Inlägget gjort

Va, kommer en märkning av populärvetenskapliga böcker inte att leda fler rätt mellan bokhyllorna???

På Svenska Dagbladets ledarsida kunde man idag läsa Marie Dahléns text Detoxa från hälsoråd. Hon skriver bland annat att vi i vår DN Debatt-artikel har rätt i att kost- och hälsoråd som inte har tillräckligt vetenskapligt stöd borde granskas, att folk borde lyssna mer till vetenskap, men att en oberoende granskare inte kommer att leda fler rätt mellan bokhyllorna.

Hur ska man då som bokköpare veta vilken bok man ska köpa om man vill lära sig något nytt? Idag är ju de allra flesta medvetna om att man bör vara källkritisk och inte gå på vad som helst, men hur är man då det?

Jo, man börjar med att ta sig till hyllorna för fakta- eller vetenskapsböcker. Sedan letar man upp de exemplar som antingen,  i titeln eller i baksidestexten, säger sig beskriva sådant med stöd i forskning och vetenskap. Detta borde ju kunna räcka för att hitta en bok man kan lita på kan man tycka.

Vill man dock känna sig extra säker är nästa steg att se vad författarna har för titlar. Har de doktorstitlar, är de läkare eller till och med professorer känns det som att man kan vara ganska säker på att innehållet i boken kommer att motsvara ens förväntningar. Lika trygg känner man sig förmodligen om författaren skriver att informationen är hämtade från någon med exempel på ovan nämnda titel.

Borde inte detta räcka som källkritik?

Nej, det gör tyvärr inte det. Som vi skrev i debattartikeln finns det en mängd böcker som trots allt detta innehåller stora mängder fel. Både Jessica och jag har vid flera tillfällen kontaktat bokförlagen och påtalat detta. Ibland handlar om det fel som är på den nivån som lärs ut i grundskolan och ibland handlar det om sådant som kräver djupare kunskap. Vi har fått till svar att det är svårt att beskriva komplicerade processer på ett lättbegripligt sätt och att man måste förenkla. Man kan undra varför det är bra att förenkla till den grad att resultatet blir felaktigt eller, än värre, påstå sådant som helt saknar stöd.

Någon som kritiserade vårt förslag om att man ska kunna få oberoende hjälp med att faktagranska sitt bokmanus undrade om det inte är bättre att läsarna själva får bedöma hur relevant informationen i boken är. Argumentet till detta var att man kanske underskattar och dumförklarar läsare om man inte låter dem göra det.

Hur rimligt är det? Hur mycket kunskap ska man själv behöva ha för att välja en bok som man kan lita på?

Personligen önskar jag att jag kunde in i en bokhandel och köpa en bok i ett ämnesområde som jag inte alls behärskar och vara säker på att jag får lära mig saker som har stöd i forskning och vetenskap. En märkning, som vi föreslår, skulle göra jobbet så mycket lättare jämfört med åratal av högskolestudier.

Ofta hör man att det ju inte gör så mycket om hälsoböckerna innehåller lite fel, bara det får ju folk att äta mer grönsaker. Ja, om det håller sig till det är det naturligtvis inte någon fara. Om det däremot gör så att någon slutar ta sin medicin kan det till och med vara livsfarligt. På måndag publiceras en granskning av en av de bästsäljande hälsoböckerna på marknaden. Christian Dahlström har gjort en stor undersökning som kommer ut på hans podd Sinnessjukt. Man kan läsa mer om granskningen på Läkemedelsvärdens blogg redan nu.

Läs gärna mer om hur vi resonerar kring de här frågorna i dels Anna-Lena Petterssons intervju med oss i Må Bra och dels i vårt tionde avsnitt av Frisk utan flum-podden.

 

//Maria och Jessica

Kommentera