Inlägget gjort

Frisk utan flum i tidningen Mer Smak

Mellan Hagaparken och den byggnaden på KS som tidigare var Astrid Lindgrens barnsjukhus, precis vid motorvägen E4, ligger Haga tingshus. I det vackra huset från 1907 har olika typer av verksamheter pågått men just nu hittar man det medicinhistoriska forskningsbiblioteket Hagströmerbiblioteket.  Där finns många av Karolinska Institutets bokskatter men även andra medicinska bibliotek har lämnat sina böcker där.

Vi kunde inte ha befunnit oss i en härligare miljö när vi blev intervjuade av Anna Thorsell som är redaktionschef på COOPs medlemstidning Mer Smak. Anna intervjuade oss om Frisk utan flum och vi pratade länge om kost, träning och hälsa.

Ett exempel på det vi pratade om är hur viktigt det är att äta sig mätt på riktig mat. Äter man varierat och eftersträvar tallriksmodellen kommer man att få i sig en bra kombination av proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer, mineraler och kostfibrer. Enligt tallriksmodellen bör en fjärdedel av tallriken bestå av proteinrik mat (t.ex. kött, fisk, fågel, bönor), sedan delar man resterande del i två delar där man lägger kolhydratrika livsmedel på den ena sida (t.ex. potatis, pasta, ris) och grönsaker på den andra.

Hur stor tallriken får vara beror på hur mycket energi vi gör av med under en dag. Ju mer fysisk aktivitet desto större tallrik. Lever man en mer inaktiv livsstil får man äta mindre. Det kan vara bra att hålla koll på sin vikt. Går man varken upp eller ner i vikt har man hittat en balans.

Äter man sig mätt på riktig mat blir man förhoppningsvis inte lika sugen på att äta onyttigheter mellan målen. Till onyttigheter räknas det som innehåller mycket tomma kalorier, vilket innebär att man får i sig en stor energimängd utan vitaminer, mineraler och fibrer

För att vi ska hålla oss friska och orka röra på oss behöver vi alla byggstenar som vi får från en varierad kost och då behöver vi inte äta några kosttillskott. Det är till och med så att vi avråds från att äta extra vitaminer, mineraler, protein och annat eftersom det inte har några positiva hälsoeffekter såvida man inte har en brist på något, till exempel järnbrist.

Förutom texten om oss och Frisk utan flum kommer det finnas med ett foto och ett recept i intervjun, så när vi hade pratat klart med Anna var det fotograf Thron Ullbergs och hans assistent Albin, att ta hand om oss i nästan en timme. Bakom varje bild ligger det otroligt mycket arbete. Allt är genomtänkt och inget finns med av en slump. Vi poserade med en vacker bok, en massa äpplen och turades om att stå vid Freuds samlade verk eller sitta på en stol precis under en krokodil med en taggig blåsfisk vid våra fötter. Det här var verkligen ingen vanlig förmiddag!

Håll ögonen öppna efter mars-numret av Mer Smak, där finns vi med och där ser ni även vårt recept-tips till påskbordet.

Inlägget gjort

Vi gästade TV4 Nyhetsmorgon!

Kost 2.0

Idag var vi med på TV4 Nyhetsmorgon igen och pratade om hälsosamma förändringar. Många är ju sugna på att ta tillvara på nystarten som ett nytt år innebär men den stora frågan är ju vilken metod som är bäst. Quickfix-lösningar är sällan något som fungerar i längden utan det gäller att få till en varaktig, hälsosam livsstil som man orkar fortsätta med när det blir februari, mars och april.

 

Klicka här för att komma till inslaget på TV4 Play.

Några av våra råd är att:

Sträva mot att gå minst 10.000 steg varje dag (till vardagsrörelsen räknas även långsam cykling och andra aktiviteter som är lågintensiva). Köp en stegräknare, aktivitetsband eller använd en app på mobilen. Se hur många steg du kommer upp i.

Träna 150 minuter per vecka så att du blir svettig (om man inte har tagit i räknas det som vardagsrörelse). För att veta om man har tränat på en tillräckligt hög nivå kan det vara bra att mäta sin puls för att få ett objektivt mått på aktiviteten.

Ät dig mätt på riktig mat. Med riktig mat menar vi en måltid som är sammansatt av flera olika livsmedel. Forskningen förespråkar tallriksmodellen där 25% bör bestå av proteinkällor, resten av tallriken delar man på hälften och lägger grönsaker på ena halvan och kolhydrater på den andra halvan. Grönsakerna bör vara färgglada och kolhydraterna långsamma (fiberrika). Äter man mycket mellanmål, till exempel flingor och mjölk, är det lätt att få i sig energimängden men svårare att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och kostfibrer.

Drick dig otörstig på vatten. Sötade- och alkoholhaltiga drycker är kaloribomber.

500 gram grönt och frukt varje dag. Det är vad som rekommenderas i Sverige. Det är ganska mycket för många, prova att lägga upp mängden på en köksvåg och se om du äter tillräckligt på en dag.

Hur ska man då bibehålla sin motivation och orka med att göra en hälsosam förändring?

Sätt kortsiktiga mål du lätt kan nå. Det kan exempel vara att inte äta godis alla vardagar eller att börja träna en gång i veckan.

Ha ett långsiktigt mål du kan påminna dig om. Ibland känns det motigt och då är det lätt att strunta i att göra de förbättringar man har bestämt sig för att göra. Formulera varför det är viktigt för dig att göra en hälsoförbättring, stanna upp när det känns jobbigt och tänk på ditt mål. Exempel på långsiktiga mål vi stöter på är att man vill bli smärtfri, orka leka med barnbarnen, minska risken att drabbas av typ 2 diabetes som finns i släkten.

Belöna dig själv när du lyckas. Om du strävar emot att minska din andel fett på kroppen bör kanske belöningen inte innebära att äta onyttigheter utan istället att göra det fortsatta hälsoarbetet roligare. Har man råd kan man kanske unna sig en stavmixer, en träningsklocka eller varför inte par skridskor!

Det är aldrig för sent att börja eller börja om. Bakslag drabbas alla av då och då. Vad gör man då om man hoppar över träningen eller äter en stor tårtbit, fast man bestämt att man inte fick? Stanna upp och tänk att dagen, veckan eller året inte är förstört. Straffa inte dig själv utan börja om igen.

Vi drunknar i hälsoråd, vem ska man lyssna på?

Vårt tips är att lyssna på uppdaterad forskningsbaserad information som kommer från källor som inte tjänar pengar på att man köper en viss produkt. På Livsmedelsverkets hemsida och i skriften FYSS finns detta – gratis!

 

Efter TV-inslaget gick vi upp en våning och var med i livechatten på Nyhetsmorgons facebooksida. Där svarade vi på frågor och utvecklade våra resonemang. Klicka här och scrolla ner för att hitta oss och chatten.

 

Vill du veta mer rekommenderar vi boken Frisk utan flum där vi följer 16 personer som får hjälp av oss, och psykologerna Emma och Charlotte från Funka psykologi, att leva som rekommendationerna säger att vi bör.

Lycka till med hälsoarbetet 2018!

Inlägget gjort

Maria i Opinion Live SVT

I torsdags var jag med i direktsändning på Opinion Live i SVT i Göteborg.  I slutet av programmet möttes Katrin Zytomierska och jag för att prata om clean eating, LCHF och andra hälsotrender.

 

Innan avsnittet var det en liten intervju på telefon med SVTs researcher som berättade om upplägget och frågade om min åsikt i lite olika frågor. Sedan fick jag välja vilka tågtider som passade. SVT ordnade allt med biljetter och hotellbokning.

 

Förväntansfull och pirrig åkte jag tåg från Stockholm till Göteborg. På vägen pluggade jag på lite extra om ämnen som skulle kunna tänkas komma upp och vilket budskap jag tycker är viktigt att föra fram.

 

I TV-huset fick alla medverkande fika, smink, mikrofoner och information om var vi skulle stå. Sedan var det dags, vinjetten startade och kamerorna rullade.

 

Katrins och min tid i rutan kändes kort. Vi pratade om ett fat med olika livsmedel som stod på bordet framför oss. Vi var eniga om att socker inte tillför annat än energi men jag var tydlig med att om man rör sig väldigt mycket är det nödvändigt att få i sig stora mängder energi och därför kan man inte säga kategoriskt att det är ett gift för kroppen. Det finns nog inte något som är nyttigt i för stora mängder men ska vi börja kalla allt för giftigt blir det svårt att veta hur man ska klassa cyanid och arsenik.

 

Programledaren Belinda frågade vem man ska lita på i det stora informationsflödet som vi omges av och jag vill återigen trycka på att de rekommendationer som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ger oss har vetenskaplig grund. Dessutom är det så att de experter som har sammanställt den informationen som ligger bakom rekommendationerna inte har ett ekonomiskt intresse av att de efterföljs. Det fortasana försöker föra fram är vad forskningen säger om kost och träning eftersom det är det bästa vi har att gå på. Enstaka trender grundar sig oftast i en vetenskaplig publikation och innan ett resultat är bekräftat i flera andra publikationer är det bara en liten pusselbit i ett jättestort pussel. Det försökte jag också säga i rutan. Risken med att haka på en ny trend är att den kanske inte fungerar särskilt bra och i värsta fall kan det ju också vara så att det finns otrevliga biverkningar som inte har hunnit upptäckas.

 

 

Fortasanas råd är att försöka fokusera mindre på utseende och rikta uppmärksamheten mot att göra hälsoförbättringar genom bättre matval och fysisk aktivitet. Hur man gör det skriver vi om i Frisk utan flum.

 

/Maria

Inlägget gjort

Frisk utan flum klättrar på topplistorna

I går fick jag reda på att Frisk utan flum finns på bokhandlarnas topplistor! Det känns sååå otroligt roligt och vi tackar alla som vill lyssna på vad vi har att förmedla. Vi hoppas att fler vill läsa om hur man kan uppnå bättre hälsa genom att göra förändringar i sin vardag, förändringar som inte behöver vara så stora eller jobbiga.

Här är topplistorna (som de såg ut idag):

Till alla som ännu inte har köpt eget exemplar måste vi ”tyvärr” meddela att böckerna är slut! Den första upplagan sålde slut på knappt två månader men redan om  två veckor finns det nya böcker i handeln. Reservera ett eget exemplar redan nu för att vara säker på att få en bok lagom till jul.

Frisk utan flum har en egen sida på Facebook där ni kan ställa frågor och få svar från oss. Om det är någon som vill träffa oss och höra oss berätta om boken är nästa tillfälle Karolinska Institutets egen bokmässa den 14 december kl 16-19. KI har skapat ett evenemang på Facebook där man kan läsa mer.

Vill ni läsa mer om oss så länge finns det en artikel om oss i Idrottens bokklubbs medlemstidning på sidan 8.

Inlägget gjort

Podcast & YouTube-kanal

I måndags var vi med i en podcast för första gången. Vårt förlag Fri Tanke har en podcast där deras författare är med som gäster. Jag och Maria träffade Christer Sturmark för ett samtal om vår bok Frisk utan flum och så här beskriver Fri Tanke vårt avsnitt:

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med Maria Ahlsén och Jessica Norrbom. Maria och Jessica har båda en forskarbakgrund. Deras nya bok Frisk utan flum är en motreaktion mot de myter om hälsa och diet som florerar i samhället och som i själva verket försvårar för människor att leva hälsosamt. De pratar om vilseledande hälsoråd, om kosttillskott och om bluffanalyser. De pratar också om energi, om kolhydrater och om hur lite träning alltid är bättre än ingen träning. Om du vill lyssna så är länken till avsnittet: http://fritanke.se/podcast/14-frisk-utan-flum/

Förutom podavsnittet har vi även gjort andra inspelningar. Tidigare i höstas spelade vi in videoklipp som handlar om olika aspekter av kost, träning och hälsa och som framför allt är riktade till deltagarna i vår onlinetjänst Interventionen som startar 6 november och där man som deltagare får kunskap och verktyg för att leva mer hälsosamt, förbättra sina kostvanor, röra sig mer i vardagen och/eller komma igång med träning.

Du får allt detta under 6 månaders tid till en kostnad av 4950 kr (ink moms):

  • App och onlinetjänst för registrering av vardagsrörelse och träning
  • Inlog till kostregistrering och analys av matvanor
  • Filmklipp om kost, träning, hälsa, stress och beteendeförändring
  • Boken Frisk utan flum
  • Träningsprogram
  • Träningsgummiband
  • Aktivitets- och träningsklocka från Garmin värde ca 2000 kr (forerunner 35)
  • Regelbunden kommunikation via appen, både enskilt och med hela gruppen
  • Veckoutmaningar
  • Frågeformulär och reflektionsfrågor regelbundet
  • Rabatt på träningskläder från Craft (30 %)

Läs mer och anmäl dig senast 29/10: https://www.fortasana.se/livsstilsforandring/

Filmerna kommer att finnas på vår You Tube-kanal. I nuläget finns det fem filmer upplagda, fler kommer under de närmaste veckorna:
https://www.youtube.com/channel/UCC8bfcJRN7CaybJj3O7DdMg/featured

Det blev en lång dag när vi spelade in filmerna och efter lunch verkar Maria ha tröttat ut Jessica totalt…. Här är vår första blooperfilm från inspelningsdagen: https://www.facebook.com/Fortasana/videos/1407742662677927/

//Jessica & Maria

Inlägget gjort

Tibetanska kefirgryn

Jag fick tibetanska kefirgryn av min trevliga rumskompis på Karolinska Sjukhuset. Kefirgryn är gulvita små klumpar med en diameter på 0,3-3,5 cm som består av mjölksyrebakterier, jäst och ättiksyrabakterier. Kefir räknas till probiotika (livsmedel innehållande bakterier med syftet att stärka immunförsvaret och tarmfloran) och det finns en mängd egenskaper som ska vara bra för oss. Förutom att vara bra för magen och immunförsvaret nämns även att det hjälper mot allergier, hjärt-kärlsjukdom, cancer, mm.

Här finns några länkar till gratis-artiklar i tidskrifter som finns i den medicinska databasen PubMed. I artiklarna sammanfattas hälsoeffekter man få av att äta eller dricka kefir:

 

http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fmicb.2016.00647/full

http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fmicb.2015.01177/full

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/19476337.2014.981588

När man lägger sina kefirgryn i mjölk kommer en jäsning att starta och då bildas själva kefiren, det tar ungefär 24 timmar om man använder proportionen en deciliter gryn till en liter mjölk. Man ska använda sig av en burk som inte har tättslutande lock. Har man ingen sådan kan man lägga en tygbit över burkens öppning så att man inte får ner skräp i burken. Om man vill att det ska gå snabbt att få sin kefir ska man ställa burken i rumstemperatur och jag brukar röra om innehållet någon gång per dygn vilket jag läst skyndar på processen. Det kommer tillslut att uppstå ett skikt med vassle och ett med färdig kefir. Jag brukar först sila bort vasslen och sedan silar jag ner den färdiga kefiren i en skål. Många tar hand om vasslen och använder den till exempelvis brödbak. För att få kefiren genom silen brukar jag använda en sked för att flytta runt grynen så att kefiren kan pressas igenom, men man får vara försiktig så att man inte krossar grynen. När man är klar lägger man bara tillbaka sina gryn i burken och fyller på med ny mjölk. Efter några dagar märker man att det har blivit fler gryn och då är det bara att dela med sig. Ska man vara borta kan man frysa in gryn i mjölk eller ställa in dem i kylskåpet (där processen tar betydligt längre tid jämfört med rumstemperatur).

 

Det finns många sidor på nätet som beskriver hur man ska ta hand som sina gryn. På något ställe har jag läst att man till exempel måste ha ohomogeniserad, ekologisk mjölk som man blandar med grädde för att det ska bli bra kefir. Vissa andra säger att man absolut inte får använda en sil av metall och att man måste ha en träsked. Hemma hos mig är det inte lika lyxigt utan här får grynen tåla det som finns, lättmjölk eller mellanmjölk som ibland är ekologisk och ibland inte, absolut en metallsil och inga träskedar här inte. Än så länge har det funkat utmärkt och de förökar sig finfint.

 

Kefir är ganska syrligt och jag brukar därför smaksätta min med något. Skivar man ner en banan och strör över psylliumfrön, hasselnötter och kanel blir det en utmärkt frukost eller mellanmål.

Någonstans läste jag att man måste ge bort de små hälsobringande grynen som en gåva – utan att ta betalt, fint tänkt tycker jag. Välkomna att höra av er om ni vill ha!

//Maria

 

 

 

Inlägget gjort

Dricka hemgjord sojamjölk eller komjölk?

Jag har alltid haft mycket mjölk i mitt kaffe och även till min morgongröt, men är det så bra och finns det andra alternativ?

Det finns gott om vetenskapliga studier som visar att det inte är bra för vuxna att dricka komjölk. Anledningar som ges är till exempel att levern frisätter IGF-I (insulin-like growth factor I) och skulle man ha en cancercell någonstans riskerar man att den växer mycket effektivt när tillväxtfaktorn når den. I den här artikeln kan man läsa om föreslagna mekanismer för hur mjölkkonsumtion skulle kunna bidra till ökningen av diabetes, kranskärlssjukdom, cancer, högt blodtryck, fetma, demens och allergier.

Det finns också gott om vetenskapliga studier som visar att det inte är någon fara alls att konsumera komjölk eftersom det inte ger någon ökad dödlighet. Den här artikeln beskriver just det.

Nu tittar vi istället på innehållet i mjölk, istället för hälsorisker eller hälsovinster, jämfört med några andra vanliga drycker många har hemma på köksbordet. Jag matade in 2 dl (ett normalt dricksglas) av fem olika drycker i kostregistreringsprogrammet NutritionData som fortasana har köpt in och använder vid kostregistreringar. Jag tittade lite extra på energiinnehåll, näringsämnen och fett.

Energiinnehållet i ett glas är:

Mellanmjölk, 90 kcal

Färskpressad apelsinjuice, 96 kcal

Coladryck, 85 kcal

Sojadryck, 73 kcal

Rödvin 12%, 97 kcal

För att göra av med 89 kcal, alltså ett glas mellanmjölk, krävs det att jag joggar i 12 minuter vilket jag alltså slipper om jag väljer att dricka vatten till maten. Får man i sig mer energi än man gör av med lagras det som fett på kroppen och det medför hälsorisker.

Nu tittar vi på innehållet av vitaminer och mineraler, se bilden nedan och notera att de olika dryckerna har olika färger i diagrammet (mjölk-lila, juice-grön, coladryck-röd, soyadryck-orange och rödvin-blå). Coladrycken bidrar inte med mycket nyttigheter och inte heller rödvinet, men det gör de övriga tre, och med nyttigheter menar jag vitaminer och mineraler. Mjölken bidrar bland annat till att man får i sig vitamin B12. Det vitaminet finns i mat som kommer från djurriket. Juicen ger massor av vitamin C. Dricker man coladryck får man i sig lite fosfor och rödvinet ger också lite mineraler. Sojadrycken bidrar till lite allt möjligt bland annat riboflavin (vitamin B2) och fosfor.

bild1

 

 

 

Fettinnehållet då? Det är framförallt mellanmjölken och sojadrycken som innehåller fett. Mellanmjölken innehåller mättat fett och den fettypen är förknippad med ökad risk för t.ex. hjärt-kärlsjukdom. Sojadrycken bidrar i större utsträckning till mer hälsosamma omättade fetter vilket istället motverkar sådana sjukdomar.

 

För att få variation och inte bara få i mig komjölk gör jag ibland egen sojamjölk till min havregrynsgröt som jag äter till frukost. Det måste också vara bättre för miljön att välja bort komjölk tänker jag. Att göra egen sojamjölk innebär några arbetsmoment men det är väldigt prisvärt då 500 gram torkade sojabönor kostar ungefär lika mycket som en liter i affären (ca 20 kr) och ett halvt kilo bönor ger många liter färdig sojamjölk.

Så här gör jag:

  • Blötlägg bönor i lättsaltat vatten ca 10 timmar (bild 1).
  • Koka bönorna i nytt lättsaltat vatten i 90 minuter.
  • Tag kastrullen från plattan och låt bönorna svalna.
  • Eftersom momenten ovan är lite tidskrävande kan man gärna göra mycket på en gång och sedan frysa in de färdigkokta bönorna och använda vid ett senare tillfälle (bild 2)
  • Mixa bönorna med vatten (tillsätt lite i taget tills konsistensen blir bra). Det krävs en stark mixer och lång tid för att få ett bra resultat (bild 3).
  • Sila genom en saftduk och förvara den färdiga mjölken i kylskåpet (notera den lilla bananflugan som tyvärr drunknade, bild 4).

img_20161216_080202img_20161211_135818img_20161211_135927img_20161205_112940

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill man veta mer om positiva effekter av soja kan man läsa en gratis vetenskaplig översiktsartikel från maj 2015.  Där står det att soja har anticancer-effekter, att det motverkar njursjukdomen polycystiska njurar och är utmärkt som prebiotika. Till prebiotika räknas de ämnen som gör att de snälla bakterierna i vår mag–tarmkanal mår bra.

 

//Maria

Inlägget gjort

Maria på Malou efter tio på TV4

Ett tjockt lager smink, ett låtsas-vardagsrum, kameror, starka lampor, en ljustavla som räknade ned den återstående tiden på reklaminslaget innan det var dags. Det var verkligen inte en helt vanlig dag! Så här började det:

Anders Schultz är huvudförfattare boken Livsmedelsmagi som ges ut av Fri Tanke förlag. Anders vann det fina Pi-priset för populärvetenskaplig litteratur för sitt manus till boken 2013. Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien. Jag har varit med och jobbat med texten i slutskedet och gjort tillägg. För det blev jag medförfattare och det har varit ett fantastiskt roligt arbete!

livsmedelsmagi0817-768x965

I Livsmedelsmagi beskrivs den komplexa kemin i kroppen och det bjuds på mängder av intressanta beskrivningar på vilka effekt olika livsmedel har visats ha på vår hälsa i vetenskapliga studier.

Utöver forskning och vetenskap har kocken Pontus Frithiof bidragit med 30 härliga recept till boken. Tre av rätterna presenterades i Malou efter tio tidigare i oktober och jag var med och kommenterade deras innehåll. Här är länken till klippet (jag har ännu inte sett det själv).

 

fil-2016-10-21-15-22-27

Jag blev hämtad med taxi på mitt andra jobb på Karolinska, Emma från förlaget mötte upp på TV-4 och så fick jag gå direkt in i sminket. Sedan fick vi ta kaffe och bulle, och då kom Pontus också. Vi hade det så trevligt att jag för ett ögonblick glömde vad nervöst som skulle hända om bara en stund.

När det var dags blev jag eskorterad in i studion. Jag gick och ställde mig bredvid Pontus. Tydligen ställde jag mig för nära, så jag blev tillsagd att flytta på mig. Malou kom fram och hälsade och sedan drog det hela igång.

Det är inte en drömsituation att bli bjuden på mat framför en kamera och samtidigt vara beredd på att prata om vad man äter kan jag berätta. Jag funderade och funderade när jag skulle stoppa in tuggan i munnen. Det vore ju väldigt ofint att inte smaka på Pontus mat men tänk om Malou frågar mig något precis då, det är ju också väldigt ofint att tala med mat i munnen. Hur skulle jag göra? Till slut stoppade jag in en tugga i munnen och just då ställde Malou frågan… Jag visste det! Efter det åt jag knappt något men jag kompenserade efter sändningen genom att äta massor av efterrätten, sjuuuuukt god.

part_1476867714910_img_2830

Sedan blev det taxi tillbaka till Karolinska. I taxin ringde mamma, det var trevligt. Sedan var det dags att jobba som vanligt.

Det var verkligen inte en helt vanlig dag på jobbet!

Jag kommer hålla en föreläsning om Livsmedelsmagi i Stocksund på fortasanas kontor den 15 november. Föreläsningen kostar 450 kr inklusive bok och 200 kr för bara föreläsningen. Det kommer finnas böcker på plats.

Välkommen!

//Maria

PS. Före smink vs. efter smink… DS.

img-20161019-wa0002

 

img-20161019-wa0004

 

 

 

 

 

Inlägget gjort

Tarmfloratestet i Interventionen

Maria skrev nyligen ett inlägg om det gentest som både hon och jag har gjort, och som vi ivrigt inväntar svar på. Nu har turen kommit till nästa test, det är dags att undersöka vår tarmflora.

Det finns många genetiska variationer mellan individer som till viss del kan förklara varför vi reagerar olika på till exempel träning eller aptitreglering, men bara för att en egenskap har en stor ärftlighet innebär det inte att den är förutbestämd, en faktor som är viktig att komma ihåg och som innebär vi med vår livsstil kan påverka hur våra gener uttrycks och samverkar. Detsamma gäller för bakterierna i tarmen, eller tarmmikroberna, och fler och fler forskargrupper börjar nu undersöka hur skillnader mellan olika uppsättningar av tarmmikrober kan förklara en del av kopplingarna mellan hur vi äter och hur vi mår och även utvecklingen av vissa sjukdomar. I våra tarmar har vi nästan 2 kg mikrober och tarmfloran kan vara en del av förklaringen till varför en fettrik kost kan fungera för vissa personer, medan andra kan äta mycket kolhydrater.

Oavsett det verkar det viktigaste för tarmbakteriernas mångfald vara att äta en så varierad kost som möjligt. Artrikedomen av mikrober i tarmen stimuleras både av olika typer av livsmedel, men även fysisk aktivitet kan påverka.

Så här skriver Tim Spector, författare till boken Matmyten (www.volante.se) och professor i genetik och epidemiologi på Kings college iFil 2016-08-10 08 49 55 London: ”Ge näring åt de goda bakterierna i tarmen och Ät varierat! Tänk att din tarm är som en trädgård. Varje dag ska du göda den med en koloni av goda tarmbakterier som hjälper till att hålla dig frisk. Ge den näring och inte minst fibrer som den frodas av (prebiotika) och ät gärna fermenterad mat (probiotika). En blandning av rå och lätt tillagad mat med mycket grönsaker är bra. Undvik kemiska tillsatser som bryter ned den. Mikrobiell mångfald är nyckeln till hälsa. Ju mer variation desto friskare är individen. En tarmflora med färre arter kan länkas till fetma, diabetes, allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS.

Svenska Dagbladet har även skrivit en artikelserie kring detta spännande ämne, se mer på: http://www.svd.se/om/tarmen-och-hjarnan

Tarmfloratestet som jag och Maria har gjort och som deltagarna i Interventionen Fil 2016-08-10 08 55 12också kommer att få göra kommer i en liten låda tillsammans med ett adresserat kuvert att skicka tillbaka provet i.

Vi registrerade våra kit på hemsidan och följde sen instruktionerna och avslutade med att svara på en mängd frågor.

Nu väntar vi spänt på resultatet, och framför allt ska det bli intressant att se om det sker några förändringar på några månaders sikt när vi nu försöker tänka med på vad vi äter och framförallt få i oss mer grönsaker och dra ned på rött kött och chark.

Tim Spector säger att ”Ditt bajs säger mer om dig än ditt DNA”. I interventionen testar vi både några av våra gener och vår artrikedom i tarmen. Utvärdering kommer J, men som vanligt tror vi på en balans, att både arv och miljö spelar viktiga roller.

/Jessica

Inlägget gjort

Gentestet i Interventionen

För några år sedan läste jag boken Mina vackra gener som är skriven av den danska journalisten Lone Frank som forskat i neurobiologi. Boken ges ut på svenska av Fri Tanke förlag. Lone vill veta mer om sitt arv och sina risker för att drabbas av ärftlig bröstcancer och depression och genomgår därför olika genetiska analyser som hon berättar om i boken. Hon skriver också om dilemmat som uppstår när det finns teknik och möjlighet att få reda på att man bär på ett anlag till svår sjukdom men man kanske inte vill veta vad man riskerar att drabbas av.Mina vackra gener

Tidigare i år sände SVT en dokumentär om ett genteknikföretag på Island som kan räkna ut vilka i befolkningen som har en skyhög ärftlig risk för bröstcancer och för tidig död. Företaget har fått blod från var tredje islänning i forskningssyfte och sitter därför inne med en stor mängd information. Företaget vill nu informera alla som är i farozonen, även de som inte bett om att få veta, och detta rör naturligtvis upp starka känslor och skapar debatt.

Det finns mängder av kommersiellt tillgängliga gentester idag och analyser av vårt DNA används i flera olika sammanhang. Inom till exempel cancervården undersöker man risken för ärftlig cancersjukdom och vid fostervattenprov kan man se om barnet har en kromosomavvikelse (till exempel Downs syndrom). Är man osäker på om man är barnets pappa kan man göra ett faderskapstest och är man intresserad av släktforskning kan ett DNA-test vara en pusselbit för att lära sig mer om sitt ursprung. Vid brottsutredningar samlas DNA in för att användas som bevismaterial. På Wikipedia finns beskrivet att arbetet med att få fast Anna Lindhs mördare bland annat innebar matchning mot en DNA-profil från blod förvarat i PKU-registret. På alla nyfödda tas blodprov och dessa prover har sparats om man är född efter 1 januari 1975. Ur blodprovet kan man få fram DNA. Det pågår just nu en utredning om huruvida registret ska få användas för brottsutredande ändamål.

Vårt DNA ärvs av våra föräldrar och vissa saker, som till exempel ögonfärg och näsans form, är ju uppenbara för oss men vi ärver också gener som bestämmer om våra muskler består av mestadels långsamma uthålliga muskelfibrer eller snabba, explosiva fibrer. Det finns även vissa gener som har visats kunna påverka överviktsrelaterade problem. Ett DNA-test för att se om jag har anlag för att sprinta som Usain Bolt eller om jag har anlag för att ha problem med olämpligt ätbeteende och fettomsättning låter spännande! Detta passar även otroligt bra  för vårt projekt Interventionen som vi drar igång nu i höst, men först måste DNA-testet provas! Läs mer om projektet på vår hemsida.

Jag fick hem testet med posten och öppnade det med spänning. Det innehöll några små påsar. I den längsta påsen fanns en skrapa av plast som man skulle skrapa på insidan av kinden. Man får inte ha ätit på en halvtimme innan man gör testet. I minst 20 sekunder ska man dra fram och tillbaka på slemhinnan och förhoppningsvis fastnar DNA-innehållande material på den lilla skrapan. Den lägger man sedan försiktigt ned i ett litet plaströr, man bryter av skaftet, lägger i en liten kapsel som skyddar provet under frakten, korkar igen och skickar slutligen tillbaka till analysföretaget.

Gentest1Gentest2Gentest3

 

 

 

 

 

Nu är det så spännande! Inom tre veckor kommer jag få mitt svar mailat till mig. Det värsta av allt skulle vara om det skulle visa sig att jag har anlag för att vara snabb, för det är jag ju inte. Betyder det då att jag måste ha tränat fel hela livet? Nej, vi vet att våra gener i vårt DNA inte är allt och enskilda gener inte kan styra egenskaper. Det kommer hela tiden ny forskning som lär oss att vårt leverne påverkar generna jättemycket. I praktiken innebär det förenklat att gener som har nyttiga effekter kan aktiveras av till exempel bra mat och träning och att gener med dåliga effekter kan stängas av. Vi har alltså en otrolig möjlighet att påverka vår hälsa även om vi har haft lite otur i det genetiska lotteriet.

Nu väntar jag bara på testresultatet…

//Maria