Inlägget gjort

Avsnitt 6. Nyårslöften


http://fortasana.libsyn.com/
När det här avsnittet släpps är det bara några dagar kvar av 2018 och vi blickar fram mot ett nytt år. Det är vanligt att så här mot slutet av året tänka på vad man vill förändra, inte sällan handlar det om förändringar av livsstilen.

I dagens avsnitt tänkte vi fokusera på fyra områden som har tydlig inverkan på vår hälsa. Det finns självklart andra också, som socialt umgänge, men vi har valt att prata om mat, vardagsrörelse, träning och återhämtning. Allt som man gör som är lite hälsosammare än man brukar är positivt.

Veckans lyssnarfråga handlar om hur man ska hålla igång styrketräningen när den är svår att få till, trots att man egentligen gillar den.

GOTT NYTT ÅR! önskar vi på fortasana!

 

 

Inlägget gjort

Stort fokus på hjärtat inför jul

Vi kunde i veckan höra i de allra flesta nyhetsmedier att risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökar under julen. Här är en länk till SVTs rapportering. Informationen kommer från en svensk studie som publicerades i den medicinska tidskriften The British Medical Journal 2018-12-12. Forskarna har studerat 283.014 hjärtinfarkter mellan åren 1998 och 2013 och alltså kommit till slutsatsen att under jul och midsommar är risken som störst att drabbas av en hjärtinfarkt, speciellt hos den äldre och sjukare befolkningen. Klicka här för att komma till originalartikeln.

 

Frågan om huruvida det är farligt för hjärtat att träna hårt, eller att tävla, har också lyfts under de senaste dagarna av Sveriges Radio. Idag dör 1 av 50.000 personer av plötsligt hjärtstopp under motionslopp i Sverige. I inslaget kan man höra att dödsfallen kan minska med upp till 60 % om alla deltagare skulle fylla i en hälsodeklaration vid anmälan och sen genomgå en läkarundersökning om enkäten skulle indikera att personen har en förhöjd risk.

 

Hur ska man då tänka med hjärtat och träning? Är man otränad eller har en underliggande sjukdom kan det finnas risker med att träna eller tävla på mycket hög intensitet. I skriften FYSS,  Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som är en evidensbaserad handbok för fysisk aktivitet kan man läsa att när man är fysiskt aktiv på måttlig intensitet är det förenat med väldigt små risker och att fördelarna med att vara regelbundet fysiskt klart överstiger riskerna med att vara inaktiv.

 

Vad händer när man tränar?

Kroppen blir starkare. Musklernas celler, muskelfibrerna, kommer att öka i storlek. Många andra strukturer som skelett och senor stärks. Träning minskar också riskerna för att drabbas av metabola sjukdomar, psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdom. Den här listan kan göras så otroligt lång men just här är fokus på hjärtat. Ett vältränat hjärta kommer att växa och bli starkare. Effekten av det är att det inte behöver slå lika ofta för att ändå pumpa ut samma mängd blod som ett svagare hjärta. Det betyder också att man kan utföra aktiviteter vid en lägre belastning än om man är otränad. Är man väldigt otränad kan till och med vardagsaktiviteter, som dammsugning och snöskottning, vara väldigt ansträngande. Har man då övriga riskfaktorer kan en sådan plötslig ansträngning utgöra en risk för att något allvarligt ska hända.

 

Man har sett att de som följer träningsrekommendationerna om 150 minuters konditionsträning per vecka minskar risken att dö i förtid. Vi brukar försöka vara tydliga med att för många räknas promenader inte som träning, det är helt enkelt för lätt (för låg belastning). Ska man få bättre kondition och starkare hjärta måste man ta i så att man blir varm och svettig. Det är jättebra att gå mycket, men många skulle nog vinna på att byta ut en promenad till något flåsigare och mer ansträngande. Detta är något vi föreläser mycket om och vill öka medvetenheten kring.

 

Vi skriver mer om vad som ger en god hälsa i boken Frisk utan flum. Där finns även träningsprogram och konkreta tips till den som vill göra en förändring. Vi talar även om dessa frågor i Frisk utan flum-podden, finns där poddar finns.

Inlägget gjort

Avsnitt 5. Fett och kolhydrater – vänner eller fiender?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet pratar vi om näringsämnen, med särskilt fokus på kolhydrater och fett. Vi utgår från en genomgång av kunskapsläget som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science nyligen.

Rubriken på artikeln är: Dietary fat: from foe to friend? Här är länken till den: http://science.sciencemag.org/content/362/6416/764

Målet med sammanställningen var att identifiera områden som forskarna kunde enas kring och ta fram en agenda för framtida forskning och långvariga kontroverser. Artikeln togs upp av flera medier under slutet av november med rubriker som: “Fred i den stora striden om fett och socker” och ”Nu är det slut på kostkriget mellan fett och kolhydrater”.

Veckans lyssnarfråga handlar om ifall det aldrig är befogat att ta kosttillskott?

Inlägget gjort

Avsnitt 3. Sockret – det vita giftet?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet samtalar vi om socker och kolhydrater. Man hör ofta att socker orsakar sjukdomar som cancer och typ 2 diabetes men vi reder ut begreppen.

Hos friska personer är blodsockret snävt reglerat och varierar mellan 4-6 mM. Detta är oberoende av hur mycket socker man äter. Vi har kolhydratlager i muskler och levern och när de lagren är fulla kommer sockret att byggas om till fett som lagras i fettväven – och det är den stora hälsofaran!

Inlägget gjort

Världsdiabetesdagen och NEJ – socker ger inte diabetes!

Idag den 14 november är det Världsdiabetesdagen då typ-1 och typ-2 diabetes uppmärksammas. Det är viktigt att poängtera att detta är två helt olika sjukdomar och att man inte bör prata bara om diabetes utan alltid vara tydlig med om det är typ-1 eller typ-2 man avser.

Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom som uppstår då de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln förstörs. För att överleva måste man tillföra insulin flera gånger per dag livet ut. Forskare vet idag inte varför vissa utvecklar typ-1 diabetes men det finns flera olika hypoteser som man forskar på. Sjukdomen är till viss del ärftlig.

Typ-2 diabetes är sjukdom, eller kanske egentligen flera sjukdomar, som till stor del är ärftlig. Till andra riskfaktorer hör övervikt, bukfetma, rökning, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och stress. Därför kallas den ofta för en livsstilssjukdom.

Det är självklart viktigt att uppmärksamma och öka kunskapen om dessa sjukdomar men tyvärr cirkulerar det väldigt mycket felaktig information och missförstånd kring dessa sjukdomar och det är beklagligt, speciellt om det riskerar att skuldbelägga dem som har fått en diagnos. En av dessa myter som florerar flitigt i många olika medier och som även fick ett inslag på TV4 Nyhetsmorgon i morse är att socker orsakar typ-2 diabetes. Det är dags att avliva den myten! Högt sockerintag vid normalvikt ökar inte risken för typ-2 diabetes. Och typ-1 diabetes får man inte för att man ätit för mycket socker:

https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Fraga-om-forskning/Diabetes1/Far-man-typ-1-diabetes-om-man-ater-for-mycket-socker/

Kostfonden som var bakom inslaget i TV4 i morse hade dukat upp så mycket sötade produkter som Livsmedelsindustrin producerar för en familj på 4 personer på ett år, vilket sas vara 15 kg. Vi ställer oss lite frågande till detta sätt att angripa frågan. Det måste väl vara upp till företag att producera vad de vill, det är väl vi som konsumenter som bestämmer om vi köper produkterna eller inte?

I undertexten till inslaget kan man också läsa att felaktiga kostråd har förvärrat folksjukdomen typ-2 diabetes. I de kostråd som Livsmedelsverket tillhandahåller, som är uppdaterade och baserar på all tillgänglig forskning i världen, framgår det klart och tydligt att maximalt 10 % av den energi vi äter bör komma från tillsatt eller renframställt socker. Det finns också mycket bra texter kring kost på Livsmedelsverkets hemsida. Vi kan knappast klandra den myndigheten för att vi som befolkning inte följer deras rekommendationer, det måste väl ändå vara vårt eget ansvar?

Självklart rekommenderar ingen att någon trycker i sig stora mängder socker, men det är faktiskt inte farligt med sockret i sig. Det som är farligt för hälsan är om vi äter mer energi än vi gör av med, då det på sikt leder till övervikt och därmed ökar risken för sjukdom. Överviktig kan man bli av vilket energigivande näringsämne som helst, d.v.s. kolhydrater, fetter, proteiner och alkohol. För att undvika övervikt måste man balansera intaget och utgifterna. Det enklaste sättet att göra sig av med mer energi är att röra på sig mer. Då ökar energiförbrukningen i stunden och tränar du regelbundet styrketräning och bygger upp en större muskelmassa gör du med mer energi dygnet runt – då kan du också äta mer. Allt hänger ihop och det går inte att isolera en enstaka molekyl, som exempelvis sockermolekylen, och beskylla den för all övervikt och ohälsa.

Det är dags att vi själva tar ansvar för vad vi köper hem och vad vi äter.

  • Ös på med grönsaker, frukt, fullkorn, fisk m.m. och spara godiset/glassen/chipsen/läsken till enstaka tillfällen på helgen.
  • Glöm inte den viktiga rörelsen och träningen.

Detta ger hälsa på riktigt!

Inlägget gjort

Avsnitt 2. Hur lite träning kan man komma undan med?


http://fortasana.libsyn.com/

I det här samtalet pratar vi om träning för hälsans skull, inte resultat och prestation.

Vi berättar om skillnaden mellan vardagsrörelse och träning, varför riktlinjerna ser ut som de gör, vilka hälsoeffekter man får av regelbunden (och enstaka) träning och mycket annat.

På slutet svarar vi som vanligt på en lyssnarfråga.

 

Inlägget gjort

Ny bok på gång!

Så där, nu har både författare och förläggare skrivit på det nya bokkontraktet! Vi kunde inte hålla oss utan bara måste göra om detta fantastiska – skriva en ny bok.

Nu har vi ett drygt halvår på oss att färdigställa ett färdigt manus och sedan följer arbete med formgivning, sättning, bildval och allt annat som hör en bok till. Utgivningen är planerad till hösten 2019.

I den nya boken kommer vi att slå hål på hälsomyter. Det kanske inte är en nyhet för en del av er? I somras bad vi nämligen våra följare på Instagram och Facebook om tips på frågor eller myter som vi kunde ha som uppslag. Alla som lämnade in ett förslag är med i utlottningen av ett exemplar av den färdiga boken.

Här är några exempel på ämnen som vi fick in från våra följare:

  • Extra protein: bu eller bä?
  • Detox?!?
  • Träna på fastande mage eller inte?
  • Klä sig varmt så att man inte blir förkyld?
  • Ketogen kost?

 

Vi har ju skrivit böcker förut (Frisk utan flum, Livsmedelsmagi och Extremernas fysiologi), så vi vet att det kommer att bli ett fantastiskt roligt halvår. Vi vet också att det kommer vara ångest och skrivkramp inblandat i det roliga men det kommer det vara värt!

Sitter du inne med en fråga? Maila oss på info@fortasana.se och var med i utlottningen du också.

Inlägget gjort

Fresh start effect – börja, eller börja om, i september

De allra flesta har nog rätt bra koll på vad som är nyttigt att äta och att man bör röra på sig, men hur hittar man balansen mellan soffhäng-träning, arbete-fritid, grönsaker-choklad, vin och vatten?

 

Man kan behöva hjälp att få bra matvanor och träning att bli till en rutin och något man inte hela tiden behöver tänka aktivt på. Nedan är ett avsnitt ur boken Frisk utan flum där vi har skrivit om hur man kan tänka när man kommer ur rutinen eller tappar sugen.

 

Den 3:e september startar vi nästa on-linegrupp som håller på i sex månader. Fokus skiftas varje vecka mellan kost, träning, vardagsrörelse och stress/återhämtning. Anledningen till att vi håller på så länge som sex månader är att man ska hinna komma tillbaka om man känner att man misslyckats med de mål man har satt upp för sig själv. Läs mer här om vårt upplägg och vad som ingår.

 

Ur Frisk utan flum:

Man har precis kommit igång med träningen och det går jättebra. Precis då drabbas man av jordens värsta förkylning, flåset är som bortblåst och man känner sig plufsig och det är ingen idé att fortsätta där man var. Det scenariot känner de flesta igen sig i. En annan situation kan vara att man helt enkelt inte orkade med att hålla det schema eller de regler man hade satt upp för sig själv. Kan jag inte motstå en bulle kan jag ju lika gärna äta fem. Åt jag en snabbmatslunch kan jag ju lika gärna äta godis på kvällen, dagen är ju ändå förstörd.

Stanna upp, observera, acceptera och släpp sedan dessa tankar, de är inte konstruktiva. Allt konstruktivt i linje med ens värderade riktning eller mål räknas. Har man haft ett träningsuppehåll är det alltid bättre att börja om. Sänk nivån och börja lite lugnt, det är bättre än att sluta. Behöver man gå ned i vikt och ändå tog en bulle till fikat så är det mycket bättre att stanna vid en istället för att äta fem. Åt jag en dålig lunch är dagen inte alls förstörd, i själva verket kan den bara bli bättre!

Om det är så att schemat eller reglerna inte gick att hålla kan det vara lämpligt att se över vad man bestämde sig för från början. Frågor man kan ställa sig inför fortsättningen är: Vad är det jag egentligen vill? Hur ser min målbild ut? Måste mina mål eller min tidsplan revideras, de kanske inte var realistiska?

Utnyttja det faktum att många av oss stimuleras av det som på engelska kallas fresh start effect. Det innebär att det är lättare att komma igång om man får en nystart. Vanliga nystarter är när ett nytt år startar eller efter semestern och det är då det brukar vara trångt på gymmen. Vi skulle vilja rekommendera att man försöker hitta lite flera tillfällen till nystart, varför inte varje vecka eller varje dag. Det är synd att vänta till nästa nyårsdag med att börja göra något nyttigt.

Om man har fått ett bakslag och behövt starta om, kom ihåg att hålla ut och kämpa på till dess att du har skapat en rutin. Det är först när man har nått dit som man slipper överlägga med sig själv om man hur man ska agera i varje situation.

Inlägget gjort

Maria i “Zia och Nessvold i P3”

Igår åkte jag till Kungsholmen där produktionsbolaget Massa Media har sin studio. Programmet Zia och Nessvold i P3 sänds live hela sommaren mellan kl 13 och 16. Programledare är Oscar Zia och Hampus Nessvold och i kontrollrummet bredvid studion fanns ljudtekniker och producent.

Jag har aldrig tidigare varit med i direktsänd radio, så jag visste inte riktigt hur det skulle gå till och det var helt klart lite pirrigt. Jag hade fått instruktioner om att vara på plats kl 13:30 och vara med i programmet från kl 13:45 ungefär. Eftersom jag nästan alltid går vilse tog jag lite extra tid på mig och blev lite tidig. Medan jag väntade på att jag skulle vara med fick jag ta kaffe och arraksboll i rummet utanför studion och kontrollrummet.

 

 

I någon paus, nyheter kanske, innan jag skulle vara med togs ett foto på oss. Killarna drog på sig sina badrockar som de har på alla bilder och så gick vi ut i solen på innergården. Sedan var det dags att sätta på sig hörlurarna och ha munnen riktigt, riktigt nära mikrofonen.

 

Oscar och Hampus kunde se någon typ nedräkning på sina skärmar – och sedan var jag med i direktsänd radio. Sändningen gick så himla fort och tack vara dessa superproffs var stämningen så otroligt avslappnad och trevlig. Tänk att alltid behöva förhålla sig till klockor som räknar ned, allt handlar om sekunder. Superproffs som sagt.

När det var låtar och nyheter sorterades det lyssnarfrågor, justerades det grejer på skärmar och så blåstes det kalluft in i den lilla ljudisolerade studion. Jag fick spännande frågor om allt möjligt gällande kost, träning och hälsa. Det kom så många frågor att mailen tillslut kraschade! Klicka här för att komma till programmet. Vill man oss finns det  några filmsnuttar där jag svarar på frågor i en nyhetspaus upplagda på programmets Instagramkonto. Programmet har också en facebooksida.

 

Mycket av det vi pratade om står i boken Frisk utan flum som kom ut i höstas. Beställ ditt eget exemplar här.

Om du inte vill lyssna på programmet kommer här några av mina snabba hälsotips:

  • sluta röka och drick måttligt med alkohol
  • ät grönsaker varje dag (det är bättre med en än ingen)
  • minska på köttkonsumtionen (välj fågel och fisk)
  • träna så att du blir svettig 150 minuter varje vecka (det är bättre med 1 minut än 0)

 

Kom ihåg, träningen behöver inte vara roligt (tandborstning är inte heller kul) och det är aldrig för senat att börja eller börja om.

 

Tusen tack hela produktionen för en jätterolig eftermiddag!

 

//Maria

Inlägget gjort

Dopingjägaren och vi!

Tidigare i våras blev vi kontaktade av Professor Arne Ljungqvist Anti-Doping Foundation. Det är en stiftelse som sprider kunskap om farorna med doping och arbetar för en ren idrott. Ett växande problem  är risken att drabbas av ofrivillig doping, alltså att man tror att det man äter eller dricker innehåller ämnen man inte kände till, vilket stiftelsen också arbetar med att öka kunskapen om.

Fonden hade fått frågan från idrottsportalen Sport Competence om att spela in ett samtal om doping, ofrivillig doping och kosttillskott och undrade om vi ville göra detta tillsammans med Arne Ljungqvist. Vi kände oss stolta över att få frågan och vårt första möte var hemma i hos Arne i hans villa norr om Stockholm.

Arne Ljungqvist är läkare i grunden och pensionerad professor vid Karolinska Institutet. Han är även den största profilen inom anti-dopingvärlden och var bland annat med och startade WADA (World Anti-Doping Agency). Du kan läsa mer om Arne HÄR!

Vid 86 års ålder är Arne fortfarande aktiv som föreläsare och har en viktig roll i antidopingarbetet i hela världen. Jessica har haft möjlighet att lyssna på honom vid flera tillfällen och det är verkligen en unik upplevelse att få ta del av Arnes kunskap och berättelser från hans arbete. På SVT finns en dokumentärserie om Arne och hans arbete som ”dopingjägare”.

Våra möten resulterade i ett samtal på drygt 30 minuter som vi spelade in tillsammans med SportCompetence, https://www.sportcompetence.se/föreläsningar. Sport Competence har som syfte att sprida kunskap till idrottsföreningar, skolor och företag.

Vårt samtal heter Doping, ofrivillig doping & kosttillskott! Klicka på länken nedan för att se ett smakprov av vårt samtal på Sport Competence portal, https://bit.ly/2snyGkg

För att se hela filmen behöver man ha ett medlemskap, läs mer på deras hemsida hur din förening eller företag kan ansluta sig.

I vår bok Frisk utan flum skriver vi mer om hur man rekommenderas äta och varför de allra flesta inte behöver ta något kosttillskott. Även Riksidrottsförbundet, Livsmedelsverket och Olympiska kommittén avråder från kosttillskott.