Inlägget gjort

Hur mycket rött kött bör vi äta? Antar du utmaningen?

För ett par veckor sedan rapporterades det i flera medier, till exempel från SVT nyheter, att köttkonsumtionen i Sverige minskar. Förra året, år 2018, åt vi 83,5 kg kött per person. Dividerar man den siffran med antalet veckor per år blir konsumtionen 1,6 kg kött per person i veckan. Av den mängden utgörs 74% av rött kött. Till gruppen rött kött räknas nöt, gris, lamm, ren och vilt. Fågel och fisk räknas alltså inte till det röda köttet. Mängden rött kött som svensken åt per vecka under år 2018 uppgick alltså till 1,2 kg.

Kött är en bra proteinkälla. Proteinerna bryter vi ned i vår mag-tarmkanal till aminosyror. Aminosyrorna tas upp till blodet och används sedan för att tillverka nya proteiner i kroppens alla celler. Ett exempel är hormonet insulin som bildas i bukspottkörteln. Vi kan också använda aminosyror för att skapa energi i kroppen, men äter man blandkost är det bidraget litet. Eftersom vi inte har några lager av aminosyror i kroppen kommer ett överskott av protein att byggas om till fett i våra leverceller. Fettet kommer sedan att transporteras till fettväven och lagras för att användas senare.

 

Proteinbehovet för en vuxen person är ungefär 0,8 gram per kilo kroppsvikt. Om man idrottar mycket är behovet större. Siffrorna kommer från Världshälsoorganisationen och Livsmedelsverket har skrivit om dem här. Får vi inte i oss protein överlever vi inte. Vi måste dessutom få i oss alla de essentiella aminosyrorna. Det krävs alltså att de proteiner vi äter är uppbyggda av alla de aminosyror som vi själva behöver för att överleva. Äter vi tillräckligt varierat spelar det ingen roll om det protein vi äter kommer från växtriket eller djurriket, vi får ändå i oss alla de aminosyror vi behöver. Alla celler, oavsett källa, har proteiner i sig. En bit nötkött innehåller ungefär 22 % protein vilket faktiskt är samma andel som i lax och torkade bönor.

Det röda köttet är en bra källa, inte bara till aminosyror, men också till järn. Järn är viktigt för att det behövs i de röda blodkropparnas hemoglobin som transporterar syrgas till kroppens alla celler. Nackdelen med att äta mycket rött kött är dock att det ökar risken för cancer i tjock- och ändtarmen. Vi äter alltså, som det står i början av det här inlägget, i genomsnitt 1,2 kg rött kött per vecka i Sverige och rekommendationen är att äta maximalt 500 gram per vecka och så lite chark som möjligt. Vi äter alltså i genomsnitt 2,4 gånger för mycket rött kött per vecka. World Cancer Research Fund har tagit fram informationen om detta och man kan även läsa mer om de rekommendationerna på Livsmedelsverkets hemsida.

Proteiner är alltså nödvändiga för vår överlevnad, men vi behöver inte äta några enorma mängder. Det räcker om 10 till 20 % av all energi vi äter kommer från proteinrika livsmedel. Överskottsenergi görs om till fett, oavsett om energin kom ifrån proteiner, kolhydrater, alkohol eller fett. Hur glädjande det är att konsumtionen av köttet minskar är det ändå så att vi äter alldeles för mycket rött kött för hälsans skull.

 

Vi har tidigare föreslagit en frukt och grönsaksutmaning. En mindre-rött-kött-utmaning skulle kunna bestå i att byta ut det röda köttet till någon annan proteinkälla någon eller några gånger per vecka om man känner att man är nära eller över 500 gramsgränsen.

//Maria

Inlägget gjort

Slutreplik på DN debatt och intervju på dn.se

Nu på eftermiddagen publicerades vår slutreplik till den debattartikel som vi skrev för drygt en vecka sedan. Se länk eller läs repliken direkt här i blogginlägget (längre ner).

https://www.dn.se/debatt/repliker/granska-halsobocker-for-att-skilja-vetenskap-fran-spekulation/

Idag kan man läsa i olika medier om den granskning av boken ”Kimchi och Kombucha” som journalisten Christian Dahlström har genomfört. Granskningen har resulterat i två podavsnitt som du kan lyssna på i podden Sinnessjukt: http://sinnessjukt.se

Att denna granskning sammanfaller i tiden med vår debattartikel är faktiskt en ren tillfällighet, men den utgör ett exempel på precis det vi tror skulle kunna undvikas genom en frivillig och oberoende faktagranskning. På DN.se finns nu en artikel där DNs vetenskapsreporter Amina Mangor intervjuar oss: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forlagen-borde-ta-storre-ansvar-for-faktagranskning/

Och en annan artikel där hon skriver om den aktuella granskningen: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-sagar-popular-bok-om-tarmbakterier/

Det har varit en intressant upplevelse att skriva en debattartikel. Vi har lyft en fråga som helt klart verkar väcka intresse och vi kommer absolut att driva denna diskussion vidare och hoppas att det ska leda fram till något konstruktivt.

 

Slutreplik DN Debatt 17/2:

Det är glädjande att frågor om hälsokommunikation engagerar många. Det har inte minst den senaste tidens diskussioner efter vår debattartikel visat. Vi har fått en stor mängd positiva reaktioner efter vårt förslag om möjligheten att kunna – men inte vara tvungen att – anlita en oberoende granskningsinstans av populärvetenskaplig litteratur som gör anspråk på att utgå från fakta och vetenskap. Vi har fokuserat på böcker inom hälsoområdet, men grundtanken med en granskningsinstans är allmängiltig. Detta förslag har även väckt upprörda reaktioner.

I en replik till vår debattartikel ”Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa” skriver Ann Fernholm bland annat att:

  1. de överdrivna hälsopåståendena i böcker knappast är mer illa grundade än vad nyckelhålsmärkningen av glass och sötad yoghurt en gång var.
  2. de kostråd som presenteras i Sverige inte har tagits fram på ett objektivt sätt och skulle se annorlunda ut om forskningen som ligger till grund för kostråden hade klassificerats enligt ett annat system.
  3. forskare ska ta större hänsyn till upplevelser om kostens betydelse för hälsan.

Att argumentera för att kostråden var felaktiga förr är möjligtvis intressant ur ett historiskt perspektiv men det är knappast ett konstruktivt sätt att förbättra folkhälsan idag. Att dessutom använda det som ett argument för att rättfärdiga felaktigheter i dagens populärvetenskapliga böcker är enligt vår uppfattning inte förenligt med ett vetenskapligt synsätt.

I debattartikeln belyser vi faran med att i populärvetenskapliga böcker om hälsa underminera rekommendationer som är framtagna med vetenskapliga metoder. Risken finns att människor istället väljer andra sätt, beskrivna av självutnämnda hälsoexperter, vilket i värsta fall kan orsaka skada. Ann Fernholm skriver att de svenska kostråden inte är framtagna på ett objektivt sätt. I repliken kan man läsa att Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) använder sig av ett system för evidensgradering, Grade, och att det borde vara ett krav att även NNR togs fram med just den metoden. Intressant nog graderar Världshälsoorganisationen (WHO) vetenskapliga artiklar enligt Grade och ändå är deras kostrekommendationer i stort identiska med dem som Livsmedelsverket presenterar.

Att kosten har betydelse för hälsan är självklart. Men varför ska inte rekommendationer som riktas till allmänheten tas fram på ett vetenskapligt sätt?  Det kan kännas frustrerande att det tar tid att ändra rekommendationer och att enskilda individers personliga berättelser inte kan ligga till grund för dessa. Att myndigheterna förlitar sig på den sammantagna forskningen och inte enskilda nya rön är en stor trygghet för oss alla. Skillnaden mellan en rekommendation framtagen efter en översikt av kunskapslägen och en baserad på enskilda upplevelser är att den senare kan innebära stor fara för en patient, eller person, då varken önskade eller oönskade effekter registreras och utvärderats på ett systematiskt sätt. Personers individuella upplevelser är viktiga på flera sätt – bland annat för att ge uppslag till ny forskning. Där kan kanske filmregissörer fylla en funktion, men varför tror Ann Fernholm att dessa bär på särskilda insikter? Vilka filmer ska vi tro på?

Förutom kritiken i Ann Fernholms replik har diskussion även pågått i sociala medier. Några av de sammantaget fåtaliga negativa kommentarerna har uppkommit genom missuppfattningen om att förslaget gäller en censur av böcker. Detta är ett missförstånd. Vi skriver i debattartikeln att vi värnar om yttrandefriheten. Friheten att få säga i det närmaste vad man vill i tal och skrift utgör ett fundament i demokratin. Det är dock inte samma sak som att det som sägs eller skrivs ej kan, eller bör, granskas och stå oemotsagt.

När det gäller litteratur fungerar inte resonemanget om skyddet av konsumenten på samma sätt som i andra branscher. I böcker är det i princip fritt att påstå vad som helst om hälsa, även sådant som helt saknar stöd i forskning, och ändå kunna benämna det såsom fakta.

Vad har då läsaren för möjlighet och ansvar för att orientera sig bland olika källor? Trots att läsaren försöker göra en källkritisk granskning genom att välja populärvetenskaplig litteratur som står på faktahyllan, som säger sig beskriva forskning och vetenskap samt är skriven av författare med titlar som doktor, läkare och/eller professor finns det alltså idag inga garantier för att innehållet är vetenskapligt stringent.

Vi anser att en oberoende granskning av populärvetenskaplig litteratur skulle kunna vara till hjälp för både läsare, författare och bokförlag. Det skulle kunna utgöra en slags konsumentupplysning för den som vill köpa litteratur vars innehåll anges vara baserat på vetenskapliga fakta eller där det tydligt framgår när författaren spekulerar eller beskriver personliga anekdoter.

 

Maria Ahlsén, medicine doktor, projektkoordinator vid Karolinska Institutet, författare

Jessica Norrbom, medicine doktor, forskare vid Karolinska Institutet, författare

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds Universitet, författare

Mats Lekander, professor i psykoneuroimmunologi, Stockholms Universitet och hälsopsykologi, Karolinska Institutet, författare

Carl Johan Sundberg, professor i fysiologi, Karolinska Institutet, legitimerad läkare, författare

 

 

Inlägget gjort

Avsnitt 10. Ovetenskapliga hälsoböcker måste granskas


http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet pratar vi om den artikel vi publicerade på DN Debatt söndag 17 februari, tillsammans med professorerna Ulf Ellervik, Mats Lekander och Carl Johan Sundberg.

Hur ska man veta vilka av alla de dieter och hälsoråd som lanseras, inte bara i böcker men även i tidningar, på bloggar och andra sociala medier, som har stöd i samlad vetenskap och forskning? Vi upplever att det tyvärr är alldeles för många av de här böckerna som inte baseras på en samlad vetenskaplig grund trots att det är det som hävdas.

I Debattartikeln efterlyser vi en kvalitetsgranskning av böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap. Med en “kvalitetsstämpel” blir det lättare för läsaren att veta om boken man hittar på hyllan med faktaböcker faktiskt beskriver vad som sägs i forskningen eller om den egentligen borde ha stått bland skönlitterära böcker. Detta gäller egentligen oavsett om det är en bok om hälsa man är intresserad av, eller om man vill lära sig mer om psykologi eller rymden.

I det här avsnittet utvecklar vi vårt resonemang och reder ut vad vi vill uppnå med artikeln och varför vi har skrivit den och vilka reaktioner som kommit in under de första dagarna.

Samma dag som den publicerades blev Maria blev uppringd av Sveriges Radio för en intervju som sändes på Ekot. Klicka här för att komma till inslaget.

Under tiden som Maria blev intervjuad över telefon blev Jessica kontaktad av TV4 som ville göra ett reportage till sina kvällsnyheter. Tyvärr var Jessica upptagen och kunde inte bli filmad precis då. Istället kom en reporter och en fotograf hem till Maria och filmade. Klicka här för att se inslaget som visades på TV4s nyheter.

Jessica var även med i Studio Ett i tisdags (ca 19 minuter in i programmet) tillsammans med den operativa chefen på Bonnier Fakta; https://sverigesradio.se/avsnitt/1239048 och Maria blev intervjuad i Karlavagnen (22.28 in i programmet utan musik) i tisdags kväll; https://sverigesradio.se/avsnitt/1237945.

Det är inte bara vi som har tagit upp denna fråga.

Förr året publicerades denna artikel i tidningen Svensk Bokhandel: http://www.svb.se/hur-faktagranskas-vetenskapliga-halsobocker

Och i SR P1 Plånboken diskuteras detta  också: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=687490

De flesta reaktioner vi fått under veckan har varit positiva och det känns som att det helt klart finns ett behov av att ventilera denna fråga. Självklart har vi fått en del mothugg också. Bland annat verkar vårt förslag ha misstagits för att innebära att vi förespråkar någon form av censur, men det är helt fel. För oss är det självklart att en text som utger sig för att vara faktabaserad eller säger sig vara grundad i vetenskap också ska kunna tåla och välkomna en genomläsning av experter på området innan boken trycks. Debatten lär fortsätta……

Inlägget gjort

Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa

Vi var fem författare som fick en debattartikel ”Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa” publicerad på DN Debatt i söndags.

Vi på fortasana, Maria Ahlsén och Jessica Norrbom, har givit ut boken Frisk utan flum. Ulf Ellervik har givit ut ett flertal böcker och den senaste i raden är Magnifika frukostar. Ulf har också sommarpratat och suttit med i panelen på Fråga Lund. Mats Lekander är författare till boken Ditt inre liv. Carl Johan Sundberg har skrivit boken Hälsa på recept tillsammans med Anders Hansen.

 

I Debattartikeln efterlyser vi en kvalitetsgranskning av böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap. Med en ”kvalitetsstämpel” blir det lättare för läsaren att veta om boken man hittar på hyllan med faktaböcker faktiskt beskriver vad som sägs i forskningen eller om den egentligen borde ha stått bland skönlitterära böcker. Detta gäller egentligen oavsett om det är en bok om hälsa man är intresserad av, eller om man vill lära sig mer om psykologi eller rymden.

 

 

Till vår stora glädje har debattartikeln redan fått mycket uppmärksamhet. Samma dag som den publicerades blev Maria blev uppringd av Sveriges Radio för en intervju som sändes på Ekot. Klicka här för att komma till inslaget.

Under tiden som Maria blev intervjuad över telefon blev Jessica kontaktad av TV4 som ville göra ett reportage till sina kvällsnyheter. Tyvärr var Jessica upptagen och kunde inte bli filmad precis då. Istället kom en reporter och en fotograf hem till Maria och filmade. Klicka här för att se inslaget som visades på TV4s nyheter.

 

Vi hoppas att vårt budskap når fler och att det inrättas en instans som kan hjälpa alla läsare att kunna välja den typ av bok man vill läsa – och kunna lita på innehållet.

Inlägget gjort

Avsnitt 9. Bör man fasta för hälsans skull?


http://fortasana.libsyn.com/
I dagens avsnitt av Frisk utan flum-podden pratar vi om fasta. Med otaliga böcker och TV-program har Michael Mosley och även andra gjort fastan till något som många är omåttligt intresserade av. Detta är inte ett nytt fenomen. Att genomgå olika fastekurer var även populärt på 80-talet. Många av oss som växte upp på 70- och 80-talen kan nog känna igen att det var många mammor som genomförde både en och två fastekurer.

Att kontrollera kosten på olika sätt är populärt och helt klart det ämne som vi får mest frågor om när vi är ute och föreläser. Frågan som vi ställer idag är om fasta i sig är ytterligare en bantningsmetod eller kan friska normalviktiga personer faktiskt bli friskare av att äta på vissa tider? Behöver kroppens organ vila? Vad bryter vi själva fastan med?

Veckans lyssnarfråga handlar om frukost. Spelar det någon roll ifall man låter bli att äta frukost om man tycker det är svårt?

 

Vi hänvisar till några publikationer i avsnittet. Här hittar du länkarna till dom: 

Caloric restriction improves health and survival of rhesus monkeys. Nature Communications volume 8, Article number: 14063 (2017): https://www.nature.com/articles/ncomms14063

Calorie restriction in humans: an update. Ageing Res Rev. 2017 Oct; 39: 36–45:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5315691/

Frukoststudien: https://www.bmj.com/content/364/bmj.l42

 

Inlägget gjort

Avsnitt 5. Fett och kolhydrater – vänner eller fiender?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet pratar vi om näringsämnen, med särskilt fokus på kolhydrater och fett. Vi utgår från en genomgång av kunskapsläget som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science nyligen.

Rubriken på artikeln är: Dietary fat: from foe to friend? Här är länken till den: http://science.sciencemag.org/content/362/6416/764

Målet med sammanställningen var att identifiera områden som forskarna kunde enas kring och ta fram en agenda för framtida forskning och långvariga kontroverser. Artikeln togs upp av flera medier under slutet av november med rubriker som: ”Fred i den stora striden om fett och socker” och ”Nu är det slut på kostkriget mellan fett och kolhydrater”.

Veckans lyssnarfråga handlar om ifall det aldrig är befogat att ta kosttillskott?

Inlägget gjort

Världsdiabetesdagen och NEJ – socker ger inte diabetes!

Idag den 14 november är det Världsdiabetesdagen då typ-1 och typ-2 diabetes uppmärksammas. Det är viktigt att poängtera att detta är två helt olika sjukdomar och att man inte bör prata bara om diabetes utan alltid vara tydlig med om det är typ-1 eller typ-2 man avser.

Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom som uppstår då de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln förstörs. För att överleva måste man tillföra insulin flera gånger per dag livet ut. Forskare vet idag inte varför vissa utvecklar typ-1 diabetes men det finns flera olika hypoteser som man forskar på. Sjukdomen är till viss del ärftlig.

Typ-2 diabetes är sjukdom, eller kanske egentligen flera sjukdomar, som till stor del är ärftlig. Till andra riskfaktorer hör övervikt, bukfetma, rökning, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och stress. Därför kallas den ofta för en livsstilssjukdom.

Det är självklart viktigt att uppmärksamma och öka kunskapen om dessa sjukdomar men tyvärr cirkulerar det väldigt mycket felaktig information och missförstånd kring dessa sjukdomar och det är beklagligt, speciellt om det riskerar att skuldbelägga dem som har fått en diagnos. En av dessa myter som florerar flitigt i många olika medier och som även fick ett inslag på TV4 Nyhetsmorgon i morse är att socker orsakar typ-2 diabetes. Det är dags att avliva den myten! Högt sockerintag vid normalvikt ökar inte risken för typ-2 diabetes. Och typ-1 diabetes får man inte för att man ätit för mycket socker:

https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Fraga-om-forskning/Diabetes1/Far-man-typ-1-diabetes-om-man-ater-for-mycket-socker/

Kostfonden som var bakom inslaget i TV4 i morse hade dukat upp så mycket sötade produkter som Livsmedelsindustrin producerar för en familj på 4 personer på ett år, vilket sas vara 15 kg. Vi ställer oss lite frågande till detta sätt att angripa frågan. Det måste väl vara upp till företag att producera vad de vill, det är väl vi som konsumenter som bestämmer om vi köper produkterna eller inte?

I undertexten till inslaget kan man också läsa att felaktiga kostråd har förvärrat folksjukdomen typ-2 diabetes. I de kostråd som Livsmedelsverket tillhandahåller, som är uppdaterade och baserar på all tillgänglig forskning i världen, framgår det klart och tydligt att maximalt 10 % av den energi vi äter bör komma från tillsatt eller renframställt socker. Det finns också mycket bra texter kring kost på Livsmedelsverkets hemsida. Vi kan knappast klandra den myndigheten för att vi som befolkning inte följer deras rekommendationer, det måste väl ändå vara vårt eget ansvar?

Självklart rekommenderar ingen att någon trycker i sig stora mängder socker, men det är faktiskt inte farligt med sockret i sig. Det som är farligt för hälsan är om vi äter mer energi än vi gör av med, då det på sikt leder till övervikt och därmed ökar risken för sjukdom. Överviktig kan man bli av vilket energigivande näringsämne som helst, d.v.s. kolhydrater, fetter, proteiner och alkohol. För att undvika övervikt måste man balansera intaget och utgifterna. Det enklaste sättet att göra sig av med mer energi är att röra på sig mer. Då ökar energiförbrukningen i stunden och tränar du regelbundet styrketräning och bygger upp en större muskelmassa gör du med mer energi dygnet runt – då kan du också äta mer. Allt hänger ihop och det går inte att isolera en enstaka molekyl, som exempelvis sockermolekylen, och beskylla den för all övervikt och ohälsa.

Det är dags att vi själva tar ansvar för vad vi köper hem och vad vi äter.

  • Ös på med grönsaker, frukt, fullkorn, fisk m.m. och spara godiset/glassen/chipsen/läsken till enstaka tillfällen på helgen.
  • Glöm inte den viktiga rörelsen och träningen.

Detta ger hälsa på riktigt!

Inlägget gjort

Ny bok på gång!

Så där, nu har både författare och förläggare skrivit på det nya bokkontraktet! Vi kunde inte hålla oss utan bara måste göra om detta fantastiska – skriva en ny bok.

Nu har vi ett drygt halvår på oss att färdigställa ett färdigt manus och sedan följer arbete med formgivning, sättning, bildval och allt annat som hör en bok till. Utgivningen är planerad till hösten 2019.

I den nya boken kommer vi att slå hål på hälsomyter. Det kanske inte är en nyhet för en del av er? I somras bad vi nämligen våra följare på Instagram och Facebook om tips på frågor eller myter som vi kunde ha som uppslag. Alla som lämnade in ett förslag är med i utlottningen av ett exemplar av den färdiga boken.

Här är några exempel på ämnen som vi fick in från våra följare:

  • Extra protein: bu eller bä?
  • Detox?!?
  • Träna på fastande mage eller inte?
  • Klä sig varmt så att man inte blir förkyld?
  • Ketogen kost?

 

Vi har ju skrivit böcker förut (Frisk utan flum, Livsmedelsmagi och Extremernas fysiologi), så vi vet att det kommer att bli ett fantastiskt roligt halvår. Vi vet också att det kommer vara ångest och skrivkramp inblandat i det roliga men det kommer det vara värt!

Sitter du inne med en fråga? Maila oss på info@fortasana.se och var med i utlottningen du också.

Inlägget gjort

Fresh start effect – börja, eller börja om, i september

De allra flesta har nog rätt bra koll på vad som är nyttigt att äta och att man bör röra på sig, men hur hittar man balansen mellan soffhäng-träning, arbete-fritid, grönsaker-choklad, vin och vatten?

 

Man kan behöva hjälp att få bra matvanor och träning att bli till en rutin och något man inte hela tiden behöver tänka aktivt på. Nedan är ett avsnitt ur boken Frisk utan flum där vi har skrivit om hur man kan tänka när man kommer ur rutinen eller tappar sugen.

 

Den 3:e september startar vi nästa on-linegrupp som håller på i sex månader. Fokus skiftas varje vecka mellan kost, träning, vardagsrörelse och stress/återhämtning. Anledningen till att vi håller på så länge som sex månader är att man ska hinna komma tillbaka om man känner att man misslyckats med de mål man har satt upp för sig själv. Läs mer här om vårt upplägg och vad som ingår.

 

Ur Frisk utan flum:

Man har precis kommit igång med träningen och det går jättebra. Precis då drabbas man av jordens värsta förkylning, flåset är som bortblåst och man känner sig plufsig och det är ingen idé att fortsätta där man var. Det scenariot känner de flesta igen sig i. En annan situation kan vara att man helt enkelt inte orkade med att hålla det schema eller de regler man hade satt upp för sig själv. Kan jag inte motstå en bulle kan jag ju lika gärna äta fem. Åt jag en snabbmatslunch kan jag ju lika gärna äta godis på kvällen, dagen är ju ändå förstörd.

Stanna upp, observera, acceptera och släpp sedan dessa tankar, de är inte konstruktiva. Allt konstruktivt i linje med ens värderade riktning eller mål räknas. Har man haft ett träningsuppehåll är det alltid bättre att börja om. Sänk nivån och börja lite lugnt, det är bättre än att sluta. Behöver man gå ned i vikt och ändå tog en bulle till fikat så är det mycket bättre att stanna vid en istället för att äta fem. Åt jag en dålig lunch är dagen inte alls förstörd, i själva verket kan den bara bli bättre!

Om det är så att schemat eller reglerna inte gick att hålla kan det vara lämpligt att se över vad man bestämde sig för från början. Frågor man kan ställa sig inför fortsättningen är: Vad är det jag egentligen vill? Hur ser min målbild ut? Måste mina mål eller min tidsplan revideras, de kanske inte var realistiska?

Utnyttja det faktum att många av oss stimuleras av det som på engelska kallas fresh start effect. Det innebär att det är lättare att komma igång om man får en nystart. Vanliga nystarter är när ett nytt år startar eller efter semestern och det är då det brukar vara trångt på gymmen. Vi skulle vilja rekommendera att man försöker hitta lite flera tillfällen till nystart, varför inte varje vecka eller varje dag. Det är synd att vänta till nästa nyårsdag med att börja göra något nyttigt.

Om man har fått ett bakslag och behövt starta om, kom ihåg att hålla ut och kämpa på till dess att du har skapat en rutin. Det är först när man har nått dit som man slipper överlägga med sig själv om man hur man ska agera i varje situation.

Inlägget gjort

Maria i ”Zia och Nessvold i P3”

Igår åkte jag till Kungsholmen där produktionsbolaget Massa Media har sin studio. Programmet Zia och Nessvold i P3 sänds live hela sommaren mellan kl 13 och 16. Programledare är Oscar Zia och Hampus Nessvold och i kontrollrummet bredvid studion fanns ljudtekniker och producent.

Jag har aldrig tidigare varit med i direktsänd radio, så jag visste inte riktigt hur det skulle gå till och det var helt klart lite pirrigt. Jag hade fått instruktioner om att vara på plats kl 13:30 och vara med i programmet från kl 13:45 ungefär. Eftersom jag nästan alltid går vilse tog jag lite extra tid på mig och blev lite tidig. Medan jag väntade på att jag skulle vara med fick jag ta kaffe och arraksboll i rummet utanför studion och kontrollrummet.

 

 

I någon paus, nyheter kanske, innan jag skulle vara med togs ett foto på oss. Killarna drog på sig sina badrockar som de har på alla bilder och så gick vi ut i solen på innergården. Sedan var det dags att sätta på sig hörlurarna och ha munnen riktigt, riktigt nära mikrofonen.

 

Oscar och Hampus kunde se någon typ nedräkning på sina skärmar – och sedan var jag med i direktsänd radio. Sändningen gick så himla fort och tack vara dessa superproffs var stämningen så otroligt avslappnad och trevlig. Tänk att alltid behöva förhålla sig till klockor som räknar ned, allt handlar om sekunder. Superproffs som sagt.

När det var låtar och nyheter sorterades det lyssnarfrågor, justerades det grejer på skärmar och så blåstes det kalluft in i den lilla ljudisolerade studion. Jag fick spännande frågor om allt möjligt gällande kost, träning och hälsa. Det kom så många frågor att mailen tillslut kraschade! Klicka här för att komma till programmet. Vill man oss finns det  några filmsnuttar där jag svarar på frågor i en nyhetspaus upplagda på programmets Instagramkonto. Programmet har också en facebooksida.

 

Mycket av det vi pratade om står i boken Frisk utan flum som kom ut i höstas. Beställ ditt eget exemplar här.

Om du inte vill lyssna på programmet kommer här några av mina snabba hälsotips:

  • sluta röka och drick måttligt med alkohol
  • ät grönsaker varje dag (det är bättre med en än ingen)
  • minska på köttkonsumtionen (välj fågel och fisk)
  • träna så att du blir svettig 150 minuter varje vecka (det är bättre med 1 minut än 0)

 

Kom ihåg, träningen behöver inte vara roligt (tandborstning är inte heller kul) och det är aldrig för senat att börja eller börja om.

 

Tusen tack hela produktionen för en jätterolig eftermiddag!

 

//Maria