Inlägget gjort

Kan man äta sig frisk från cancer?

Från och med det första numret i år har Bröstcancerförbundets medlemstidning bytt namn, format, utseende och innehåll. Nu heter tidningen Magasin B och vi är otroligt tacksamma och stolta över att ha fått vara med i en intervju i den här nysatsningen. Bröstcancerförbundet är en ideell organisation som ”ger röst och tröst åt bröstcancerdrabbade”.  Jag blev intervjuad om vår bok Frisk utan flum och i slutet av det här inlägget skriver jag om våra tre tips för den som vill göra en satsning och leva lite mer hälsosamt.

BESTÄLL FRISK UTAN FLUM HÄR.

Livsstilsfaktorer ökar risken för flera sjukdomar, som till exempel cancer, på gruppnivå men det är också viktigt att tänka på att det även finns ärftliga faktorer och otur bakom en stor mängd av alla sjukdomsfall. Vissa personer som äter, rör på sig  och tränar har ändå oturen att drabbas av sjukdom och så finns de andra som kanske dricker och röker som borstbindare och ändå lever tills de blir 100 år. Det är viktigt att inte skuldbelägga individer när man talar om hälsa. Ingen vill bli sjuk och det går inte heller att veta varför någon blir det och andra inte.

VI FÖRELÄSER OM HÄLSA.

Man kan läsa på löpsedlar och i vissa populärvetenskapliga hälsoböcker att man kan äta sig fri från depression, från cancer, från inflammation, med mera, med mera. Detta är naturligtvis väldigt förenklat. Vore det så lätt skulle ju ingen vara sjuk. Visst finns det enstaka forskningsstudier som visar, ofta i djurmodeller, att specifika livsmedel kan göra underverk. Läser man dem får man inte glömma att en människokropp är så mycket mer komplex än en modell på ett forskningslaboratorium och innan vi kan säga hur något fungerar måste flera och större forskningsstudier utförda på människor bekräfta fyndet.

Man kan alltså inte säga hur en enskild individ kan undvika att bli sjuk, eller hålla sig frisk, genom att leva på ett speciellt sätt men ser man till en hel befolkning kan man se att följande rekommendationer minskar risken att drabbas av cancer och även andra sjukdomar:

  • Rök inte. Enligt Cancerfonden är rökning den enskilt största påverkbara orsaken till cancer.
  • Drick måttliga mängder alkohol. I ett tidigare blogginlägg skrev jag om hur alkohol ökar risken för cancer.
  • Ät maximalt 500 gram rött kött (nöt, får/lamm, fläsk och vilt) per vecka och dra ned på chark (t.ex. bacon, korv och rökt skinka). I det här blogginlägget står det mer om detta och det innehåller även länkar för den som vill ha mer information.
  • Var fysiskt aktiv. Sveriges befolkning rekommenderas att röra sig i vardagen med en mängd som motsvarar ca 10.000 steg per dag, träna 150 svettiga minuter per vecka (hit räknas inte lugna promenader) och komplettera med styrketräning. Läs mer på Cancerfondens hemsida om vad en grupp inbjudna forskare säger om träning och minskad risk för cancer.

GÖR EN LIVSSTILSFÖRÄNDRING MED OSS.

I slutet av reportaget om Frisk utan flum i Magasin B listade vi tre saker att tänka på för den som vill leva mer hälsosamt.

  1. Varje dag är inte en fest. Det är inte alltid roligt att träna och äta hälsosamt utan du gör det för att det är nyttigt och för att du i längden kommer att må bra av det. Därför tar du den där promenaden även i november – det gäller att vara konsekvent.
  2. Sätt realistiska mål. Du måste ha möjlighet att nå dina mål, annars är risken stor att du ger upp. Så småningom kan du höja ribban. Sätt upp långsiktiga mål och dela in dem i delmål.
  3. Allt räknas. En kort promenad till affären är bättre än ingenting. Byt ett par skivor korv mot morötter i korvstroganoffen. Även små saker får positiva effekter för kroppen. Däremot går det inte att sticka under stol med att en högre träningsdos är nyttigare än en låg. När du kommer igång och märker att det ger resultat brukar det också peppa till att göra mer.

Lycka till med ditt hälsoarbete!

//Maria

Inlägget gjort

Maria föreläser Frisk utan flum på Klövern som hälsosatsar med Challengize

Tidigare i veckan pratade jag om Frisk utan flum hos fastighetsbolaget Klövern. Klövern finns på 15 orter runt om i Sverige och har knapp 250 anställda. Under våren ska de göra en spännande hälsosatsning för sina medarbetare tillsammans med Challengize. Under åtta veckor ska de göra en ”challenge” tillsammans och den utmaningen går ut på att öka hälsan och komma igång med fysisk aktivitet i lagform. Challengize har som mission att få folk att röra på sig och ha kul tillsammans och de finns att följa på facebook, Instagram @challengize, #challengize och LinkedIn.

Jag blev inbjuden av Challengize att inspirera och informera Klöverns 22 skyddsombud om vardagsrörelse, träning, kost och stress inför deras challenge som startar i april. Ett extra stort fokus låg på kost och stress och i slutet av föreläsningen gjorde vi en gemensam andningsövning där vi provade på djupandning. Djupandning gör att det parasympatiska nervsystemet aktiveras vilket ger reaktionen – ”rest and digest” – som är motsatt till kroppens stressreaktion. Pulsen går ner, blodtrycket sänks och mag-tarmkanalens arbete aktiveras under ”rest and digest”.

Följ fortasanas arbete på facebook och LinkedIn.

Det kom upp många frågor under föreläsningen och i samband med det önskemål om tips på var man kan läsa mer om det man undrade över. Här kommer ett par svar på frågor om ekologisk mat och proteinpulver samt förslag på var man kan läsa mer om man är intresserad.

Är ekologisk mat nyttigare?

Nej, för vår hälsa verkar det ännu inte spela någon roll hur maten vi äter är framställd. Det kanske finns skäl till att välja ekologiskt, närproducerat, rättvisemärkt, mm, men för kroppen och hälsan har det inte någon betydelse. På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa mer: Är ekologisk odlad mat nyttigare?  och Är ekologisk frukt och grönsaker nyttigare?

Kosttillskott är inte något man rekommenderas äta om man inte har en brist på något vitamin- eller mineralämne. Detta kan man få konstaterat med ett enkelt blodprov. Äter man varierat och mår bra behöver man helt enkelt inte tillföra något. Det händer att kosttillskott spetsas med odeklarerade substanser som höjer effekten av det man köper. Både Livsmedelsverket och Läkemedelsverket skriver om detta på sina respektive hemsidor. I idrottssammanhang har det hänt att idrottare åker fast för ofrivillig doping och på föreläsningen ställdes därför frågan om det finns någon studie där man har studerat ett eventuellt innehåll av otillåtna substanser i proteinpulver. Någon sådan har jag tyvärr inte hittat. När jag letade runt på nätet hittade jag däremot att Clean Label Project studerade 134 proteinpulver av 52 olika märken. Skrämmande nog hittade de 130 giftiga ämnen inklusive tungmetaller, bisfenol A, bekämpningsmedel, mm. Klicka här så kommer du till deras rapport.

Jag känner inte till Clean Label Project och kan inte bedöma deras undersökning, så om någon känner till organisationen/företaget får ni gärna kontakta mig och berätta mer.

Det är värt att tillägga att de allra flesta inte behöver äta proteintillskott för att få en större muskelmassa eller prestera bättre. Äter man mat får man, förutom tillräckligt med proteiner/aminosyror, i sig vitaminer, mineraler och kostfiber. Ät er alltså mätta på mat och inte på olika tillskott, så lyder mitt råd. Dessutom vill jag passa på att påminna om att skilja på hälsa och prestation. Man behöver inte springa/cykla/simma supersnabbt för att få hälsoeffekter, det gäller att bara göra något – allt räknas!

Mer finns att läsa i Frisk utan flum. Beställ här!

Ett stort lycka till med er challenge och med ert långsiktiga hälsoarbete önskar jag alla medarbetare på Klövern och tack för er uppmärksamhet!

//Maria

Inlägget gjort

Frisk utan flum avslutade hälsoveckan i Dalheimers hus

I stadsdelen Majorna i Göteborg hittar man Dalheimers hus. När huset (som lär vara framröstat som Göteborgs tredje fulaste hus men det måste gälla fasaden för det var väldigt fin på insidan) byggdes 1974 var målsättningen att det skulle bli ett ”handikappens hus” och idag hyr föreningar in sig i huset, det finns även bad, gym, massage, solrum, bibliotek, korttidsboende och kulturaktiviteter.

Under vecka fyra pågick det en hälsovecka i huset och till vår stora glädje blev fortasana inbjudna att avsluta veckan med att prata om Frisk utan flum. Jag tog tåget till Göteborg över dagen med min lilla rullväska fullproppad med böcker.

Under 90 intensiva minuter fick jag berätta om vad forskningen har kommit fram till vad gäller kost, vardagsrörelse, träning och stress. Det var en fantastisk publik på mellan 90 och 100 stycken som, trots det vackra vädret, kom till Dalheimers hus, lyssnade på mig och ställde mängder med intressanta frågor. Mest av allt handlade frågorna om myter kring påstådda hälsoeffekter som enskilda livsmedel skulle ha. Kokosolja är ett sådant exempel.

Kontakta oss gärna om det finns intresse av att boka en föreläsning. Vi skräddarsyr nivån och innehållet efter era önskemål. På vår hemsida finns det förslag på ämnen vi pratar om och det går också utmärkt att kontakta oss på info@fortasana.se och prata om vad som skulle passa.

//Maria

Inlägget gjort

Fysisk aktivitet och psykisk hälsa för äldre

Igår var jag inbjuden att prata på endags konferensdag på temat ”Hur förebygger vi psykisk ohälsa och främjar psykisk hälsa hös äldre” som hölls i Göteborg. Mitt ämne var ”Fysisk aktivitet för att bevara psykisk hälsa” som jag hade 45 min på mig att förmedla.

Tanken var att åka ner samma dag på morgonen men på grund av den här veckans snökaos planerade jag om i sista stund och tåg tåget ner på måndagskvällen istället. Med facit i hand var det nog rätt drag, för även då var det förseningar, men jag kom fram till slut och kunde starta onsdagen med hotellfrukost och datorjobb istället för att sitta på ett tåg och vara orolig över att bli försenad.

Flera av mina uppdrag just nu har fokus på äldre och träning, vilket är ett väldigt aktuellt och viktigt ämne. Medellivslängden i Sverige ökar, det är fler som blir äldre och helst vill man ha så många friska år som möjligt. Att vara fysiskt aktiv är en central del i ett hälsosamt åldrande. Åldrandeprocessen är komplex och påverkar i princip alla kroppens vävnader, vissa mer än andra. Många är mindre aktiva när de blir äldre vilket innebär att musklerna inte stimuleras tillräckligt mycket utan kommer att minska mycket snabbare än om man tränar. Till slut blir kanske även vardagsaktiviteter som att ta sig ut, skruva av locket på en burk, sätta upp saker på en hög hylla osv svåra och begränsande för personen. Det blir en ond spiral som också innebär mer isolering och mindre social kontakt vilket även påverkar det psykiska välmåendet. Vissa saker går ända att påverka och en av dom är muskelstyrka. Genom att träna muskelstärkande övningar och balans kan man bibehålla en stor del av sin styrka och en vältränad 80-åring kan vara lika stark som en otränad 30-åring. Detta och mycket mer pratade jag om under min föreläsning.

Det är konstigt att tiden kan gå så fort när man står på scen och pratar. De som satt och lyssnade upplevde det säkert annorlunda, men för mig flög tiden förbi och jag fick prioritera bort lite på slutet för att kunna avsluta på ett bra sätt.

Under föreläsningen kunde de som lyssnade skicka in frågor via SMS som sen togs upp under de sista 5 minuterna. Ett ganska smart sätt tycker jag. Man kan skicka iväg sin fråga när man kommer på den under föreläsningens gång och man behöver inte ställa sig upp inför alla om man inte är bekväm med det. Några av frågorna som kom upp var:

Hur träna eller motivera personer med kronisk smärta?

Smärta är väldigt komplext och också väldigt individuellt. Vid tex artros gör det oftast ont under träningen men det har ändå visats i forskning att det hjälper på sikt med regelbunden träning och att smärtan kan minska. En fysioterapeut i publiken hade också som råd att fråga personen om den kunde visa vilken position som gjorde minst ont och så utgick dom från den positionen och hittade övningar där.

Finns det någon träning som är bättre en någon annan?

Det enkla svaret är: Nej, den bästa träningen är den som blir av. Är man otränad ska man tänka på att inte gå ut för hårt eller intensivt utan tänka på tekniken och etablera en stabil grund både när det gäller styrka och kondition som man sen kan utmana vartefter.

Spelar det någon roll om man tränar själv eller i grupp?

Nej, inte för själva träningens skull. Är du en person som gillar att träna i grupp kan det vara en bra morot att boka in sig på ett pass eller anmäla sig till en kurs så att man vet att det finns en grupp som väntar på en och att det kan öka motivationen till träning. Känner man sig obekväm i en grupp och mer motiverad på egen hand så kör på det! Det finns inget rätt eller fel, känn efter vad som funkar bäst för dig!

En timme efter min föreläsning var det dags att ta tåget tillbaka till Stockholm så jag passade på att ta en kort promenad i Slottsträdgården och gick till och med in i ett av växthusen för att drömma mig tillbaka till när jag var här i somras.

Nästa vecka föreläser jag först på en fysiologikurs på Naprapathögskolan och sen ska jag debutera som lärare på utbildningen till Medicinsk Tränare som The Academy ger, det ser jag fram emot! Veckan efter ska jag både till en ambassad och till ett företag och prata hälsa! Vill du att vi kommer till din arbetsplats? Läs mer om våra föreläsningar HÄR!

//Jessica

Inlägget gjort

Frisk utan flum-föreläsning i Lidköping

I början januari var vi i Lidköping och föreläste för en grupp på ca 100 personer som arbetar med kost och matlagning inom kommunen. Det var kostchefen Nathalie som bjöd in oss till deras årliga inspirationsträff, verkligen kul att vi fick äran att vara årets talare där. Speciellt roligt var det för oss att få komma dit och prata med tanke på att Lidköpings kommun kom på tionde plats i tävlingen ”Årets hållbara skolmatskommun” 2017.

Föreläsningen hölls på biografen Röda Kvarn och salongen var verkligen en klassisk biosalong med mjuka röda plyschfåtöljer och en scen längst fram. Vårt uppdrag var att fokusera lite extra på kost, hur kostrekommendationerna ser ut och varför. Vi pratade också om vardagsrörelse, träning, stress och livsstilsförändring som ju alla är viktiga delar i livet.

Läs mer om våra föreläsningar här och maila oss för offert på info@fortasana.se

Dagen efter föreläsningen fick vi några frågor som Nathalie skickade och vi blev förstås väldigt glada över att ha väckt ett intresse av att få veta mer.

Hur är det med tarmfloran går det att blida nya bakterier vid ändring av kosten för som vi tolkade det så har man en viss mängd olika bakterie stammar men att de kan dö om vi inte ger dem mat, frågan är då om vi under ett år äter fel så att en bakteriestam dör, kan man då återuppliva den av att man ändrar sin kost senare alltså kan den ligga latent kvar i kroppen?

Som vanligt när det kommer frågor om tarmfloran, som ju är ett relativt nytt forskningsområde, konsulterar vi Karolinska Institutets Lissa Norin som har forskat inom det här området i många år. Lissa berättar att man faktiskt inte vet exakt hur det ligger till. När försökspersoner har fått antibiotika har man sett att vissa funktioner som tarmbakterierna har försvinner men att funktionen i de flesta fall kommer tillbaka ett tag efter att antibiotikabehandlingen har avslutats. Förmodligen finns det nog kvar bakterier som kan växa till sig men det kan också vara så att någon annan bakteriesort kan ta över funktionen – ännu vet man inte!

Ni pratade om att man flytande kalorier inte ger mättnads känsla på samma sätt som fast föda, vi funderar över smoothie som vi förespråkar både inom skola och äldreomsorg. Om man dricker en smoothie ger det sämre mättnadskänsla än om man åt en hel frukt? vi förstår att en hel frukt dock ger en annan effekt med hela fibrer och tuggningen.

I vissa fysiologiböcker som används vid de medicinska utbildningarna kan man läsa att ”man” slutar äta mat när man har ätit en portion även om man kopplar bort matstrupen så att maten aldrig kommer ner i magen och vidare i mag-tarmkanalen. På liknande sätt nöjer man sig ofta efter ett mindre antal glas vatten om man är törstig trots att vätskan ännu inte kommit ut i blodbanan och hunnit påverka oss. Skillnaden mellan vatten och smaksatta drycker är att det är betydligt lättare att få i sig en stor volym och energimängd än om man druckit vatten och ätit mat. Att dricka smoothie kan därför vara ett enkelt sätt att få i sig energi och/eller frukt och grönsaker och beroende på vad som finns i den kan energiinnehållet variera mycket.

En fördel med smoothie jämfört med juice är att alla fibrer finns med i en smoothie som man mixar men inte i en juice där man bara använder fruktjuicen. Nackdelen är, precis som fördelen, att man lätt kan få i sig en stor mängd energi. Frågan är alltså vad syftet är när man serverar en smoothie.

När man tränar så bryter vi ned kolhydrater och fett och proteiner, låt säga att alla dessa förråd är påfyllda och fulla i kroppen, när jag då gör ett fyspass vad är det kroppen förbränner och i vilken ordning?

Generellt kan man säga att alla processer i ämnesomsättningen alltid är igång, men på olika växlar. Vilken energikälla som dominerar beror främst på hur hårt man tränar. Vid lågintensiv träning då det inte ställs så stora krav på de arbetande musklerna att bilda energi snabbt kommer en stor andel av energin att komma från nedbrytning av fett. Ju mer intensiv träningen är, desto större andel av energin kommer från nedbrytning av kolhydrater och tränar man riktigt hårt kan musklerna också använda processer som inte kräver syre och är supersnabba, men inte så uthålliga. Då bildas även mjölksyra och det är svårt att fortsätta träna på en så hög intensitet under särskilt lång tid.

Mer om detta, och mycket annat finns att läsa i vår bok Frisk utan flum. Läs mer, och beställ, här.

//Jessica & Maria

Inlägget gjort

Uppföljning ”kostråden”

Vårt blogginlägg Öppet brev till Svenska Dagbladet visade sig bli ett av våra mest lästa inlägg hittills. I inlägget frågar vi SvD varför de publicerar artiklar som kritiserar det vetenskapliga underlaget av de kostråd som finns i Sverige idag. Vi menar att artikelserien leder läsarna till att misstro forskning och vetenskap, och det i tider av fake news och faktaresistens!

Det är inte bara vi som har reagerat på artiklarna som publicerades i SvD. Livsmedelsverket skrev en kommentar 2018-01-03: Kostråden har starkt stöd i den samlade forskningen där de, liksom vi, skriver att den typen av studier som SvD eftersöker inte alltid är möjliga. En väldigt viktig mening som skrivs i artikelns ingress är ”Det finns i dag stor samstämmighet i världen om vilka matvanor som är hälsosamma.”. Vi i Sverige får alltså inte några speciella, eller anpassade, råd om vad som är bra för hälsan vilket är något väldigt viktigt som vi också lyfter fram när vi är ute och föreläser om kost. Angriper man Livsmedelsverkets rekommendationer angriper man alltså experter i hela världen – det är modigt!

I vår bok Frisk utan flum skriver vi mer om hur vetenskaplig forskning går till och om de rekommendationer som vi får ifrån våra myndigheter idag.

Förutom fortasana och Livsmedelsverket har även Sveriges Radio reagerat mot serien Kostråden. I programmet Medierna från 2018-01-15 sändes klippet Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostråd. Kritiken som Medierna riktar mot SvD handlar om att journalisterna är styrelseledamöter i en forskningsfond som vill främja forskning om kost och hälsa och att de kanske har ett egenintresse av frågan.

Vi och Livsmedelsverket anser alltså att artiklarna i SvD innehåller tvivelaktig information och SR ifrågasätter journalisternas objektivitet.

Avslutningsvis vill vi berätta om en intressant kommentar till vårt öppna brev som skrevs på vår facebooksida: ”Alltså, jag får inte ihop hur SvD kan publicera såna här tokerier och SAMTIDIGT köra den utmärkta artikelserien Vetenskapskollen med Emma Frans…”.

Det skulle vara intressant om SvD skulle vilja kommentera vårt öppna brev och den övriga kritiken som riktas emot dem.

Inlägget gjort

Frisk utan flum på Hedengrens!

I tisdags inledde vi på fortasana årets föreläsningsserie ”författarträffar” på Hedengrens bokhandel på Stureplan i Stockholm. Vi blev inbjudna för att prata om vår bok Frisk utan flum.

Ungefär 40 personer som ville lyssna på oss hade samlats i ett hörn i den mysiga bokhandeln. Vi inledde med att berätta om oss själva, syftet med boken Frisk utan flum och en kort sammanfattning av hur de rekommendationer och riktlinjer som delges allmänheten tas fram. Sedan berättade vi om de 16 deltagarna som vi följde i Frisk utan flum, hur de kunde tänka när de satte sina hälsomål, vad de fick för kostråd, träningsråd och hur mycket de skulle sträva efter att röra sig i vardagen.

Efter vår presentation fick åhörarna ställa frågor innan det var dags för boksignering. Det var så roligt att prata med alla och här har vi skrivit ned frågorna och svaren på några av de frågor vi fick:

 Stämmer det att halva Sveriges befolkning har magnesiumbrist?

Brist på magnesium ser man vanligen endast hos personer som behandlas med vätskedrivande mediciner och som har problem eller sjukdomar i mag- tarmkanalen. Äter man baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter, kött, fisk och skaldjur får man i sig tillräckliga mängder med magnesium och har man inte en brist behöver man inte äta tillskott.

Stämmer det att många har proteinbrist?

Att få brist på protein är inte något man behöver vara orolig över. Stora undersökningar har kommit fram till att vi äter mer än vi behöver i Sverige. Även om man äter vegetarisk kost, och alltså får i sig ägg och mjölkprodukter, är risken för att få proteinbrist liten. Om man äter vegansk kost bör man vara noggrann med att variera sitt intag av proteinrika livsmedel så att man är säker på att man får i sig alla sorters aminosyror (proteinernas byggstenar) som kroppen behöver. Cellernas upptag av protein är inte så stort efter varje måltid och det överskottet av protein som alltså inte tas upp byggs om till fett i levern och så lagrar vi det i fettväven.

Importerade grönsaker t.ex. tomater har ett väldigt lågt näringsvärde. Är det någon idé att äta dem?

Man hör ofta att dagens grönsaker, speciellt importerade, har ett väldigt lågt näringsvärde, till och med så lågt att det skulle vara meningslöst att äta dem. Var dessa påståenden kommer ifrån vet vi inte men vi har inte hittat något som bekräftar ryktena. Är man frisk och äter varierad kost är det ovanligt med bristsjukdomar (förutom järnbrist hos menstruerande kvinnor och D-vitaminbrist hos de som inte får tillräckligt med sol på huden) och det tyder på att vi får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten. Svaret på fråga är alltså ja, ät alla grönsaker eftersom de innehåller massor av nyttigheter!

På Livsmedelsverkets hemsida finns en sammanställning över forskning på näringsinnehåll i livsmedel förr och nu.

Vad är matpyramiden och skiljer den sig ifrån tallriksmodellen?

Matpyramiden finns i flera olika länder och visar, liksom tallriksmodellen, att basen i vår kost bör bestå av mycket grönsaker och kolhydratrik mat. Vi behöver en mindre andel protein och små mänger söta och feta livsmedel. Till skillnad från tallriksmodellen är även fysisk aktivitet inkluderad i pyramiden.

Kan man få njursten av ett högt intag av C-vitamin?

Det finns rapporterat att män som regelbundet konsumerar C-vitamin i form av kosttillskott med hög dos har en ökad risk att få njursten.  Detta samband gäller inte multivitamintabletter som har ett lägre innehåll av vitaminet. Äter man grönsaker eller frukt varje dag får man i sig tillräckliga mängder C-vitamin och det gör de flesta. Det är väldigt ovanligt med brist på c-vitamin i Sverige.

Bör man äta tillskott av D-vitamin?

Vi behöver få i oss tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler för att inte få brister som gör oss sjuka. D-vitamin är svårt att äta i tillräckliga mängder så vår viktigaste källa är solen. När solen står tillräckligt högt, vilket sker under sommarmånaderna, kommer kolesterol byggas om till D-vitamin när solstrålarna träffar hudytan. De mängder som bildas under sommaren kommer lagras i kroppen och användas under de mörka vintermånaderna. Precis som med alla vitaminer bör man äta tillskott om man har en brist men annars inte. D-vitamin, liksom andra fettlösliga vitaminer, är giftiga i för höga nivåer.

Är medelhavsdieten något man borde följa?

Att äta medelhavskost är egentligen inte någon diet utan innebär att man väljer livsmedel som är hälsosamma, t.ex. olivolja istället för smör, fisk och skaldjur istället för rött kött och chark, begränsad mängd socker, mycket vegetabilier, nötter, mandlar och fullkornsprodukter. Det finns mycket forskning som visar på stora hälsoeffekter av att göra de här valen. Läser man näringsrekommendationerna som Livsmedelsverket ger ut, NNR, är det precis sådana val vi alla rekommenderas göra.

//Maria

Vill du att vi kommer till ditt företag och föreläser? Kontakta oss (info@fortasana.se) eller läs mer om våra föreläsningar! 

Inlägget gjort

Frisk utan flum i tidningen Mer Smak

Mellan Hagaparken och den byggnaden på KS som tidigare var Astrid Lindgrens barnsjukhus, precis vid motorvägen E4, ligger Haga tingshus. I det vackra huset från 1907 har olika typer av verksamheter pågått men just nu hittar man det medicinhistoriska forskningsbiblioteket Hagströmerbiblioteket.  Där finns många av Karolinska Institutets bokskatter men även andra medicinska bibliotek har lämnat sina böcker där.

Vi kunde inte ha befunnit oss i en härligare miljö när vi blev intervjuade av Anna Thorsell som är redaktionschef på COOPs medlemstidning Mer Smak. Anna intervjuade oss om Frisk utan flum och vi pratade länge om kost, träning och hälsa.

Ett exempel på det vi pratade om är hur viktigt det är att äta sig mätt på riktig mat. Äter man varierat och eftersträvar tallriksmodellen kommer man att få i sig en bra kombination av proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer, mineraler och kostfibrer. Enligt tallriksmodellen bör en fjärdedel av tallriken bestå av proteinrik mat (t.ex. kött, fisk, fågel, bönor), sedan delar man resterande del i två delar där man lägger kolhydratrika livsmedel på den ena sida (t.ex. potatis, pasta, ris) och grönsaker på den andra.

Hur stor tallriken får vara beror på hur mycket energi vi gör av med under en dag. Ju mer fysisk aktivitet desto större tallrik. Lever man en mer inaktiv livsstil får man äta mindre. Det kan vara bra att hålla koll på sin vikt. Går man varken upp eller ner i vikt har man hittat en balans.

Äter man sig mätt på riktig mat blir man förhoppningsvis inte lika sugen på att äta onyttigheter mellan målen. Till onyttigheter räknas det som innehåller mycket tomma kalorier, vilket innebär att man får i sig en stor energimängd utan vitaminer, mineraler och fibrer

För att vi ska hålla oss friska och orka röra på oss behöver vi alla byggstenar som vi får från en varierad kost och då behöver vi inte äta några kosttillskott. Det är till och med så att vi avråds från att äta extra vitaminer, mineraler, protein och annat eftersom det inte har några positiva hälsoeffekter såvida man inte har en brist på något, till exempel järnbrist.

Förutom texten om oss och Frisk utan flum kommer det finnas med ett foto och ett recept i intervjun, så när vi hade pratat klart med Anna var det fotograf Thron Ullbergs och hans assistent Albin, att ta hand om oss i nästan en timme. Bakom varje bild ligger det otroligt mycket arbete. Allt är genomtänkt och inget finns med av en slump. Vi poserade med en vacker bok, en massa äpplen och turades om att stå vid Freuds samlade verk eller sitta på en stol precis under en krokodil med en taggig blåsfisk vid våra fötter. Det här var verkligen ingen vanlig förmiddag!

Håll ögonen öppna efter mars-numret av Mer Smak, där finns vi med och där ser ni även vårt recept-tips till påskbordet.

Inlägget gjort

Maria i Opinion Live SVT

I torsdags var jag med i direktsändning på Opinion Live i SVT i Göteborg.  I slutet av programmet möttes Katrin Zytomierska och jag för att prata om clean eating, LCHF och andra hälsotrender.

 

Innan avsnittet var det en liten intervju på telefon med SVTs researcher som berättade om upplägget och frågade om min åsikt i lite olika frågor. Sedan fick jag välja vilka tågtider som passade. SVT ordnade allt med biljetter och hotellbokning.

 

Förväntansfull och pirrig åkte jag tåg från Stockholm till Göteborg. På vägen pluggade jag på lite extra om ämnen som skulle kunna tänkas komma upp och vilket budskap jag tycker är viktigt att föra fram.

 

I TV-huset fick alla medverkande fika, smink, mikrofoner och information om var vi skulle stå. Sedan var det dags, vinjetten startade och kamerorna rullade.

 

Katrins och min tid i rutan kändes kort. Vi pratade om ett fat med olika livsmedel som stod på bordet framför oss. Vi var eniga om att socker inte tillför annat än energi men jag var tydlig med att om man rör sig väldigt mycket är det nödvändigt att få i sig stora mängder energi och därför kan man inte säga kategoriskt att det är ett gift för kroppen. Det finns nog inte något som är nyttigt i för stora mängder men ska vi börja kalla allt för giftigt blir det svårt att veta hur man ska klassa cyanid och arsenik.

 

Programledaren Belinda frågade vem man ska lita på i det stora informationsflödet som vi omges av och jag vill återigen trycka på att de rekommendationer som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ger oss har vetenskaplig grund. Dessutom är det så att de experter som har sammanställt den informationen som ligger bakom rekommendationerna inte har ett ekonomiskt intresse av att de efterföljs. Det fortasana försöker föra fram är vad forskningen säger om kost och träning eftersom det är det bästa vi har att gå på. Enstaka trender grundar sig oftast i en vetenskaplig publikation och innan ett resultat är bekräftat i flera andra publikationer är det bara en liten pusselbit i ett jättestort pussel. Det försökte jag också säga i rutan. Risken med att haka på en ny trend är att den kanske inte fungerar särskilt bra och i värsta fall kan det ju också vara så att det finns otrevliga biverkningar som inte har hunnit upptäckas.

 

 

Fortasanas råd är att försöka fokusera mindre på utseende och rikta uppmärksamheten mot att göra hälsoförbättringar genom bättre matval och fysisk aktivitet. Hur man gör det skriver vi om i Frisk utan flum.

 

/Maria

Inlägget gjort

Frisk utan flum klättrar på topplistorna

I går fick jag reda på att Frisk utan flum finns på bokhandlarnas topplistor! Det känns sååå otroligt roligt och vi tackar alla som vill lyssna på vad vi har att förmedla. Vi hoppas att fler vill läsa om hur man kan uppnå bättre hälsa genom att göra förändringar i sin vardag, förändringar som inte behöver vara så stora eller jobbiga.

Här är topplistorna (som de såg ut idag):

Till alla som ännu inte har köpt eget exemplar måste vi ”tyvärr” meddela att böckerna är slut! Den första upplagan sålde slut på knappt två månader men redan om  två veckor finns det nya böcker i handeln. Reservera ett eget exemplar redan nu för att vara säker på att få en bok lagom till jul.

Frisk utan flum har en egen sida på Facebook där ni kan ställa frågor och få svar från oss. Om det är någon som vill träffa oss och höra oss berätta om boken är nästa tillfälle Karolinska Institutets egen bokmässa den 14 december kl 16-19. KI har skapat ett evenemang på Facebook där man kan läsa mer.

Vill ni läsa mer om oss så länge finns det en artikel om oss i Idrottens bokklubbs medlemstidning på sidan 8.