Inlägget gjort

Dricka hemgjord sojamjölk eller komjölk?

Jag har alltid haft mycket mjölk i mitt kaffe och även till min morgongröt, men är det så bra och finns det andra alternativ?

Det finns gott om vetenskapliga studier som visar att det inte är bra för vuxna att dricka komjölk. Anledningar som ges är till exempel att levern frisätter IGF-I (insulin-like growth factor I) och skulle man ha en cancercell någonstans riskerar man att den växer mycket effektivt när tillväxtfaktorn når den. I den här artikeln kan man läsa om föreslagna mekanismer för hur mjölkkonsumtion skulle kunna bidra till ökningen av diabetes, kranskärlssjukdom, cancer, högt blodtryck, fetma, demens och allergier.

Det finns också gott om vetenskapliga studier som visar att det inte är någon fara alls att konsumera komjölk eftersom det inte ger någon ökad dödlighet. Den här artikeln beskriver just det.

Nu tittar vi istället på innehållet i mjölk, istället för hälsorisker eller hälsovinster, jämfört med några andra vanliga drycker många har hemma på köksbordet. Jag matade in 2 dl (ett normalt dricksglas) av fem olika drycker i kostregistreringsprogrammet NutritionData som fortasana har köpt in och använder vid kostregistreringar. Jag tittade lite extra på energiinnehåll, näringsämnen och fett.

Energiinnehållet i ett glas är:

Mellanmjölk, 90 kcal

Färskpressad apelsinjuice, 96 kcal

Coladryck, 85 kcal

Sojadryck, 73 kcal

Rödvin 12%, 97 kcal

För att göra av med 89 kcal, alltså ett glas mellanmjölk, krävs det att jag joggar i 12 minuter vilket jag alltså slipper om jag väljer att dricka vatten till maten. Får man i sig mer energi än man gör av med lagras det som fett på kroppen och det medför hälsorisker.

Nu tittar vi på innehållet av vitaminer och mineraler, se bilden nedan och notera att de olika dryckerna har olika färger i diagrammet (mjölk-lila, juice-grön, coladryck-röd, soyadryck-orange och rödvin-blå). Coladrycken bidrar inte med mycket nyttigheter och inte heller rödvinet, men det gör de övriga tre, och med nyttigheter menar jag vitaminer och mineraler. Mjölken bidrar bland annat till att man får i sig vitamin B12. Det vitaminet finns i mat som kommer från djurriket. Juicen ger massor av vitamin C. Dricker man coladryck får man i sig lite fosfor och rödvinet ger också lite mineraler. Sojadrycken bidrar till lite allt möjligt bland annat riboflavin (vitamin B2) och fosfor.

bild1

 

 

 

Fettinnehållet då? Det är framförallt mellanmjölken och sojadrycken som innehåller fett. Mellanmjölken innehåller mättat fett och den fettypen är förknippad med ökad risk för t.ex. hjärt-kärlsjukdom. Sojadrycken bidrar i större utsträckning till mer hälsosamma omättade fetter vilket istället motverkar sådana sjukdomar.

 

För att få variation och inte bara få i mig komjölk gör jag ibland egen sojamjölk till min havregrynsgröt som jag äter till frukost. Det måste också vara bättre för miljön att välja bort komjölk tänker jag. Att göra egen sojamjölk innebär några arbetsmoment men det är väldigt prisvärt då 500 gram torkade sojabönor kostar ungefär lika mycket som en liter i affären (ca 20 kr) och ett halvt kilo bönor ger många liter färdig sojamjölk.

Så här gör jag:

  • Blötlägg bönor i lättsaltat vatten ca 10 timmar (bild 1).
  • Koka bönorna i nytt lättsaltat vatten i 90 minuter.
  • Tag kastrullen från plattan och låt bönorna svalna.
  • Eftersom momenten ovan är lite tidskrävande kan man gärna göra mycket på en gång och sedan frysa in de färdigkokta bönorna och använda vid ett senare tillfälle (bild 2)
  • Mixa bönorna med vatten (tillsätt lite i taget tills konsistensen blir bra). Det krävs en stark mixer och lång tid för att få ett bra resultat (bild 3).
  • Sila genom en saftduk och förvara den färdiga mjölken i kylskåpet (notera den lilla bananflugan som tyvärr drunknade, bild 4).

img_20161216_080202img_20161211_135818img_20161211_135927img_20161205_112940

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill man veta mer om positiva effekter av soja kan man läsa en gratis vetenskaplig översiktsartikel från maj 2015.  Där står det att soja har anticancer-effekter, att det motverkar njursjukdomen polycystiska njurar och är utmärkt som prebiotika. Till prebiotika räknas de ämnen som gör att de snälla bakterierna i vår mag–tarmkanal mår bra.

 

//Maria

Inlägget gjort

Julfys i farten!

Här kommer lite tips på några snabba träningspass att testa nu innan eller varför inte under juldagarna. Du behöver bara din kropp och en pall/stol till dipsen. Sen är det bara att köra. Värm gärna upp med en kortare promenad eller lite rörelser innan du startar.

Gör 5 varv av Julfys 1 eller Julfys 2, eller gör båda varianterna om du känner dig extra taggad!

Julfys 1

5 burpees

10 armhävningar

15 knäböj

Burpees kan göras med eller utan hopp och armhävningar kan göras på tå eller knä, eller med händerna på en bänk eller liknande. Anpassa efter din förmåga. Här kommer en liten demonstration!

 

Julfys 2

5 knäböjshopp

10 dips (tricepspress)

15 båten med rotation, situps eller annan magövning

Testa att hoppa i knäböjen, perfekt för att få in lite explosivitet i träningspasset. Dips kan göras mot en stol, eller på golvet med böjda ben (blir lite mindre rörelse.

fil-2016-12-15-14-03-32

fil-2016-12-15-14-03-14fil-2016-12-15-14-03-54fil-2016-12-15-14-04-37

 

 

 

 

 

Ett annat sätt att få till träningen är att använda en Tabata timer, finns flera olika varianter på appar att ladda ner gratis. En Tabata är en form av intervaller där man arbetar 20 sekunder, vilar 10 sekunder och upprepar detta 8 gånger. Blir totalt 4 minuter på en omgång. Man kan i princip välja vilka övningar man vill, och här kommer några förslag. Testa att varva övningarna så att du kör 20 s på den första, sen 20 s på den andra och upprepar 4 varv (8 intervaller).

Tabata – ladda ner en tabata timer (20s arbete/10s vila x 8, totalt 4 min)

Gör 3 st Tabataomgångar (totalt 12 minuter + lite vila emellan). Varva övningarna i paren, totalt 4 gånger på varje övning.

  1. Utfall & Armhävningar
  2. Burpees & Plankan
  3. Rygglyft & Knäböjshopp

Dessa pass kräver ingen särskild utrustning. Vill du ha hjälp med ett träningsprogram för att komma igång med hemmaträning med kroppsvikt och gummiband så har vi ett paket på vår hemsida med övningar och 2 gummiband. Klicka in på Produkter och Priser på vår hemsida och beställ! Vi har också samlat många olika övningar i vår övningsbank för inspiration.

GOD jul önskar Maria & Jessica

Inlägget gjort

Race Report New York Marathon 2016

I söndags, den 6 november, sprang jag New York Marathon. Det var mitt livs andra maraton, det första sprang jag för två år sedan i Stockholm. Det var också efter det loppet som jag och några kompisar anmälde oss till detta äventyr. Jag fyllde 40 tidigare i år så såg detta som en försenad födelsedagspresent till mig själv. Om det nu är en present att få springa ett maraton. Kanske snarare nån form av 40-årskris skulle vissa hävda……..

Vi åkte med Snycm-huspringtime som är ett företag som anordnar tränings- och löparresor och köpte oss på så sätt en startplats. Annars är det ganska svårt att få en plats i detta som ska vara världens största maraton, med drygt 50 000 löpare från över 100 olika länder.

Vi kom till New York på onsdagkvällen och loppet gick på söndagen. Så vi hade några dagar på oss att ställa om till den nya tidszonen och att upptäcka New York. Vi försökte att inte gå hela dagarna, men det är svårt att inte gå mycket när man är i en stad som New York. Vi hann med att åka till Williamsburg och strosa omkring, vi gick över Brooklyn Bridge från Broooklyn mot Manhattan, vi gick en del av High Line som är en park anlagd på ett gammalt järnvägsspår, vi åt fantastisk mat på Buddakan, och kanske inte lika fantastisk mat i Harlem, men det var en upplevelse på andra sätt. Vi var också uppe på takbaren på The Standard och njöt av utsikten även om det var lite blåsigt.

Pnycm-brooklynå morgnarna anordnades det gemensam morgonjogg i och omkring Central Park, eller så kunde man gå på yoga, och det fanns även frukostföreläsningar att inspireras av.

Dagen innan loppet hade vi bokat in oss på en busstur som tog oss igenom i princip hela maratonbanan. Vi åkte ut till starten och körde över Verazzanobron, genom Brooklyn, Queens, Manhattan, Harlem, Bronx och fick en känsla för banan. Kändes ändå overkligt att vi faktiskt skulle springa där dagen efter.

På söndagen var det tidig uppstigning, bussarna som skulle köra oss till starten skulle gå redan kl 5.30 från hotellet. nycm-jn-rummetSom tur var ställde vi om klockorna till vintertid natten mot söndagen så vi fick en extra timmes sömn, samtidigt som man var livrädd att vi inte skulle vakna vid rätt tid. Resan till starten gick väldigt smidigt vilket innebar att vi hade ganska många timmar att spendera ute på Staten Island i väntan på vår tart. Första starten gick kl 9.50, men jag och mina två springkompisar startade först kl 10.40. Vi hade uppmanats att ta på oss varma kläder som vi var beredda att skänka bort innan start. Det var otroliga mängder kläder som samlades in och som sen ges till behövande i New York. Trots att vi var där nästan fyra timmar gick det rätt fort. Vi åt vår medhavda frukost, det fanns kaffe och bagel att få där, vi stod i toakö några gånger och sen var det helt plötsligt dags att gå mot startfållan.

Då kom verkligen fjärilarna i magen på riktigt. Nu var det till slut dags att genomföra detta som vi tänkt på i två år. Vi tre som startade tillsammans hade väl inte haft den mest optimala uppladdningen (när har man det i och för sig). Jag hade varit förkyld i nästan tre veckor, de andra hade en fot som krånglade och höftböjare som gjort ont på träning. Men vi var fast beslutna att vi skulle till målet i Central Park och vi skulle försöka hålla ihop och peppa varandra.

Vi hade fått tips om att ha våra namn på tröjorna för att få extra hejarop så det hade vi fixat innan vi åkte. Vi hade också köpt likadana sverigetights, linne och undertröja så vi såg ut som trillingar i trikåer. Det visade sig vara ett bra drag om man ville ha hejarop!

Startskottet gick och vi rörde oss långsamt mot foten av Verazzanobron. När vi nådde bron kunde vi börja springa. Vi tog dnycm-startet lugnt då det var uppförsbacke i ca 1,5 km. Efter ca 3 km kom vi in i Brooklyn och här stod det en hel del och hejade. Ju längre in i Brooklyn vi kom desto mer folk var det längs banan. De hade tutor och klockor och enorma röstresurser, jag har aldrig upplevt nåt liknande. Det var mycket ”Go Team Sweden” och våra namn skreks många gånger. Det var också många med skyltar där det stod ”If Trump can run, so can you” och andra politiska budskap. Vi sprang genom Brooklyn i drygt 20 km och det var verkligen helt fantastiskt, jag sprang och log nästan hela tiden. Efter ca halva loppet sprang vi över en mindre bro till Queens och efter ytterligare några km kom vi till Queensboro Bridge som tog oss till Manhattan. Det var här som pannbenet prövades ordentligt för första gången i loppet. Det lutade svagt uppför nästan hela vägen över bron, många började gå och det var svårt att ta sig fram. Det kändes som att vi tappade en del fart här, och vi började också bli lite trötta efter att ha sprungit 25 km. Samtidigt såg vi fram emot att komma över till Manhattan och veta att vi ”bara” hade ca 17 km kvar av loppet.

När vi kom in på 1st Avenue var det även där mycket folk som stod och hejade, men det som började kännas här var att ett maraton är långt, väldigt långt. Nånstans där tog loppets smekmånad slut. 1st Avenue som vi sprang uppför mot Bronx och 5th Avenue ner mot Central Park kändes som om de aldrig skulle ta slut. Det var löpare så långt ögat nådde kändes det som. Vi blev både hungriga, tomma på energi och trötta i benen. Som tur var lyckades vi få bananer från publiken, och det var en del svenska längs banan som hejade och gav lite energi.

Trots att vi dippade en hel del stretade vi på, ett steg i taget och miles-markeringarna dök upp en efter en till slut. Efter 24 miles (av totalt 26,2 miles) svängde vi äntligen in i Central Park. Löpare stod nu längs banan och stretchade lite här och var, nån kräktes vid trottoaren och många ben var trötta, men också glada över att vi snart skulle nå målet.

Sista biten svängde vi ut från Central Park och sprang längs parkens kortsida, som mer kändes som en långsida just då. Tårarna brände i ögonen av lyckan och lättnaden att vi snart skulle vara klara. 800 m, 600 m, 400 m, 200 m, metrarna nycm-malsniglade sig fram men till sist var det där. MÅÅÅÅLET! Efter 42195 meter. Det var så skönt att kliva över mållinjen och få medaljen runt halsen! Vi klarade det! Detta lopp hade jag verkligen ett genomförandemål, inte ett tidsmål. Även om jag självklart sneglade på klockan många gånger under loppet var mitt fokus på att komma runt, och det gjorde ingenting om jag tog längre tid på mig än under mitt förra maratonlopp.

Efter loppet fick man en påse med dricka och lite att äta och en foliefilt att vira om sig. Man slussades sen genom parken och fick vid utgången en fleeceponcho att vagga tillbaka till hotellet i. Så skönt! Vid det här laget var vi verkligen superhungriga och det fanns inte på kartan att vänta ända till middagen. Som tur var passerade vi ett pizzaställe precis bakom hotellet och på stapplande steg fick vi med oss ett gäng pizzabitar till rummet.

Dagen efter var det många stappliga ben på Manhattan. Det var också kul att se hur många som bar sina medaljer dagen efter loppet. Som svensk är man inte så van vid att på det sättet visa att man deltagit i ett lopp, men här var det i princip obligatoriskt att ha medaljen på sig!

Stolta och nöjda klev vi på planet hem på måndagskvällen. Vilken resa och vilka minnen! Kan varmt rekommendera att springa lopp på andra ställen i världen. Det måste ju inte vara ett maraton. För min del kommer det nog dröja ett tag innan jag springer maratonsträckan igen. Nu ser jag fram emot att styrketräna mer under vintern, och springa lite mer kravlöst när jag känner för det.

//Jessica

Inlägget gjort

Maria på Malou efter tio på TV4

Ett tjockt lager smink, ett låtsas-vardagsrum, kameror, starka lampor, en ljustavla som räknade ned den återstående tiden på reklaminslaget innan det var dags. Det var verkligen inte en helt vanlig dag! Så här började det:

Anders Schultz är huvudförfattare boken Livsmedelsmagi som ges ut av Fri Tanke förlag. Anders vann det fina Pi-priset för populärvetenskaplig litteratur för sitt manus till boken 2013. Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien. Jag har varit med och jobbat med texten i slutskedet och gjort tillägg. För det blev jag medförfattare och det har varit ett fantastiskt roligt arbete!

livsmedelsmagi0817-768x965

I Livsmedelsmagi beskrivs den komplexa kemin i kroppen och det bjuds på mängder av intressanta beskrivningar på vilka effekt olika livsmedel har visats ha på vår hälsa i vetenskapliga studier.

Utöver forskning och vetenskap har kocken Pontus Frithiof bidragit med 30 härliga recept till boken. Tre av rätterna presenterades i Malou efter tio tidigare i oktober och jag var med och kommenterade deras innehåll. Här är länken till klippet (jag har ännu inte sett det själv).

 

fil-2016-10-21-15-22-27

Jag blev hämtad med taxi på mitt andra jobb på Karolinska, Emma från förlaget mötte upp på TV-4 och så fick jag gå direkt in i sminket. Sedan fick vi ta kaffe och bulle, och då kom Pontus också. Vi hade det så trevligt att jag för ett ögonblick glömde vad nervöst som skulle hända om bara en stund.

När det var dags blev jag eskorterad in i studion. Jag gick och ställde mig bredvid Pontus. Tydligen ställde jag mig för nära, så jag blev tillsagd att flytta på mig. Malou kom fram och hälsade och sedan drog det hela igång.

Det är inte en drömsituation att bli bjuden på mat framför en kamera och samtidigt vara beredd på att prata om vad man äter kan jag berätta. Jag funderade och funderade när jag skulle stoppa in tuggan i munnen. Det vore ju väldigt ofint att inte smaka på Pontus mat men tänk om Malou frågar mig något precis då, det är ju också väldigt ofint att tala med mat i munnen. Hur skulle jag göra? Till slut stoppade jag in en tugga i munnen och just då ställde Malou frågan… Jag visste det! Efter det åt jag knappt något men jag kompenserade efter sändningen genom att äta massor av efterrätten, sjuuuuukt god.

part_1476867714910_img_2830

Sedan blev det taxi tillbaka till Karolinska. I taxin ringde mamma, det var trevligt. Sedan var det dags att jobba som vanligt.

Det var verkligen inte en helt vanlig dag på jobbet!

Jag kommer hålla en föreläsning om Livsmedelsmagi i Stocksund på fortasanas kontor den 15 november. Föreläsningen kostar 450 kr inklusive bok och 200 kr för bara föreläsningen. Det kommer finnas böcker på plats.

Välkommen!

//Maria

PS. Före smink vs. efter smink… DS.

img-20161019-wa0002

 

img-20161019-wa0004

 

 

 

 

 

Inlägget gjort

Konsten att välja fredagsmys

Jag älskar inte salta jordnötter, men annars sätter jag med glädje i mig stora mängder av alla sorters snacks och godis på fredagskvällen.

För mig är det svårt att sluta äta när jag väl har börjat, även om det pinsamt nog får mig att inte må särskilt bra. Dels är det ju så himla gott och dels är det märkligt nog skönt när det tar slut. Anledningen till känslan av tillfredsställelse är förmodligen att man är fri ifrån tvånget att göra slut på den där halva påsen som ligger och skriker i köksskåpet…

Jag har nu kommit på finurliga och smarta sätt att lura mig själv!

  • Jag tillåter mig själv att köpa vad jag vill. Idag vill jag ha både chips och godis till fredagsmyset och då får jag det.
  • Jag väljer en liten chipspåse istället för att försöka äta en del av den stora. Det finns påsar som bara innehåller 40 g (istället för 275 g) – utmärkt!!!
  • Jag väljer plockgodis eftersom jag då slipper slippa köpa flera olika påsar godis för att få många smaker.
  • Jag väljer den lilla påsen vid godishyllan.
  • Jag tar bara godis jag verkligen tycker om!!! Är godiset bara OK tar jag det inte. Godis jag vill ha tar jag max en bit av och godis jag verkligen, verkligen vill ha tar jag max två bitar av.

 

img_20160923_105925

img_20160923_105742

img_20160923_105530

img_20160923_115239

 

 

 

 

 

Jag är så otroligt grundlurad men ändå så himla nöjd med att jag fick precis ALLT jag ville ha och i rimliga mängder!!!

//Maria

 

Inlägget gjort

fortasanas Maria på Vetenskapsradion

För tre veckor, när det fortfarande var varmt ute, träffade jag Lisen Forsberg från Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Hon ville göra ett inslag om hur man ska tänka kring vätskeintag när det ärSR vetenskap varmt ute och kontaktade därför mig eftersom det ingår i den fysiologiundervisning jag håller på Karolinska Institutet.

Vi träffades i parken som ligger bakom Mörby centrum och jag var väldigt förväntansfull på hur en radioinspelning skulle gå till. Jag trodde att inspelningsutrustningen skulle vara väldigt avancerad och stor. Den kanske var avancerad men det syntes inte riktigt. Stor var den inte heller utan allt som krävdes var ett par hörlurar som reportern hade på sig och så mikrofonen som spelade in det vi sa.

Inslaget handlade alltså om hur mycket man måste dricka när det är varmt ute. Klicka här för att komma till SRs hemsida. Observera att detta handlar om hur kroppen fungerar hos friska individer. Om man är idrottare och vill prestera på topp måste man planera sitt vätskeintag för att inte få sänkt prestation. Jag har tidigare skrivit blogginlägget Måste jag dricka åtta glas vatten om dagen och där länkar jag till en artikel i Läkartidningen för den som vill läsa mer om detta spännande ämne.

För den som inte orkar lyssna på inslaget eller läsa tidigare blogginlägg kan jag berätta att vi inte behöver gå omkring och oroa oss för att torka ut och dö så länge vi har tillgång till dryck. Vårt törstcentrum i hjärnan ser helt enkelt till att vi dricker när det behövs i lagom mängder. Är det mycket varmt ute klarar är en vältränad person bättre på att reglera sin kroppstemperatur på grund av möjligheten att producera större mängder svett. Vältränade individer, och de som har vistats i värme och hunnit anpassa sig, svettas dessutom mer effektivt eftersom kroppen lär sig att inte utsöndra så mycket salt från svettkörtlarna i huden.

Det är lätt i teorin: ät vanlig mat, drick vatten när du är törstig och träna regelbundet.

//Maria

Inlägget gjort

Tarmfloratestet i Interventionen

Maria skrev nyligen ett inlägg om det gentest som både hon och jag har gjort, och som vi ivrigt inväntar svar på. Nu har turen kommit till nästa test, det är dags att undersöka vår tarmflora.

Det finns många genetiska variationer mellan individer som till viss del kan förklara varför vi reagerar olika på till exempel träning eller aptitreglering, men bara för att en egenskap har en stor ärftlighet innebär det inte att den är förutbestämd, en faktor som är viktig att komma ihåg och som innebär vi med vår livsstil kan påverka hur våra gener uttrycks och samverkar. Detsamma gäller för bakterierna i tarmen, eller tarmmikroberna, och fler och fler forskargrupper börjar nu undersöka hur skillnader mellan olika uppsättningar av tarmmikrober kan förklara en del av kopplingarna mellan hur vi äter och hur vi mår och även utvecklingen av vissa sjukdomar. I våra tarmar har vi nästan 2 kg mikrober och tarmfloran kan vara en del av förklaringen till varför en fettrik kost kan fungera för vissa personer, medan andra kan äta mycket kolhydrater.

Oavsett det verkar det viktigaste för tarmbakteriernas mångfald vara att äta en så varierad kost som möjligt. Artrikedomen av mikrober i tarmen stimuleras både av olika typer av livsmedel, men även fysisk aktivitet kan påverka.

Så här skriver Tim Spector, författare till boken Matmyten (www.volante.se) och professor i genetik och epidemiologi på Kings college iFil 2016-08-10 08 49 55 London: ”Ge näring åt de goda bakterierna i tarmen och Ät varierat! Tänk att din tarm är som en trädgård. Varje dag ska du göda den med en koloni av goda tarmbakterier som hjälper till att hålla dig frisk. Ge den näring och inte minst fibrer som den frodas av (prebiotika) och ät gärna fermenterad mat (probiotika). En blandning av rå och lätt tillagad mat med mycket grönsaker är bra. Undvik kemiska tillsatser som bryter ned den. Mikrobiell mångfald är nyckeln till hälsa. Ju mer variation desto friskare är individen. En tarmflora med färre arter kan länkas till fetma, diabetes, allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS.

Svenska Dagbladet har även skrivit en artikelserie kring detta spännande ämne, se mer på: http://www.svd.se/om/tarmen-och-hjarnan

Tarmfloratestet som jag och Maria har gjort och som deltagarna i Interventionen Fil 2016-08-10 08 55 12också kommer att få göra kommer i en liten låda tillsammans med ett adresserat kuvert att skicka tillbaka provet i.

Vi registrerade våra kit på hemsidan och följde sen instruktionerna och avslutade med att svara på en mängd frågor.

Nu väntar vi spänt på resultatet, och framför allt ska det bli intressant att se om det sker några förändringar på några månaders sikt när vi nu försöker tänka med på vad vi äter och framförallt få i oss mer grönsaker och dra ned på rött kött och chark.

Tim Spector säger att ”Ditt bajs säger mer om dig än ditt DNA”. I interventionen testar vi både några av våra gener och vår artrikedom i tarmen. Utvärdering kommer J, men som vanligt tror vi på en balans, att både arv och miljö spelar viktiga roller.

/Jessica

Inlägget gjort

Gentestet i Interventionen

För några år sedan läste jag boken Mina vackra gener som är skriven av den danska journalisten Lone Frank som forskat i neurobiologi. Boken ges ut på svenska av Fri Tanke förlag. Lone vill veta mer om sitt arv och sina risker för att drabbas av ärftlig bröstcancer och depression och genomgår därför olika genetiska analyser som hon berättar om i boken. Hon skriver också om dilemmat som uppstår när det finns teknik och möjlighet att få reda på att man bär på ett anlag till svår sjukdom men man kanske inte vill veta vad man riskerar att drabbas av.Mina vackra gener

Tidigare i år sände SVT en dokumentär om ett genteknikföretag på Island som kan räkna ut vilka i befolkningen som har en skyhög ärftlig risk för bröstcancer och för tidig död. Företaget har fått blod från var tredje islänning i forskningssyfte och sitter därför inne med en stor mängd information. Företaget vill nu informera alla som är i farozonen, även de som inte bett om att få veta, och detta rör naturligtvis upp starka känslor och skapar debatt.

Det finns mängder av kommersiellt tillgängliga gentester idag och analyser av vårt DNA används i flera olika sammanhang. Inom till exempel cancervården undersöker man risken för ärftlig cancersjukdom och vid fostervattenprov kan man se om barnet har en kromosomavvikelse (till exempel Downs syndrom). Är man osäker på om man är barnets pappa kan man göra ett faderskapstest och är man intresserad av släktforskning kan ett DNA-test vara en pusselbit för att lära sig mer om sitt ursprung. Vid brottsutredningar samlas DNA in för att användas som bevismaterial. På Wikipedia finns beskrivet att arbetet med att få fast Anna Lindhs mördare bland annat innebar matchning mot en DNA-profil från blod förvarat i PKU-registret. På alla nyfödda tas blodprov och dessa prover har sparats om man är född efter 1 januari 1975. Ur blodprovet kan man få fram DNA. Det pågår just nu en utredning om huruvida registret ska få användas för brottsutredande ändamål.

Vårt DNA ärvs av våra föräldrar och vissa saker, som till exempel ögonfärg och näsans form, är ju uppenbara för oss men vi ärver också gener som bestämmer om våra muskler består av mestadels långsamma uthålliga muskelfibrer eller snabba, explosiva fibrer. Det finns även vissa gener som har visats kunna påverka överviktsrelaterade problem. Ett DNA-test för att se om jag har anlag för att sprinta som Usain Bolt eller om jag har anlag för att ha problem med olämpligt ätbeteende och fettomsättning låter spännande! Detta passar även otroligt bra  för vårt projekt Interventionen som vi drar igång nu i höst, men först måste DNA-testet provas! Läs mer om projektet på vår hemsida.

Jag fick hem testet med posten och öppnade det med spänning. Det innehöll några små påsar. I den längsta påsen fanns en skrapa av plast som man skulle skrapa på insidan av kinden. Man får inte ha ätit på en halvtimme innan man gör testet. I minst 20 sekunder ska man dra fram och tillbaka på slemhinnan och förhoppningsvis fastnar DNA-innehållande material på den lilla skrapan. Den lägger man sedan försiktigt ned i ett litet plaströr, man bryter av skaftet, lägger i en liten kapsel som skyddar provet under frakten, korkar igen och skickar slutligen tillbaka till analysföretaget.

Gentest1Gentest2Gentest3

 

 

 

 

 

Nu är det så spännande! Inom tre veckor kommer jag få mitt svar mailat till mig. Det värsta av allt skulle vara om det skulle visa sig att jag har anlag för att vara snabb, för det är jag ju inte. Betyder det då att jag måste ha tränat fel hela livet? Nej, vi vet att våra gener i vårt DNA inte är allt och enskilda gener inte kan styra egenskaper. Det kommer hela tiden ny forskning som lär oss att vårt leverne påverkar generna jättemycket. I praktiken innebär det förenklat att gener som har nyttiga effekter kan aktiveras av till exempel bra mat och träning och att gener med dåliga effekter kan stängas av. Vi har alltså en otrolig möjlighet att påverka vår hälsa även om vi har haft lite otur i det genetiska lotteriet.

Nu väntar jag bara på testresultatet…

//Maria

Inlägget gjort

Kinastudien

Jag har läst boken Kinastudien som är skriven av T Colin Campbell och Thomas M Campbell. Colin är cancer- och nutritionsforskare och har enligt sin hemsida  publicerat över 300 forskningsartiklar. Thomas är son till Colin och utbildad till läkare. Boken har enligt förlaget Soulfoods sålts i över en miljon exemplar.Kinastudien

Just som jag satt och skriver det här inlägget gick jag in på Aftonbladets hemsida för att pausa lite och såg då att den här artikeln har lagts upp: ”Stroke går att förhindra”. Vill man titta på originalartikeln som är en case-control study med 13.447 patienter och 13.472 friska från 32 olika länder finns den på the Lancets hemsida.

I Aftonbladets artikel läser jag att ” Stroke kan relativt lätt förebyggas”, enligt en ny stor studie. Forskarna har kartlagt de tio största riskfaktorerna bakom 90 procent av alla strokefall i världen. Högt blodtryck är den överlägset viktigaste faktorn. Liksom andra faktorer är högt blodtryck relativt lätt att åtgärda. Många strokefall skulle på så vis kunna förhindras. Högt blodtryck ligger helt eller delvis bakom 47,9 procent av alla strokefall. Därefter följer fysisk inaktivitet (35,8 procent), högt kolesterol (26,8), ohälsosam föda (23,2), fetma (18,6) och rökning (12,4). Även diabetes, högt alkoholintag och stress kan vara bidragande faktorer.”

I Kinastudien skriver far och son Campbell ingående om hur riskerna för hjärt-kärlsjukdom (men även andra tillstånd som cancer, autoimmuna sjukdomar, diabetes, fetma, mm) kan minskas och hur sjukdomssymptom kan lindras om man övergår till en vegansk kost och utesluter raffinerade kolhydrater (t.ex. vitt socker, vitt mjölk, vitt ris, etc.). De presenterar studie på studie som visar sambandet mellan ett minskat intag av animaliska livsmedel och sjukdom.

Alla håller naturligtvis inte med. Söker man på kritik mot Kinastudien på nätet får man mängder av träffar på blogginlägg som är oerhört skeptiska till Campbells slutsatser och det är ju sunt att man ser saken från olika sidor. Det bör kanske nämnas att det inte bara är i Kinastudien man kan läsa om hur vegansk och vegetariansk livsstil påverkar vår hälsa positivt och för att anknyta till Aftonbladet länkar jag här till en gratis meta-analys (=studie av vetenskapliga publikationer som drar slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats) publicerad i Journal of the American Heart Association oktober 2015. I den här artikeln skriver författarna att en vegetariansk diet kan sänka kolesterolvärdet och de refererar även till studier som visar på ett sänkt blodtryck och andra hälsoeffekter.

Bör vi alla sluta äta livsmedel med snabba kolhydrater och tillsatt sockar? Ja, varför inte? Vi bör i alla fall dra ned på exempelvis saft, läsk, godis, kaffebröd, mm, då de inte tillför några vitaminer, mineraler eller kostfibrer och riskerar att bidra till ohälsa. Detta skriver livsmedelsverket om på sin hemsida.

Bör vi alla bli veganer eller vegetarianer nu, precis som Campbells? Sanningen är att det förmodligen inte finns några som helst risker med att gå över till en mer växtbaserad diet så länge man håller koll på att man äter tillräckligt varierat och får i sig alla livsnödvändiga aminosyror (från proteiner) och vitaminer (framförallt B12) så det kanske är dags att i alla fall börja dra ned på köttkonsumtionen, speciellt rött kött och chark. WHO rekommenderar maximalt 500 gram rött kött per vecka och små mängder chark eftersom de är cancerframkallande. Länk här. Många som drar ned på animaliska livsmedel hänvisar också till miljömässiga och etiska aspekter.

Personligen har jag sedan ett halvår tillbaka verkligen försökt öka min konsumtion av grönsaker. Jag skrev ett blogginlägg om det tidigare i våras. Börjar man äta mer grönsaker är kanske chansen stor att det även blir lite mindre kött på tallriken på köpet. Mer grönsaker och mindre animalisk mat – mycket tyder på att det gör oss friskare. Tycker du att det är värt att prova?

//Maria

Inlägget gjort

Dumma fot och träning i värme

Det blev inget Stockholm Marathon för mig i år. Jag var inne och hejade på kompisar och jag kände mig så besviken och sugen på att springa själv. Anledningen till att jag inte sprang är att min fot är dum och gör ont. När jag tidigare i våras började öka längden på långpassen struntade jag först i att det gjorde ont. Den har gjort ont tidigare under långpass (tidigare års maratonträning) och jag tänkte att det löser sig nog i år också, men sedan tänkte jag faktiskt om – inte sjutton ska man springa så långt när det gör ont! Jag har mognat.

Fot

Problemet med foten uppstod när jag var gravid första gången, för femton år sedan. Fötterna kollapsade och blev två storlekar större än de var innan. De återhämtade sig sedan lite och stannade på plus en storlek. Efter förlossningen fortsatte höger fot uppföra lite konstigt, hälen kändes inte stabil, men det blev bättre med tiden – tills jag började springa långt.

 

Efter mitt första maraton 2014 skaffade jag gjutna inlägg. Det blev lite bättre och jag tänkte att med dem och massor av fotövningar kanske problemet löser sig. Jag hade tyvärr fel. Stockholm Marathon 2015 genomfördes ändå och som tur var regnade det hela tiden och var kallt. Tur för mig eftersom jag kunde kyla av den onda foten genom att springa i vattenpölar. Hur dumt låter inte det! Nu har jag sökt vård för foten, skaffat nya gjutna inlägg som på ett helt nytt sätt lyfter upp min kollapsade framfot och dessutom avlastar min stortåled för att undvika en framtida hallux valgus. Hör och häpna – det gör inte längre ont. Jag springer visserligen inte några längre distanser ännu (i alla fall inte om man jämför med ett maraton), bara mellan 5 och 10 km, med det känns såååå fantastiskt! Jag riktigt längtar efter att springa riktigt långa pass igen.

 

Förra veckan var jag på semester i Spanien och tog självklart med mig löparskorna. Det var väldigt mycket varmare än hemma vilket gjorde att jag inte orkade försöka springa väldigt långt och det var säkert jättebra för återhämtningen av min fot. Varannan dag blev löpning följt av några styrkeövningar och varannan dag yoga.Brygga

 

 

Jag försökte få in lite variation i löpningen:

Strandpromenad

Ett pass sprang jag lite snabbare och det blev ca 4,5 km. När jag springer snabbare försöker jag koncentrera mig på att hålla stegfrekvensen hög och trycka ifrån hela tiden. Även om inte distansen var superlång och jag försökte springa i skugga av träden var det väldigt jobbigt.

 

 

 
Trappa

Nästa pass blev ett trapppass. Jag värmde upp 2,5 km genom att jogga bort till en trappa. Den sprang jag snabbt uppför 10 gånger. Jag gick ned och återhämtade mig samtidigt. Sedan blev det nedvarvningsjogg tillbaka.

 

 

 

Strandträning

Det tredje passet blev långsamt och mysigt. Jag tittade på havet och en grupp människor som jag tror tränade qigong på stranden. Meningen var att det här passet skulle bli långt men det blev jättekort eftersom jag helt enkelt blev för trött i värmen – men det var ok. Jag gjorde lite fler styrkeövningar istället när jag kom hem tack vare inspiration från Jessica. Det blev 3 rundor med 12 repetitioner höftlyft, dips, diagonala rygglyft, armhävningar och båten med rotation.

 

 

 

Tips från mig:

  • Lyssna på kroppen när den signalerar smärta. Det finns ofta hjälp att få.
  • Ta det lite lugnare vid träning i värme, speciellt i början av vistelsen. Kroppen utsätts för väldigt stora påfrestningar innan den har hunnit vänja sig vid den nya temperaturen.Träna när solen inte är så stark, sätt en keps på huvudet och håll koll på kissets färg. Mörkt kiss betyder att man bör dricka mer.

//Maria