Inlägget gjort

Frisk utan flum klättrar på topplistorna

I går fick jag reda på att Frisk utan flum finns på bokhandlarnas topplistor! Det känns sååå otroligt roligt och vi tackar alla som vill lyssna på vad vi har att förmedla. Vi hoppas att fler vill läsa om hur man kan uppnå bättre hälsa genom att göra förändringar i sin vardag, förändringar som inte behöver vara så stora eller jobbiga.

Här är topplistorna (som de såg ut idag):

Till alla som ännu inte har köpt eget exemplar måste vi ”tyvärr” meddela att böckerna är slut! Den första upplagan sålde slut på knappt två månader men redan om  två veckor finns det nya böcker i handeln. Reservera ett eget exemplar redan nu för att vara säker på att få en bok lagom till jul.

Frisk utan flum har en egen sida på Facebook där ni kan ställa frågor och få svar från oss. Om det är någon som vill träffa oss och höra oss berätta om boken är nästa tillfälle Karolinska Institutets egen bokmässa den 14 december kl 16-19. KI har skapat ett evenemang på Facebook där man kan läsa mer.

Vill ni läsa mer om oss så länge finns det en artikel om oss i Idrottens bokklubbs medlemstidning på sidan 8.

Inlägget gjort

fortasana på SVT Vetenskapsstudion

I fredags gjorde vi vårt andra framträdande på TV men den här gången pratade vi inte om någon bok utan vad som händer i kroppen när man tränar!

Programmet inleds med frågorna:

  • Hur ska vi träna för att må bra och inte bli skadade?
  • Är intensiv träning verkligen nyttig?
  • Vad ska man tänka om de senaste träningstrenderna?

De här frågorna försökte programledaren Linus besvara och till hjälp hade han forskarna Mikael Mattsson och Fredrik Nyström på inspelat material och i studion fanns psykiatern Anders Hansen (författare till böckerna Hälsa på recept  och Hjärnstark), tränaren (och vinnaren av Stockholm Marathon 2001) Anders Szalkai, och så vi.

Vi blev upphämtade med taxi efter en nätverksfrukost med Nätverqet (nätverk för kvinnliga egenföretagare som bor eller arbetar i Danderyd) och sedan bar det av till TV-huset på Gärdet. I foajén möttes vi av Bolibompadraken och en rigorös säkerhet med passerkort och inslussning.

Vi fick gå direkt till sminket där vi nog fick 20 minuter var. Anders och Anders blev sminkade i ungefär 2 minuter var. Hur ska vi tolka det…

 

När vi var uppiffade och klara blev vi alla eskorterade ut i studion. Den här gången var det inspelning och inte direktsändning (som det var på TV4). Allt tog lite längre tid. Tejp på kamerasladdar flyttades, inledningen togs om, mikrofoner flyttades men de olika inspelningarna med oss togs i ett enda klipp.

 

 

 

Jessicas kommentar: Jag fick stå tillsammans med Anders och Anders runt ett bord och svara på frågor från programledaren Linus, medan Maria stod en bit bord vid ett ljusbord och pratade med Linus separat. Precis som vid förra inspelningen gick tiden väldigt fort och efteråt kommer man på massa saker man hade velat säga också, men det är svårt att få med allt på några minuter. Kul var det i alla fall!

 

Marias kommentar: Precis som Jessica också tyckte gick det så fort! Vi hann ju knappt börja prata jag och Linus. En sak jag tänkte på precis när vi skulle börja var att Linus fick smink på sina händer. Det fick inte jag. Hoppas att det inte såg konstigt ut…

Slutligen vill vi verkligen förtydliga att stressreaktionen inte är farlig så länge man får återhämtning. Träning har visat sig vara otroligt nyttigt för att motverka stress och även förebygga stress. Under ett träningspass ökar stresshormonerna men efteråt kommer de att vara låga, till och med längre än de var innan man tränade.

All rörelse räknas! Hinner man träna tio minuter är det så mycket bättre än att inte träna alls. Sedan går det inte att sticka under stol med att det är nyttigare att träna en halvtimme än tio minuter.

Programmet finns att se på SVT Play och kommer även att sändas på Kunskapskanalen.

Inlägget gjort

Podcast & YouTube-kanal

I måndags var vi med i en podcast för första gången. Vårt förlag Fri Tanke har en podcast där deras författare är med som gäster. Jag och Maria träffade Christer Sturmark för ett samtal om vår bok Frisk utan flum och så här beskriver Fri Tanke vårt avsnitt:

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med Maria Ahlsén och Jessica Norrbom. Maria och Jessica har båda en forskarbakgrund. Deras nya bok Frisk utan flum är en motreaktion mot de myter om hälsa och diet som florerar i samhället och som i själva verket försvårar för människor att leva hälsosamt. De pratar om vilseledande hälsoråd, om kosttillskott och om bluffanalyser. De pratar också om energi, om kolhydrater och om hur lite träning alltid är bättre än ingen träning. Om du vill lyssna så är länken till avsnittet: http://fritanke.se/podcast/14-frisk-utan-flum/

Förutom podavsnittet har vi även gjort andra inspelningar. Tidigare i höstas spelade vi in videoklipp som handlar om olika aspekter av kost, träning och hälsa och som framför allt är riktade till deltagarna i vår onlinetjänst Interventionen som startar 6 november och där man som deltagare får kunskap och verktyg för att leva mer hälsosamt, förbättra sina kostvanor, röra sig mer i vardagen och/eller komma igång med träning.

Du får allt detta under 6 månaders tid till en kostnad av 4950 kr (ink moms):

  • App och onlinetjänst för registrering av vardagsrörelse och träning
  • Inlog till kostregistrering och analys av matvanor
  • Filmklipp om kost, träning, hälsa, stress och beteendeförändring
  • Boken Frisk utan flum
  • Träningsprogram
  • Träningsgummiband
  • Aktivitets- och träningsklocka från Garmin värde ca 2000 kr (forerunner 35)
  • Regelbunden kommunikation via appen, både enskilt och med hela gruppen
  • Veckoutmaningar
  • Frågeformulär och reflektionsfrågor regelbundet
  • Rabatt på träningskläder från Craft (30 %)

Läs mer och anmäl dig senast 29/10: http://www.fortasana.se/livsstilsforandring/

Filmerna kommer att finnas på vår You Tube-kanal. I nuläget finns det fem filmer upplagda, fler kommer under de närmaste veckorna:
https://www.youtube.com/channel/UCC8bfcJRN7CaybJj3O7DdMg/featured

Det blev en lång dag när vi spelade in filmerna och efter lunch verkar Maria ha tröttat ut Jessica totalt…. Här är vår första blooperfilm från inspelningsdagen: https://www.facebook.com/Fortasana/videos/1407742662677927/

//Jessica & Maria

Inlägget gjort

Träningspiller – fantasi eller verklighet?

De senaste dagarna har det i flera medier rapporterats om ett nytt möjligt träningspiller som tillskrivits alla möjliga effekter, allt ifrån magrutor till bra kondition, utan att ens lämna soffan. Vad ska man tro? Finns det ett uns av sanning i dessa rubriker och vad är det som gör att denna typ av studier får så stort utrymme i media? Är det för att vi människor söker efter snabba lösningar och resultat och så gärna vill att genvägarna ska vara vägen att gå?

Jessica var med i både P3 Nyheter och TV4 Nyhetsmorgon i veckan och kommenterade effekterna av det kommande pillret. Gå in på länkarna nedan om du vill lyssna:

P3; http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/952564?programid=1646 30 minuter in i programmet är Jessica med och pratar om ”träningspillret”.

Tv4; http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/nytt-piller-lovar-magrutor-och-tränad-kropp-framför-tvn-forskaren-det-är-delvis-sant-3935113

Forskningsstudien som ligger till grund för veckans rubriker publicerades i maj 2017 av forskare på SALK Institute i Kalifornien, USA. I studien har de gett möss ett läkemedel som hade effekten att de blev extra bra på att använda fett som energikälla när de sprang. Det gjorde att mössen som fick läkemedlet kunde springa under mycket längre tid än mössen som inte fick läkemedlet. Detta skift mot att bli bättre på att omsätta fett sker naturligt hos oss människor när vi konditionstränar och är en av anpassningarna som gör att vältränade klarar av att hålla en högre fart under längre tid utan att kolhydratlagren tar slut och man ”går in i väggen”.

Kolhydrater används i störst utsträckning när man tränar hårt och intensivt och vi har begränsade lager i kroppen i våra muskler och i levern. När vi konditionstränar räcker dessa lager i ett par timmar om man inte fyller på med mer kolhydrater under tiden och därför är det en fördel om man kan optimera användandet av fett som vi har i princip obegränsade lager av på kroppen. Ett läkemedel som fungerar som det som har testats på mössen i studien låter då väldigt attraktivt, särskilt som ett sätt att öka prestationsförmågan hos idrottare (läs: doping).

I flera av rubrikerna i veckan kunde man få intrycket av att mössen fick en massa träningseffekter bara av att vara stilla, men det var när de sprang som de kunde springa ännu längre. Så för en soffpotatis är den här typen av piller sannolikt bara bra ifall soffpotatisen bestämmer sig för att börja med en uthållighetsidrott.

Här är en länk till forskningsartikelns sammanfattning: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=PPARδ+Promotes+Running+Endurance+by+Preserving+Glucose

Ett träningspiller är i våra ögon fortfarande mycket långt i framtiden, om ens någonsin möjligt. Ett piller kommer endast kunna påverka någon eller några mekanismer i kroppens celler medan fysisk aktivitet sätter igång hundratals, kanske tusentals, signaler som tillsammans bidrar till träningens alla fördelar. Så fortsätt med träningen! 🙂

Inlägget gjort

Future of fitness

Idag har jag varit på en konferens på temat ”Future of fitness” som hölls på Karolinska Institutet. Ämnen som muskelminne, gentester, doping mm diskuterades.

I min roll som muskelforskare tycker jag det är spännande eftersom jag i min forskning studerar bland annat gener och hur de uttrycks efter olika typer av träning. Det var inte bara forskare på plats utan även en hel del personer från träningsbranschen, där jag ju också är verksam. Det är bra och viktigt att forskning sprids så att resultaten kan användas och på sikt gynna både motionärer och idrottare.

Ett exempel på forskning som lett till stor användning i träningskretsar och som jag tror att ganska många känner till är Tabataintervaller eller Tabataträning. Därför var det lite extra kul att Mr Tabata himself var en av talarna på konferensen och berättade om hur Tabataträningen ”uppfanns”.

Tabataträning innebär att man tränar intensivt i 20 sekunder, vilar 10 sekunder och upprepar detta 8 gånger vilket blir totalt 4 minuter.

På 90-talet ville Izumi Tabata och hans forskargrupp ta reda på mer kring vad som händer med musklernas energisystem vid högintensiv intervallträning och särskilt mäta vad som hände med det explosiva, mjölksyreproducerade, anaeroba systemet. Försökspersonerna fick anstränga sig maximalt och verkligen utmana det anaeroba systemet men vad som också visade sig var att de även utmanade sin konditionsförmåga. Det innebär att om man tränar intensivt med till exempel Tabataträning kommer även konditionen att förbättras, vilket är precis vad andra studier också har visat. Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om intervallträning och varför det är effektivt, du kan läsa mer om det HÄR!

Studien som Izumi Tabata gjorde publicerades 1996, men det var först 2004 som detta plockades upp av träningsvärlden och då fick namnet Tabataträning. Izumi berättade under sitt föredrag att det egentligen var hans handledare som föreslog träningsupplägget och att det sen blev kallades Tabata, men att han själv inte hade något med det att göra. 

Så varför inte testa Tabataintervaller under ditt nästa träningspass? Det går att göra den här typen av intervaller med de flesta övningar. Lägg in som intervaller under ditt löppass eller gör burpees, knäböjshopp, ro på roddmaskin, cykla osv. Kom ihåg att ta i ordentligt, du ska vara riktigt trött efter de fyra minutrarna, då har du tränat som Tabata tänkte och som forskningen visat är effektivt 🙂

Ni som kommer och tränar med mig vid Segeluddens utegym i morgon söndag kanske får köra lite Tabata 🙂

/Jessica

Inlägget gjort

Kostrådgivning för att må bättre

De flesta jag träffar äter överlag bra mat men det finns nästan alltid något man kan justera vid en kostrådgivning för att må bättre. Ungefär 40 % av svenskarna är intresserade av att gå ned i vikt men kostrådgivning handlar inte alltid om bantning. Är du hungrig på eftermiddagen och kvällen? Drabbas du av blodsockerfall? Funkar inte magen som den ska? Går du upp i vikt trots att du äter som du alltid har gjort? Vill du prestera bättre när du tränar?

Många företag delar ut friskvårdsbidrag till sina anställda och Skatteverket har beslutat att kostrådgivning (och även gruppträning) är en förmån som är skattefri och därför erbjuder fortasana friskvård via ActiWay. ActiWay tillhandahåller system för betalning, administration och uppföljning av aktiviteter inom friskvårdsbidraget och de intervjuade mig förra veckan. Läs intervjun här.

 

Jag är intresserad av kostrådgivning – vem ska jag gå till?

Kostrådgivare kan ha lite olika utbildning och varierande inriktning. Vissa kanske jobbar efter en speciell metod och exempel på det kan vara Paleo, glutenfritt, laktosfritt, LCHF, Atkins, blodgruppsdieten, 5:2-dieten, periodisk fasta, ketogen diet, stenålderskost och lågkolhydratdieter. Andra kanske jobbar enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Det kan också vara så att kostrådgivare är inriktade mot speciella målgrupper som idrottare, mot viktminskning, mot vissa ålderskategorier eller annat. Mitt tips är att kolla upp innan vem du väljer att gå till så att du vet att det blir rätt.

 

Hur fungerar fortasanas kostrådgivning?

För mig är det viktigt att det finns vetenskapliga belägg för det jag rekommenderar. Därför arbetar jag alltid efter de nordiska näringsrekommendationerna eftersom de är framtagna av en stor expertgrupp som har gått igenom hela forskningsfältet.

När man köper kostrådgivning av oss får man först komma på ett fysiskt möte, om man bor i närheten. Om man inte vill eller kan komma till oss löser vi det ändå. När vi träffas pratar vi om varför du har kommit, vad du tror att jag kan hjälpa dig med och så diskuterar vi om vad du har för mål med att jobba med kosten. Jag erbjuder också en analys av din kroppssammansättning, midjemått och liggande bukhöjd. Kroppssammansättningen och måtten är intressanta att känna till ur ett hälsoperspektiv.

Efter det första mötet har vi kontakt per e-mail veckovis i fyra veckor. Under den tiden kommer du att få en mängd frågor att fundera över, skriftligt material och så kommer du att få kostregistrera i ett program som tydliggör om du får i dig tillräckliga mängder vitaminer, mineraler, energi och hur fördelningen mellan proteiner, fett och kolhydrater är, med mera.

När de första fyra veckorna har gått kan du välja att jobba vidare med programmet på egen hand eller köpa till ett paket då vi fortsätter att ha veckovis kontakt en ytterligare en månad med möjlighet till förlängning.

 

Kostföreläsning för en grupp

Jag jobbar inte bara med enskild kostrådgivning utan föreläser även om kost på företag, föreningar, andra grupper och utbildningar. Kontakta mig gärna om du är intresserad av att anordna en föreläsning så diskuterar vi ett lämpligt upplägg.

 

Kostrelaterade blogginlägg

Vill du veta lite mer om hur jag tänker eller om du kanske vill ha ett litet tips kan du läsa tidigare blogginlägg om till exempel mjölk, tips på hur man motstår fredagsmysfrestelsen, en utmaning som syftar till att äta mer grönsaker, risker med att äta vitamintabletter, hur mycket vin man bör – eller inte bör – dricka, och om det är bra eller dåligt att äta en ketogen diet.

 

Jag erbjuder kostrådgivning för att få dig att må bättre.

 

//Maria

Inlägget gjort

Unga rör sig för lite – vi måste göra något

Idag publicerades en rapport från Centrum för Idrottsforskning (CIF) om barn, ungdomar och fysisk aktivitet. Rapporten består av flera olika studier och sammanfattningar av de olika studierna som ingår finns här. Sammanfattningsvis visade det sig att unga rör sig för lite. Jessica är ordinarie ledamot i CIFs styrelse och CIF har som uppgift från regeringen att stödja och informera om forskning inom idrottens område. Under 2016 var uppdraget att genomföra en analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.

Unga rör sig för lite:

Flickor och pojkar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet studerades. Ju äldre barnen var desto mindre rörde de sig på sig.

Tabellen visar hur stor andel av barnen som nådde upp till rekommendationen för daglig fysisk aktivitet.

 

Hur rapporten är gjord:

Vad som är bra med resultaten är att de som har undersökts har burit accelerometrar under två skoldagar och en helgdag, mellan klockan 8 till 23, för att på så sätt få ett objektivt mått på fysisk aktivitet. En accelerometer är en mätare som samlar data om hur mycket den har varit i rörelse. I vissa fall bär man den på armen men den kan också se ut som en stegräknare eller finnas i en mobiltelefon. Har man en mätare på sig så registreras alltså all rörelse och man får också ett mått på hur intensivt mätobjektet har rört på sig. När man tittar på studier där man själv får skatta sin fysiska aktivitet är resultaten generellt sätt bättre, man tenderar att överskatta sin egen fysisk aktivitet. Ett skrämmande exempel på det finns beskrivet i en nyligen publicerad artikel där man kan läsa att 50 % av tillfrågade amerikaner uppgav att de når upp till världshälsoorganisationens riktlinjer om 150 minuters fysisk aktivitet per vecka på en måttlig nivå eller 75 minuters fysisk aktivitet per vecka på hög intensitet. När man istället mätte, på ett objektivt sätt, visade det sig att det var mellan 5 och 10 % som uppnådde rekommenderad mängd fysisk aktivitet. Liknande mätningar har även gjorts i Sverige.

För vuxna är rekommendationerna 30 minuter daglig fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan. Där är nivån satt för att nå en nivå som på ett optimalt sätt förbättrar hälsan hos befolkningen. För barn avser rekommendationerna den dos som ger positiv effekt på kondition, styrka och andra hälsofaktorer. Barn och ungdomar mellan 6 och 17 år rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag på en måttligt ansträngande nivå. Måttlig intensitet ger viss ökning av puls och andning. Det betyder att det inte räknas att gå långsamt utan det krävs lite mer ansträngning. Dessutom bör muskel- och skelettstärkande aktiviteter ingå tre gånger i veckan. Ännu vet man inte vad stillasittande har för långsiktiga konsekvenser för barn och ungdomar.

Vi har tidigare skrivit blogginlägg om hälsoriskerna med stillasittande och ett annat inlägg om fördelarna med en god kondition.

Varför barn ska röra på sig:

Många studier som handlar om diabetes och hjärt-kärlsjukdom hos barn är gjorda på barn med övervikt och fetma och resultaten kan därför i alla fall inte översättas till normalviktiga barn. Man kan däremot sammanfatta att det finns många fördelar med att ha en bra kondition. Bland annat kan man se förbättrade skolresultat och mental hälsa.

Att vara fysisk aktiv under sin uppväxt kan innebära att man behåller sin träningsvana i vuxen ålder. Är man ute och rör på sig minskar även risken att göra andra ohälsosamma val. Till exempel har man observerat att intag av läskedrycker och småätande ökar vid TV-tittande (men inte vid läsning av böcker).

Hur bidrar fortasana:

Vi brinner för hälsa, kost och träning och kommer gärna ut till skolor och företag och pratar om hur vi kan få stora hälsoförbättringar på lite sikt genom att bara göra små förändringar i vår vardag. Varför inte samla högstadie-/gymnasieungdomarna med sina lärare under en hälsodag, bjuda in fortasana och prata om hur vi får friska och starka kroppar. Unga rör sig för lite – vi måste hjälpas åt att vända den negativa trenden!

Vi tror att vi vuxna bör vara goda förebilder. Det räcker inte att bara säga till våra barn och ungdomar att de måste ut och röra på sig, vi måste göra det själva också. Passa på att göra det tillsammans! På fortasanas pass får föräldrar alltid ta med barn och ungdomar under 18 år helt gratis (under eget ansvar).

Läs mer om våra aktiviteter här.

För att inspirera både vuxna, barn och ungdomar till ökad fysisk aktivitet anordnar vi ett kostnadsfritt prova-på pass med fokus på introduktion till löpning.

När: Lördag 20 maj kl 15-16
Var: Rinkebyskogen i Danderyd, samling på parkeringen vid Danderyds GK, Edsbergsvägen 2
Anmälan:Boka Direkt senast fredag 19 maj (minst 10 och max 40 deltagare)
Info: maila info@fortasana.se

Inlägget gjort

Överträning, stress och återhämtning

Jag har haft äran att få föreläsa på en utbildning för personliga tränare som riktar in sig på konditionsidrott. Kursen ges av Konditionsidrott och den här gången tog jag mig ut till Bosön.

 

Mitt bidrag på kursen, som går två gånger per år, har varit att prata om belastning och återhämtning. Belastning på kroppen kan vara både av fysisk (som vid träning) och psykisk (krav från arbete, familj, fritidsintressen, osv) karaktär. Om vi utsätts för en situation som pressar oss kommer hjärnan att dra igång en stressreaktion. Jag pratade för den otroligt engagerade gruppen, som kom från olika delar av Sverige, om hur livsviktigt det är med våra stresshormoner, att vi måste ha tid för återhämtning för att hinna bygga upp oss igen och hur lite vi egentligen vi behöver röra på oss för att faktiskt få hälsoeffekter.

 

För att få träningsresultat måste man pressa kroppen, stressa den alltså, men pressar man på alldeles för mycket finns risken att tippa över och drabbas av OTS (over training syndrome), överträning på svenska. För en person som elitsatsar kan det innebära slutet på karriären och det är viktigt att känna till riskfaktorer och att lyssna på kroppens signaler. Vi pratade om olika typer av återhämtningsstrategier som till exempel stretching, kompressionskläder, varma och kalla bad och djupandning/yoga.

 

 

Precis som förra terminen fick jag en massa frågor från gruppen och själv tar jag med många tankar efter den här föreläsningen. Varför är det så att den största andelen av befolkningen rör sig så himla lite när det är så oerhört nyttigt? Hur ska vi få alla unga människor att finna glädje i att röra sig mer? Ja, frågorna är många och svåra. Jag väljer att försöka inspirera mina barn genom att själv träna regelbundet med fokus på att hålla kroppen stark och smidig.

 

Jessica och jag föreläser om träningseffekter, hälsa, stress och mycket annat. Klicka här för mer information. 

 

//Maria

 

PS. Hurra för kaffe under fyratimmarsföreläsnignar! DS.

Inlägget gjort

Tibetanska kefirgryn

Jag fick tibetanska kefirgryn av min trevliga rumskompis på Karolinska Sjukhuset. Kefirgryn är gulvita små klumpar med en diameter på 0,3-3,5 cm som består av mjölksyrebakterier, jäst och ättiksyrabakterier. Kefir räknas till probiotika (livsmedel innehållande bakterier med syftet att stärka immunförsvaret och tarmfloran) och det finns en mängd egenskaper som ska vara bra för oss. Förutom att vara bra för magen och immunförsvaret nämns även att det hjälper mot allergier, hjärt-kärlsjukdom, cancer, mm.

Här finns några länkar till gratis-artiklar i tidskrifter som finns i den medicinska databasen PubMed. I artiklarna sammanfattas hälsoeffekter man få av att äta eller dricka kefir:

 

http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fmicb.2016.00647/full

http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fmicb.2015.01177/full

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/19476337.2014.981588

När man lägger sina kefirgryn i mjölk kommer en jäsning att starta och då bildas själva kefiren, det tar ungefär 24 timmar om man använder proportionen en deciliter gryn till en liter mjölk. Man ska använda sig av en burk som inte har tättslutande lock. Har man ingen sådan kan man lägga en tygbit över burkens öppning så att man inte får ner skräp i burken. Om man vill att det ska gå snabbt att få sin kefir ska man ställa burken i rumstemperatur och jag brukar röra om innehållet någon gång per dygn vilket jag läst skyndar på processen. Det kommer tillslut att uppstå ett skikt med vassle och ett med färdig kefir. Jag brukar först sila bort vasslen och sedan silar jag ner den färdiga kefiren i en skål. Många tar hand om vasslen och använder den till exempelvis brödbak. För att få kefiren genom silen brukar jag använda en sked för att flytta runt grynen så att kefiren kan pressas igenom, men man får vara försiktig så att man inte krossar grynen. När man är klar lägger man bara tillbaka sina gryn i burken och fyller på med ny mjölk. Efter några dagar märker man att det har blivit fler gryn och då är det bara att dela med sig. Ska man vara borta kan man frysa in gryn i mjölk eller ställa in dem i kylskåpet (där processen tar betydligt längre tid jämfört med rumstemperatur).

 

Det finns många sidor på nätet som beskriver hur man ska ta hand som sina gryn. På något ställe har jag läst att man till exempel måste ha ohomogeniserad, ekologisk mjölk som man blandar med grädde för att det ska bli bra kefir. Vissa andra säger att man absolut inte får använda en sil av metall och att man måste ha en träsked. Hemma hos mig är det inte lika lyxigt utan här får grynen tåla det som finns, lättmjölk eller mellanmjölk som ibland är ekologisk och ibland inte, absolut en metallsil och inga träskedar här inte. Än så länge har det funkat utmärkt och de förökar sig finfint.

 

Kefir är ganska syrligt och jag brukar därför smaksätta min med något. Skivar man ner en banan och strör över psylliumfrön, hasselnötter och kanel blir det en utmärkt frukost eller mellanmål.

Någonstans läste jag att man måste ge bort de små hälsobringande grynen som en gåva – utan att ta betalt, fint tänkt tycker jag. Välkomna att höra av er om ni vill ha!

//Maria

 

 

 

Inlägget gjort

Jag var mitt i livet!

Maria skrev i förra inlägget på bloggen om när vi var och gav blod för några veckor sen. KlickScreenshot_20170131-153817a HÄR för att läsa om det. Sen dess har vi båda fått SMS om att vårt blod har kommit till nytta för en patient vilket ju känns väldigt bra.

En vän till mig hade inte varit i livet idag om det inte hade funnits blodgivare och bra sjukvård. Han berättar sin historia här nedanför i ett gästinlägg. Under operationen som han beskriver fick han totalt 55 påsar blod! Det är fantastiskt att han överlevde och jag är glad att ha honom som vän. Vi hoppas med dessa två inlägg ha inspirerat några att bli blodgivare eller ta upp sin blodgivning om man haft ett uppehåll. Tillsammans kan vi rädda liv!

/Jessica

 

Jag var mitt i livet. Var 42 år, hade ett bra jobb som kommunikatör med speciell inriktning på organ- och vävnadsdonation vid en myndighet. Allt var och kändes på topp. Vi hade just fått vårt fjärde barn och det var sommar, ljust och fantastiskt. Vi var odödliga, inget kunde stoppa oss. Inget. 

Hade börjat med löpning och fystränade rätt hårt eftersom det gav mig energi och kickar och fick mig att må som en kung. Hade egentligen inte tränat så fokuserat på många år, men antar att jag ville må bra inför min kommande föräldraledighet.

Hösten kom och vi gjorde upp att jag skulle ta den största delen av föräldraledigheten på nära ett år. Min fru A fokuserade på att börja jobba i december.  

Sönerna spelade fotboll, jag var tränare till vår 8-åring och skjutsade 11-åringen till träningar och matcher. Vår dotter gick på förskola och skulle snart fylla fyra.

Det var en helt vanlig måndag. Hade nattat de tre äldsta barnen. Kände mig ruggig så jag tappade i ett varmt bad. Klockan var strax efter 21:30 när jag plötsligt började frysa i badet. Skakade som av frossa fast jag satt i ett varmt badkar. Klev upp och fick plötsligt huggande smärtor inifrån överkroppen. Bad min hustru att massera mig på ryggen, men det gjorde plötsligt bara ännu ondare. 

Då hände det. Fick plötsligt väldigt svårt att andas. Började krypa omkring i hallen, drabbades av så kallad ”luft-hunger’. Hustrun ringde snabbt efter min svärmor som bodde intill oss, då hon var före detta narkossköterska, därpå ringde hon 112.

Det enda jag minns från hallen var att en av de båda ambulanssjuksköterskorna ropade till mig. Hon lät stressad och hård. Allt var som i en enda dimma. Ett töcken där jag gång på gång tappade medvetandet. Svärmor såg till att jag fick syrgas och hon åkte med i ambulansen. Och tur var det eftersom de var på väg till Danderyds Sjukhus, men svärmor visste från sin arbetstid på SOS 112 att Karolinska Sjukhuset var mycket mer högteknologiserat. Det skulle bli min räddning. Hustrun ringde sin bror och syster,sedan tog hon en taxi till Solna. 

A ringde till min mamma som även hon for in till sjukhuset. Hela natten gick och anhörigrummet skulle komma att bli bostad för de närmaste dygnen. En kirurg som hade opererat mig hela natten, informerade om att jag hade förlorat en stor mängd blod men att han lyckats stoppa den massiva blödningen. Han talade också om att jag på operationsbordet – i den så kallade hybridsalen – fått flera hjärtstopp. Att han genom att hålla i mitt hjärta i sin hand kunnat trycka och pumpa igång det. 

Jag låg på Centrala intensivvårdsavdelningen hela tio dagar, med extremt skiftande blodtryck. Som sämst låg det på 40/30! 

Närmaste två veckorna innan jag skrevs över till Danderyds Sjukhus, handlade mycket om oro för egen del. Jag minns i princip ingenting av hela oktober 2012 bortsett från enstaka, vaga minnesbilder.

Den 1 november skrevs jag ut från KS och fördes över till DS. Där låg jag inskriven på vårdavdelning ytterligare två och en halv månad. Första tiden även den med vaga minnesbilder. 

Överläkaren på KS hade under den perioden förklarat för mina anhöriga att blodförlusten och framförallt den 10-15 minuter långa och totala syrebristen medfört att jag drabbats av hjärnskador av storleken mindre men belägna över flera platser i hjärnan – sk watershreads. Och att arbetsminnet (närminnet) var tufft drabbat, så också min balans, min syn (så kallade synnedsättning), koordinationsförmåga samt möjligheten att utföra en mängd relativt basala saker. Förmågan att ta och utföra instruktioner var också initialt sett dålig. 

Skrevs in på Hjärnskaderehab vid DS där jag gick som dagpatient tre – fyra gånger i veckan under tre tio-veckorsperioder 2013-14.

Började så småningom arbetsträna på mitt gamla jobb, och i december 2015 började jag arbeta på 25 %. Men då med helt andra, för mig individuellt anpassade arbetsuppgifter av typen språk- och korrekturgranskning av texter; sortering och justering av myndighetens sociala medier, närvara vid myndighetens enhetsmöten osv. 

/Daniel