Inlägget gjort

Träningspiller – fantasi eller verklighet?

De senaste dagarna har det i flera medier rapporterats om ett nytt möjligt träningspiller som tillskrivits alla möjliga effekter, allt ifrån magrutor till bra kondition, utan att ens lämna soffan. Vad ska man tro? Finns det ett uns av sanning i dessa rubriker och vad är det som gör att denna typ av studier får så stort utrymme i media? Är det för att vi människor söker efter snabba lösningar och resultat och så gärna vill att genvägarna ska vara vägen att gå?

Jessica var med i både P3 Nyheter och TV4 Nyhetsmorgon i veckan och kommenterade effekterna av det kommande pillret. Gå in på länkarna nedan om du vill lyssna:

P3; http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/952564?programid=1646 30 minuter in i programmet är Jessica med och pratar om ”träningspillret”.

Tv4; http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/nytt-piller-lovar-magrutor-och-tränad-kropp-framför-tvn-forskaren-det-är-delvis-sant-3935113

Forskningsstudien som ligger till grund för veckans rubriker publicerades i maj 2017 av forskare på SALK Institute i Kalifornien, USA. I studien har de gett möss ett läkemedel som hade effekten att de blev extra bra på att använda fett som energikälla när de sprang. Det gjorde att mössen som fick läkemedlet kunde springa under mycket längre tid än mössen som inte fick läkemedlet. Detta skift mot att bli bättre på att omsätta fett sker naturligt hos oss människor när vi konditionstränar och är en av anpassningarna som gör att vältränade klarar av att hålla en högre fart under längre tid utan att kolhydratlagren tar slut och man ”går in i väggen”.

Kolhydrater används i störst utsträckning när man tränar hårt och intensivt och vi har begränsade lager i kroppen i våra muskler och i levern. När vi konditionstränar räcker dessa lager i ett par timmar om man inte fyller på med mer kolhydrater under tiden och därför är det en fördel om man kan optimera användandet av fett som vi har i princip obegränsade lager av på kroppen. Ett läkemedel som fungerar som det som har testats på mössen i studien låter då väldigt attraktivt, särskilt som ett sätt att öka prestationsförmågan hos idrottare (läs: doping).

I flera av rubrikerna i veckan kunde man få intrycket av att mössen fick en massa träningseffekter bara av att vara stilla, men det var när de sprang som de kunde springa ännu längre. Så för en soffpotatis är den här typen av piller sannolikt bara bra ifall soffpotatisen bestämmer sig för att börja med en uthållighetsidrott.

Här är en länk till forskningsartikelns sammanfattning: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=PPARδ+Promotes+Running+Endurance+by+Preserving+Glucose

Ett träningspiller är i våra ögon fortfarande mycket långt i framtiden, om ens någonsin möjligt. Ett piller kommer endast kunna påverka någon eller några mekanismer i kroppens celler medan fysisk aktivitet sätter igång hundratals, kanske tusentals, signaler som tillsammans bidrar till träningens alla fördelar. Så fortsätt med träningen! 🙂

Inlägget gjort

Future of fitness

Idag har jag varit på en konferens på temat ”Future of fitness” som hölls på Karolinska Institutet. Ämnen som muskelminne, gentester, doping mm diskuterades.

I min roll som muskelforskare tycker jag det är spännande eftersom jag i min forskning studerar bland annat gener och hur de uttrycks efter olika typer av träning. Det var inte bara forskare på plats utan även en hel del personer från träningsbranschen, där jag ju också är verksam. Det är bra och viktigt att forskning sprids så att resultaten kan användas och på sikt gynna både motionärer och idrottare.

Ett exempel på forskning som lett till stor användning i träningskretsar och som jag tror att ganska många känner till är Tabataintervaller eller Tabataträning. Därför var det lite extra kul att Mr Tabata himself var en av talarna på konferensen och berättade om hur Tabataträningen ”uppfanns”.

Tabataträning innebär att man tränar intensivt i 20 sekunder, vilar 10 sekunder och upprepar detta 8 gånger vilket blir totalt 4 minuter.

På 90-talet ville Izumi Tabata och hans forskargrupp ta reda på mer kring vad som händer med musklernas energisystem vid högintensiv intervallträning och särskilt mäta vad som hände med det explosiva, mjölksyreproducerade, anaeroba systemet. Försökspersonerna fick anstränga sig maximalt och verkligen utmana det anaeroba systemet men vad som också visade sig var att de även utmanade sin konditionsförmåga. Det innebär att om man tränar intensivt med till exempel Tabataträning kommer även konditionen att förbättras, vilket är precis vad andra studier också har visat. Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om intervallträning och varför det är effektivt, du kan läsa mer om det HÄR!

Studien som Izumi Tabata gjorde publicerades 1996, men det var först 2004 som detta plockades upp av träningsvärlden och då fick namnet Tabataträning. Izumi berättade under sitt föredrag att det egentligen var hans handledare som föreslog träningsupplägget och att det sen blev kallades Tabata, men att han själv inte hade något med det att göra. 

Så varför inte testa Tabataintervaller under ditt nästa träningspass? Det går att göra den här typen av intervaller med de flesta övningar. Lägg in som intervaller under ditt löppass eller gör burpees, knäböjshopp, ro på roddmaskin, cykla osv. Kom ihåg att ta i ordentligt, du ska vara riktigt trött efter de fyra minutrarna, då har du tränat som Tabata tänkte och som forskningen visat är effektivt 🙂

Ni som kommer och tränar med mig vid Segeluddens utegym i morgon söndag kanske får köra lite Tabata 🙂

/Jessica

Inlägget gjort

Unga rör sig för lite – vi måste göra något

Idag publicerades en rapport från Centrum för Idrottsforskning (CIF) om barn, ungdomar och fysisk aktivitet. Rapporten består av flera olika studier och sammanfattningar av de olika studierna som ingår finns här. Sammanfattningsvis visade det sig att unga rör sig för lite. Jessica är ordinarie ledamot i CIFs styrelse och CIF har som uppgift från regeringen att stödja och informera om forskning inom idrottens område. Under 2016 var uppdraget att genomföra en analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.

Unga rör sig för lite:

Flickor och pojkar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet studerades. Ju äldre barnen var desto mindre rörde de sig på sig.

Tabellen visar hur stor andel av barnen som nådde upp till rekommendationen för daglig fysisk aktivitet.

 

Hur rapporten är gjord:

Vad som är bra med resultaten är att de som har undersökts har burit accelerometrar under två skoldagar och en helgdag, mellan klockan 8 till 23, för att på så sätt få ett objektivt mått på fysisk aktivitet. En accelerometer är en mätare som samlar data om hur mycket den har varit i rörelse. I vissa fall bär man den på armen men den kan också se ut som en stegräknare eller finnas i en mobiltelefon. Har man en mätare på sig så registreras alltså all rörelse och man får också ett mått på hur intensivt mätobjektet har rört på sig. När man tittar på studier där man själv får skatta sin fysiska aktivitet är resultaten generellt sätt bättre, man tenderar att överskatta sin egen fysisk aktivitet. Ett skrämmande exempel på det finns beskrivet i en nyligen publicerad artikel där man kan läsa att 50 % av tillfrågade amerikaner uppgav att de når upp till världshälsoorganisationens riktlinjer om 150 minuters fysisk aktivitet per vecka på en måttlig nivå eller 75 minuters fysisk aktivitet per vecka på hög intensitet. När man istället mätte, på ett objektivt sätt, visade det sig att det var mellan 5 och 10 % som uppnådde rekommenderad mängd fysisk aktivitet. Liknande mätningar har även gjorts i Sverige.

För vuxna är rekommendationerna 30 minuter daglig fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan. Där är nivån satt för att nå en nivå som på ett optimalt sätt förbättrar hälsan hos befolkningen. För barn avser rekommendationerna den dos som ger positiv effekt på kondition, styrka och andra hälsofaktorer. Barn och ungdomar mellan 6 och 17 år rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag på en måttligt ansträngande nivå. Måttlig intensitet ger viss ökning av puls och andning. Det betyder att det inte räknas att gå långsamt utan det krävs lite mer ansträngning. Dessutom bör muskel- och skelettstärkande aktiviteter ingå tre gånger i veckan. Ännu vet man inte vad stillasittande har för långsiktiga konsekvenser för barn och ungdomar.

Vi har tidigare skrivit blogginlägg om hälsoriskerna med stillasittande och ett annat inlägg om fördelarna med en god kondition.

Varför barn ska röra på sig:

Många studier som handlar om diabetes och hjärt-kärlsjukdom hos barn är gjorda på barn med övervikt och fetma och resultaten kan därför i alla fall inte översättas till normalviktiga barn. Man kan däremot sammanfatta att det finns många fördelar med att ha en bra kondition. Bland annat kan man se förbättrade skolresultat och mental hälsa.

Att vara fysisk aktiv under sin uppväxt kan innebära att man behåller sin träningsvana i vuxen ålder. Är man ute och rör på sig minskar även risken att göra andra ohälsosamma val. Till exempel har man observerat att intag av läskedrycker och småätande ökar vid TV-tittande (men inte vid läsning av böcker).

Hur bidrar fortasana:

Vi brinner för hälsa, kost och träning och kommer gärna ut till skolor och företag och pratar om hur vi kan få stora hälsoförbättringar på lite sikt genom att bara göra små förändringar i vår vardag. Varför inte samla högstadie-/gymnasieungdomarna med sina lärare under en hälsodag, bjuda in fortasana och prata om hur vi får friska och starka kroppar. Unga rör sig för lite – vi måste hjälpas åt att vända den negativa trenden!

Vi tror att vi vuxna bör vara goda förebilder. Det räcker inte att bara säga till våra barn och ungdomar att de måste ut och röra på sig, vi måste göra det själva också. Passa på att göra det tillsammans! På fortasanas pass får föräldrar alltid ta med barn och ungdomar under 18 år helt gratis (under eget ansvar).

Läs mer om våra aktiviteter här.

För att inspirera både vuxna, barn och ungdomar till ökad fysisk aktivitet anordnar vi ett kostnadsfritt prova-på pass med fokus på introduktion till löpning.

När: Lördag 20 maj kl 15-16
Var: Rinkebyskogen i Danderyd, samling på parkeringen vid Danderyds GK, Edsbergsvägen 2
Anmälan:Boka Direkt senast fredag 19 maj (minst 10 och max 40 deltagare)
Info: maila info@fortasana.se

Inlägget gjort

Överträning, stress och återhämtning

Jag har haft äran att få föreläsa på en utbildning för personliga tränare som riktar in sig på konditionsidrott. Kursen ges av Konditionsidrott och den här gången tog jag mig ut till Bosön.

 

Mitt bidrag på kursen, som går två gånger per år, har varit att prata om belastning och återhämtning. Belastning på kroppen kan vara både av fysisk (som vid träning) och psykisk (krav från arbete, familj, fritidsintressen, osv) karaktär. Om vi utsätts för en situation som pressar oss kommer hjärnan att dra igång en stressreaktion. Jag pratade för den otroligt engagerade gruppen, som kom från olika delar av Sverige, om hur livsviktigt det är med våra stresshormoner, att vi måste ha tid för återhämtning för att hinna bygga upp oss igen och hur lite vi egentligen vi behöver röra på oss för att faktiskt få hälsoeffekter.

 

För att få träningsresultat måste man pressa kroppen, stressa den alltså, men pressar man på alldeles för mycket finns risken att tippa över och drabbas av OTS (over training syndrome), överträning på svenska. För en person som elitsatsar kan det innebära slutet på karriären och det är viktigt att känna till riskfaktorer och att lyssna på kroppens signaler. Vi pratade om olika typer av återhämtningsstrategier som till exempel stretching, kompressionskläder, varma och kalla bad och djupandning/yoga.

 

 

Precis som förra terminen fick jag en massa frågor från gruppen och själv tar jag med många tankar efter den här föreläsningen. Varför är det så att den största andelen av befolkningen rör sig så himla lite när det är så oerhört nyttigt? Hur ska vi få alla unga människor att finna glädje i att röra sig mer? Ja, frågorna är många och svåra. Jag väljer att försöka inspirera mina barn genom att själv träna regelbundet med fokus på att hålla kroppen stark och smidig.

 

Jessica och jag föreläser om träningseffekter, hälsa, stress och mycket annat. Klicka här för mer information. 

 

//Maria

 

PS. Hurra för kaffe under fyratimmarsföreläsnignar! DS.

Inlägget gjort

Tibetanska kefirgryn

Jag fick tibetanska kefirgryn av min trevliga rumskompis på Karolinska Sjukhuset. Kefirgryn är gulvita små klumpar med en diameter på 0,3-3,5 cm som består av mjölksyrebakterier, jäst och ättiksyrabakterier. Kefir räknas till probiotika (livsmedel innehållande bakterier med syftet att stärka immunförsvaret och tarmfloran) och det finns en mängd egenskaper som ska vara bra för oss. Förutom att vara bra för magen och immunförsvaret nämns även att det hjälper mot allergier, hjärt-kärlsjukdom, cancer, mm.

Här finns några länkar till gratis-artiklar i tidskrifter som finns i den medicinska databasen PubMed. I artiklarna sammanfattas hälsoeffekter man få av att äta eller dricka kefir:

 

http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fmicb.2016.00647/full

http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fmicb.2015.01177/full

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/19476337.2014.981588

När man lägger sina kefirgryn i mjölk kommer en jäsning att starta och då bildas själva kefiren, det tar ungefär 24 timmar om man använder proportionen en deciliter gryn till en liter mjölk. Man ska använda sig av en burk som inte har tättslutande lock. Har man ingen sådan kan man lägga en tygbit över burkens öppning så att man inte får ner skräp i burken. Om man vill att det ska gå snabbt att få sin kefir ska man ställa burken i rumstemperatur och jag brukar röra om innehållet någon gång per dygn vilket jag läst skyndar på processen. Det kommer tillslut att uppstå ett skikt med vassle och ett med färdig kefir. Jag brukar först sila bort vasslen och sedan silar jag ner den färdiga kefiren i en skål. Många tar hand om vasslen och använder den till exempelvis brödbak. För att få kefiren genom silen brukar jag använda en sked för att flytta runt grynen så att kefiren kan pressas igenom, men man får vara försiktig så att man inte krossar grynen. När man är klar lägger man bara tillbaka sina gryn i burken och fyller på med ny mjölk. Efter några dagar märker man att det har blivit fler gryn och då är det bara att dela med sig. Ska man vara borta kan man frysa in gryn i mjölk eller ställa in dem i kylskåpet (där processen tar betydligt längre tid jämfört med rumstemperatur).

 

Det finns många sidor på nätet som beskriver hur man ska ta hand som sina gryn. På något ställe har jag läst att man till exempel måste ha ohomogeniserad, ekologisk mjölk som man blandar med grädde för att det ska bli bra kefir. Vissa andra säger att man absolut inte får använda en sil av metall och att man måste ha en träsked. Hemma hos mig är det inte lika lyxigt utan här får grynen tåla det som finns, lättmjölk eller mellanmjölk som ibland är ekologisk och ibland inte, absolut en metallsil och inga träskedar här inte. Än så länge har det funkat utmärkt och de förökar sig finfint.

 

Kefir är ganska syrligt och jag brukar därför smaksätta min med något. Skivar man ner en banan och strör över psylliumfrön, hasselnötter och kanel blir det en utmärkt frukost eller mellanmål.

Någonstans läste jag att man måste ge bort de små hälsobringande grynen som en gåva – utan att ta betalt, fint tänkt tycker jag. Välkomna att höra av er om ni vill ha!

//Maria

 

 

 

Inlägget gjort

Varför får man blodsmak i munnen?

I novembernumret av Forskning & Framsteg är jag med och svarar på en läsarfråga. Passar på att lägga ut det även här på bloggen om det är någon av er som har funderat på detta.

Läsarfråga: Jag kom just hem från en löprunda med blodsmak i munnen. Varför får man det?

Många som idrottar har någon gång upplevt att de får blodsmak, eller en metallisk smak, i munnen, särskilt då de ansträngt sig riktigt hårt. Vad som orsakar detta är inte fastslaget, men det finns flera teorier.

fil-2016-12-30-14-35-13Luftvägarna består av luftstrupen, dit inandningsluften leds från näsa och mun, som förgrenar sig i de två huvudbronkerna som går till varsin lunga. Där sker ytterligare förgreningar till mindre och mindre luftrör som slutligen mynnar ut i små luftblåsor, alveoler, som har extremt tunna väggar och är omslutna av små blodkärl, kapillärer. Det är genom alveolväggen som syret tar sig från luften i lungorna till de röda blodkropparna i blodet.
Vid ansträngning slår hjärtat med större kraft och högre frekvens, så att mer blod pumpas genom blodkärlen. Enligt en teori kan kapillärerna då få små skador, där lite blod kan läcka ut till alveolerna så att lukten av blod på så sätt når luktcentrum.En annan möjlig förklaring är att man blir torr i munnen och luftrören när man tränar hårt, och att torra slemhinnor i munhålan kan förändra smakupplevelsen. Det kan också vara så att man får uppstötningar från magen utan att man märker det, vilket påverkar smaken i munnen.

Oavsett förklaring verkar detta fenomen inte vara direkt farligt, men är kanske en signal från kroppen att ta det lite lugnare.

Länk till Forskning & Framsteg

Jessica Norrbom, forskare i molekylär arbetsfysiologi, Karolinska Institutet och Personlig tränare, fortasana

Inlägget gjort

Dricka hemgjord sojamjölk eller komjölk?

Jag har alltid haft mycket mjölk i mitt kaffe och även till min morgongröt, men är det så bra och finns det andra alternativ?

Det finns gott om vetenskapliga studier som visar att det inte är bra för vuxna att dricka komjölk. Anledningar som ges är till exempel att levern frisätter IGF-I (insulin-like growth factor I) och skulle man ha en cancercell någonstans riskerar man att den växer mycket effektivt när tillväxtfaktorn når den. I den här artikeln kan man läsa om föreslagna mekanismer för hur mjölkkonsumtion skulle kunna bidra till ökningen av diabetes, kranskärlssjukdom, cancer, högt blodtryck, fetma, demens och allergier.

Det finns också gott om vetenskapliga studier som visar att det inte är någon fara alls att konsumera komjölk eftersom det inte ger någon ökad dödlighet. Den här artikeln beskriver just det.

Nu tittar vi istället på innehållet i mjölk, istället för hälsorisker eller hälsovinster, jämfört med några andra vanliga drycker många har hemma på köksbordet. Jag matade in 2 dl (ett normalt dricksglas) av fem olika drycker i kostregistreringsprogrammet NutritionData som fortasana har köpt in och använder vid kostregistreringar. Jag tittade lite extra på energiinnehåll, näringsämnen och fett.

Energiinnehållet i ett glas är:

Mellanmjölk, 90 kcal

Färskpressad apelsinjuice, 96 kcal

Coladryck, 85 kcal

Sojadryck, 73 kcal

Rödvin 12%, 97 kcal

För att göra av med 89 kcal, alltså ett glas mellanmjölk, krävs det att jag joggar i 12 minuter vilket jag alltså slipper om jag väljer att dricka vatten till maten. Får man i sig mer energi än man gör av med lagras det som fett på kroppen och det medför hälsorisker.

Nu tittar vi på innehållet av vitaminer och mineraler, se bilden nedan och notera att de olika dryckerna har olika färger i diagrammet (mjölk-lila, juice-grön, coladryck-röd, soyadryck-orange och rödvin-blå). Coladrycken bidrar inte med mycket nyttigheter och inte heller rödvinet, men det gör de övriga tre, och med nyttigheter menar jag vitaminer och mineraler. Mjölken bidrar bland annat till att man får i sig vitamin B12. Det vitaminet finns i mat som kommer från djurriket. Juicen ger massor av vitamin C. Dricker man coladryck får man i sig lite fosfor och rödvinet ger också lite mineraler. Sojadrycken bidrar till lite allt möjligt bland annat riboflavin (vitamin B2) och fosfor.

bild1

 

 

 

Fettinnehållet då? Det är framförallt mellanmjölken och sojadrycken som innehåller fett. Mellanmjölken innehåller mättat fett och den fettypen är förknippad med ökad risk för t.ex. hjärt-kärlsjukdom. Sojadrycken bidrar i större utsträckning till mer hälsosamma omättade fetter vilket istället motverkar sådana sjukdomar.

 

För att få variation och inte bara få i mig komjölk gör jag ibland egen sojamjölk till min havregrynsgröt som jag äter till frukost. Det måste också vara bättre för miljön att välja bort komjölk tänker jag. Att göra egen sojamjölk innebär några arbetsmoment men det är väldigt prisvärt då 500 gram torkade sojabönor kostar ungefär lika mycket som en liter i affären (ca 20 kr) och ett halvt kilo bönor ger många liter färdig sojamjölk.

Så här gör jag:

  • Blötlägg bönor i lättsaltat vatten ca 10 timmar (bild 1).
  • Koka bönorna i nytt lättsaltat vatten i 90 minuter.
  • Tag kastrullen från plattan och låt bönorna svalna.
  • Eftersom momenten ovan är lite tidskrävande kan man gärna göra mycket på en gång och sedan frysa in de färdigkokta bönorna och använda vid ett senare tillfälle (bild 2)
  • Mixa bönorna med vatten (tillsätt lite i taget tills konsistensen blir bra). Det krävs en stark mixer och lång tid för att få ett bra resultat (bild 3).
  • Sila genom en saftduk och förvara den färdiga mjölken i kylskåpet (notera den lilla bananflugan som tyvärr drunknade, bild 4).

img_20161216_080202img_20161211_135818img_20161211_135927img_20161205_112940

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill man veta mer om positiva effekter av soja kan man läsa en gratis vetenskaplig översiktsartikel från maj 2015.  Där står det att soja har anticancer-effekter, att det motverkar njursjukdomen polycystiska njurar och är utmärkt som prebiotika. Till prebiotika räknas de ämnen som gör att de snälla bakterierna i vår mag–tarmkanal mår bra.

 

//Maria

Inlägget gjort

Maria på Malou efter tio på TV4

Ett tjockt lager smink, ett låtsas-vardagsrum, kameror, starka lampor, en ljustavla som räknade ned den återstående tiden på reklaminslaget innan det var dags. Det var verkligen inte en helt vanlig dag! Så här började det:

Anders Schultz är huvudförfattare boken Livsmedelsmagi som ges ut av Fri Tanke förlag. Anders vann det fina Pi-priset för populärvetenskaplig litteratur för sitt manus till boken 2013. Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien. Jag har varit med och jobbat med texten i slutskedet och gjort tillägg. För det blev jag medförfattare och det har varit ett fantastiskt roligt arbete!

livsmedelsmagi0817-768x965

I Livsmedelsmagi beskrivs den komplexa kemin i kroppen och det bjuds på mängder av intressanta beskrivningar på vilka effekt olika livsmedel har visats ha på vår hälsa i vetenskapliga studier.

Utöver forskning och vetenskap har kocken Pontus Frithiof bidragit med 30 härliga recept till boken. Tre av rätterna presenterades i Malou efter tio tidigare i oktober och jag var med och kommenterade deras innehåll. Här är länken till klippet (jag har ännu inte sett det själv).

 

fil-2016-10-21-15-22-27

Jag blev hämtad med taxi på mitt andra jobb på Karolinska, Emma från förlaget mötte upp på TV-4 och så fick jag gå direkt in i sminket. Sedan fick vi ta kaffe och bulle, och då kom Pontus också. Vi hade det så trevligt att jag för ett ögonblick glömde vad nervöst som skulle hända om bara en stund.

När det var dags blev jag eskorterad in i studion. Jag gick och ställde mig bredvid Pontus. Tydligen ställde jag mig för nära, så jag blev tillsagd att flytta på mig. Malou kom fram och hälsade och sedan drog det hela igång.

Det är inte en drömsituation att bli bjuden på mat framför en kamera och samtidigt vara beredd på att prata om vad man äter kan jag berätta. Jag funderade och funderade när jag skulle stoppa in tuggan i munnen. Det vore ju väldigt ofint att inte smaka på Pontus mat men tänk om Malou frågar mig något precis då, det är ju också väldigt ofint att tala med mat i munnen. Hur skulle jag göra? Till slut stoppade jag in en tugga i munnen och just då ställde Malou frågan… Jag visste det! Efter det åt jag knappt något men jag kompenserade efter sändningen genom att äta massor av efterrätten, sjuuuuukt god.

part_1476867714910_img_2830

Sedan blev det taxi tillbaka till Karolinska. I taxin ringde mamma, det var trevligt. Sedan var det dags att jobba som vanligt.

Det var verkligen inte en helt vanlig dag på jobbet!

Jag kommer hålla en föreläsning om Livsmedelsmagi i Stocksund på fortasanas kontor den 15 november. Föreläsningen kostar 450 kr inklusive bok och 200 kr för bara föreläsningen. Det kommer finnas böcker på plats.

Välkommen!

//Maria

PS. Före smink vs. efter smink… DS.

img-20161019-wa0002

 

img-20161019-wa0004

 

 

 

 

 

Inlägget gjort

fortasanas Maria på Vetenskapsradion

För tre veckor, när det fortfarande var varmt ute, träffade jag Lisen Forsberg från Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Hon ville göra ett inslag om hur man ska tänka kring vätskeintag när det ärSR vetenskap varmt ute och kontaktade därför mig eftersom det ingår i den fysiologiundervisning jag håller på Karolinska Institutet.

Vi träffades i parken som ligger bakom Mörby centrum och jag var väldigt förväntansfull på hur en radioinspelning skulle gå till. Jag trodde att inspelningsutrustningen skulle vara väldigt avancerad och stor. Den kanske var avancerad men det syntes inte riktigt. Stor var den inte heller utan allt som krävdes var ett par hörlurar som reportern hade på sig och så mikrofonen som spelade in det vi sa.

Inslaget handlade alltså om hur mycket man måste dricka när det är varmt ute. Klicka här för att komma till SRs hemsida. Observera att detta handlar om hur kroppen fungerar hos friska individer. Om man är idrottare och vill prestera på topp måste man planera sitt vätskeintag för att inte få sänkt prestation. Jag har tidigare skrivit blogginlägget Måste jag dricka åtta glas vatten om dagen och där länkar jag till en artikel i Läkartidningen för den som vill läsa mer om detta spännande ämne.

För den som inte orkar lyssna på inslaget eller läsa tidigare blogginlägg kan jag berätta att vi inte behöver gå omkring och oroa oss för att torka ut och dö så länge vi har tillgång till dryck. Vårt törstcentrum i hjärnan ser helt enkelt till att vi dricker när det behövs i lagom mängder. Är det mycket varmt ute klarar är en vältränad person bättre på att reglera sin kroppstemperatur på grund av möjligheten att producera större mängder svett. Vältränade individer, och de som har vistats i värme och hunnit anpassa sig, svettas dessutom mer effektivt eftersom kroppen lär sig att inte utsöndra så mycket salt från svettkörtlarna i huden.

Det är lätt i teorin: ät vanlig mat, drick vatten när du är törstig och träna regelbundet.

//Maria

Inlägget gjort

Tarmfloratestet i Interventionen

Maria skrev nyligen ett inlägg om det gentest som både hon och jag har gjort, och som vi ivrigt inväntar svar på. Nu har turen kommit till nästa test, det är dags att undersöka vår tarmflora.

Det finns många genetiska variationer mellan individer som till viss del kan förklara varför vi reagerar olika på till exempel träning eller aptitreglering, men bara för att en egenskap har en stor ärftlighet innebär det inte att den är förutbestämd, en faktor som är viktig att komma ihåg och som innebär vi med vår livsstil kan påverka hur våra gener uttrycks och samverkar. Detsamma gäller för bakterierna i tarmen, eller tarmmikroberna, och fler och fler forskargrupper börjar nu undersöka hur skillnader mellan olika uppsättningar av tarmmikrober kan förklara en del av kopplingarna mellan hur vi äter och hur vi mår och även utvecklingen av vissa sjukdomar. I våra tarmar har vi nästan 2 kg mikrober och tarmfloran kan vara en del av förklaringen till varför en fettrik kost kan fungera för vissa personer, medan andra kan äta mycket kolhydrater.

Oavsett det verkar det viktigaste för tarmbakteriernas mångfald vara att äta en så varierad kost som möjligt. Artrikedomen av mikrober i tarmen stimuleras både av olika typer av livsmedel, men även fysisk aktivitet kan påverka.

Så här skriver Tim Spector, författare till boken Matmyten (www.volante.se) och professor i genetik och epidemiologi på Kings college iFil 2016-08-10 08 49 55 London: ”Ge näring åt de goda bakterierna i tarmen och Ät varierat! Tänk att din tarm är som en trädgård. Varje dag ska du göda den med en koloni av goda tarmbakterier som hjälper till att hålla dig frisk. Ge den näring och inte minst fibrer som den frodas av (prebiotika) och ät gärna fermenterad mat (probiotika). En blandning av rå och lätt tillagad mat med mycket grönsaker är bra. Undvik kemiska tillsatser som bryter ned den. Mikrobiell mångfald är nyckeln till hälsa. Ju mer variation desto friskare är individen. En tarmflora med färre arter kan länkas till fetma, diabetes, allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS.

Svenska Dagbladet har även skrivit en artikelserie kring detta spännande ämne, se mer på: http://www.svd.se/om/tarmen-och-hjarnan

Tarmfloratestet som jag och Maria har gjort och som deltagarna i Interventionen Fil 2016-08-10 08 55 12också kommer att få göra kommer i en liten låda tillsammans med ett adresserat kuvert att skicka tillbaka provet i.

Vi registrerade våra kit på hemsidan och följde sen instruktionerna och avslutade med att svara på en mängd frågor.

Nu väntar vi spänt på resultatet, och framför allt ska det bli intressant att se om det sker några förändringar på några månaders sikt när vi nu försöker tänka med på vad vi äter och framförallt få i oss mer grönsaker och dra ned på rött kött och chark.

Tim Spector säger att ”Ditt bajs säger mer om dig än ditt DNA”. I interventionen testar vi både några av våra gener och vår artrikedom i tarmen. Utvärdering kommer J, men som vanligt tror vi på en balans, att både arv och miljö spelar viktiga roller.

/Jessica