från blodet i form av glukos och lite av det fett som finns lagrat inuti muskelcellerna.

Om man ökar ansträngningen (upp till ca 65% av max), t.ex. vid joggning, behöver vi totalt sett dubbelt så mycket energi som vid låg ansträngningsgrad. Förbränningen av fett från fettväven är i stort sätt oförändrad men räcker inte till, utan muskelcellerna måste få energi från andra källor. Muskeln kommer då att ta upp lite mer glukos från blodet för att bilda energi. Dessutom kommer muskelns egna förråd av kolhydrater, i form av glykogen, att brytas ned för att säkra energibehovet.

Vid en ännu högre ansträngningsnivå (ca 85% av max) kommer vi förbruka tre gånger så mycket energi jämfört med vid den låga ansträngningsnivån. Användandet av fett från muskelns lager och från fettväven kommer att minska lite eftersom det tar för lång tid att bryta ned fettet till energi. Den största energikällan kommer att vara muskelns lager av kolhydrater, glykogen, men även kolhydraterna i blodet, blodglukos, kommer att användas.

Burke

Förklaring till bilden: muscle glycogen = kolhydratlager i muskeln, muscle triglycerides = fettlager i muskeln, plasma FFA = fett från fettväven som transporteras till muskeln via blodbanan, plasma glucose = kolhydrater i form av socker som finns i blodet

 

När vi jobbar på en väldigt hög intensitet når vi till slut mjölksyratröskeln, där vi samlar på oss mjölksyra vilket efter ett tag kommer upplevas som smärtsamt och vi tvingas avbryta aktiviteten, eller minska intensitetsnivån. Gränsen för när tröskeln nås är olika för olika personer och kan påverkas genom träning. Mjölksyran är en biprodukt vid förbränningen och kommer att ackumuleras när vi behöver komma upp i en väldigt stor energiproduktion under kort tid.

Man kan ganska ofta läsa att man skulle förbränna mer fett om man promenerar jämför med om man springer. Det är ju riktigt att den procentuella andelen energi till största del kommer från fett, men betydligt mer fett mätt i kalorier kommer att förbrukas vid joggning jämfört med en promenad.

Det står också ofta att kolhydrater bör uteslutas ur kosten och att det går utmärkt att övergå till enbart protein och fett som energikälla. Vill man må bra och kunna träna effektivt är det inte något vi rekommenderar eftersom kolhydrater är det absolut viktigaste bränslet för vår hjärna och även för våra arbetande muskler.

//Maria