Inlägget gjort

Uppföljning ”kostråden”

Vårt blogginlägg Öppet brev till Svenska Dagbladet visade sig bli ett av våra mest lästa inlägg hittills. I inlägget frågar vi SvD varför de publicerar artiklar som kritiserar det vetenskapliga underlaget av de kostråd som finns i Sverige idag. Vi menar att artikelserien leder läsarna till att misstro forskning och vetenskap, och det i tider av fake news och faktaresistens!

Det är inte bara vi som har reagerat på artiklarna som publicerades i SvD. Livsmedelsverket skrev en kommentar 2018-01-03: Kostråden har starkt stöd i den samlade forskningen där de, liksom vi, skriver att den typen av studier som SvD eftersöker inte alltid är möjliga. En väldigt viktig mening som skrivs i artikelns ingress är ”Det finns i dag stor samstämmighet i världen om vilka matvanor som är hälsosamma.”. Vi i Sverige får alltså inte några speciella, eller anpassade, råd om vad som är bra för hälsan vilket är något väldigt viktigt som vi också lyfter fram när vi är ute och föreläser om kost. Angriper man Livsmedelsverkets rekommendationer angriper man alltså experter i hela världen – det är modigt!

I vår bok Frisk utan flum skriver vi mer om hur vetenskaplig forskning går till och om de rekommendationer som vi får ifrån våra myndigheter idag.

Förutom fortasana och Livsmedelsverket har även Sveriges Radio reagerat mot serien Kostråden. I programmet Medierna från 2018-01-15 sändes klippet Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostråd. Kritiken som Medierna riktar mot SvD handlar om att journalisterna är styrelseledamöter i en forskningsfond som vill främja forskning om kost och hälsa och att de kanske har ett egenintresse av frågan.

Vi och Livsmedelsverket anser alltså att artiklarna i SvD innehåller tvivelaktig information och SR ifrågasätter journalisternas objektivitet.

Avslutningsvis vill vi berätta om en intressant kommentar till vårt öppna brev som skrevs på vår facebooksida: ”Alltså, jag får inte ihop hur SvD kan publicera såna här tokerier och SAMTIDIGT köra den utmärkta artikelserien Vetenskapskollen med Emma Frans…”.

Det skulle vara intressant om SvD skulle vilja kommentera vårt öppna brev och den övriga kritiken som riktas emot dem.

Inlägget gjort

Frisk utan flum på Hedengrens!

I tisdags inledde vi på fortasana årets föreläsningsserie ”författarträffar” på Hedengrens bokhandel på Stureplan i Stockholm. Vi blev inbjudna för att prata om vår bok Frisk utan flum.

Ungefär 40 personer som ville lyssna på oss hade samlats i ett hörn i den mysiga bokhandeln. Vi inledde med att berätta om oss själva, syftet med boken Frisk utan flum och en kort sammanfattning av hur de rekommendationer och riktlinjer som delges allmänheten tas fram. Sedan berättade vi om de 16 deltagarna som vi följde i Frisk utan flum, hur de kunde tänka när de satte sina hälsomål, vad de fick för kostråd, träningsråd och hur mycket de skulle sträva efter att röra sig i vardagen.

Efter vår presentation fick åhörarna ställa frågor innan det var dags för boksignering. Det var så roligt att prata med alla och här har vi skrivit ned frågorna och svaren på några av de frågor vi fick:

 Stämmer det att halva Sveriges befolkning har magnesiumbrist?

Brist på magnesium ser man vanligen endast hos personer som behandlas med vätskedrivande mediciner och som har problem eller sjukdomar i mag- tarmkanalen. Äter man baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter, kött, fisk och skaldjur får man i sig tillräckliga mängder med magnesium och har man inte en brist behöver man inte äta tillskott.

Stämmer det att många har proteinbrist?

Att få brist på protein är inte något man behöver vara orolig över. Stora undersökningar har kommit fram till att vi äter mer än vi behöver i Sverige. Även om man äter vegetarisk kost, och alltså får i sig ägg och mjölkprodukter, är risken för att få proteinbrist liten. Om man äter vegansk kost bör man vara noggrann med att variera sitt intag av proteinrika livsmedel så att man är säker på att man får i sig alla sorters aminosyror (proteinernas byggstenar) som kroppen behöver. Cellernas upptag av protein är inte så stort efter varje måltid och det överskottet av protein som alltså inte tas upp byggs om till fett i levern och så lagrar vi det i fettväven.

Importerade grönsaker t.ex. tomater har ett väldigt lågt näringsvärde. Är det någon idé att äta dem?

Man hör ofta att dagens grönsaker, speciellt importerade, har ett väldigt lågt näringsvärde, till och med så lågt att det skulle vara meningslöst att äta dem. Var dessa påståenden kommer ifrån vet vi inte men vi har inte hittat något som bekräftar ryktena. Är man frisk och äter varierad kost är det ovanligt med bristsjukdomar (förutom järnbrist hos menstruerande kvinnor och D-vitaminbrist hos de som inte får tillräckligt med sol på huden) och det tyder på att vi får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten. Svaret på fråga är alltså ja, ät alla grönsaker eftersom de innehåller massor av nyttigheter!

På Livsmedelsverkets hemsida finns en sammanställning över forskning på näringsinnehåll i livsmedel förr och nu.

Vad är matpyramiden och skiljer den sig ifrån tallriksmodellen?

Matpyramiden finns i flera olika länder och visar, liksom tallriksmodellen, att basen i vår kost bör bestå av mycket grönsaker och kolhydratrik mat. Vi behöver en mindre andel protein och små mänger söta och feta livsmedel. Till skillnad från tallriksmodellen är även fysisk aktivitet inkluderad i pyramiden.

Kan man få njursten av ett högt intag av C-vitamin?

Det finns rapporterat att män som regelbundet konsumerar C-vitamin i form av kosttillskott med hög dos har en ökad risk att få njursten.  Detta samband gäller inte multivitamintabletter som har ett lägre innehåll av vitaminet. Äter man grönsaker eller frukt varje dag får man i sig tillräckliga mängder C-vitamin och det gör de flesta. Det är väldigt ovanligt med brist på c-vitamin i Sverige.

Bör man äta tillskott av D-vitamin?

Vi behöver få i oss tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler för att inte få brister som gör oss sjuka. D-vitamin är svårt att äta i tillräckliga mängder så vår viktigaste källa är solen. När solen står tillräckligt högt, vilket sker under sommarmånaderna, kommer kolesterol byggas om till D-vitamin när solstrålarna träffar hudytan. De mängder som bildas under sommaren kommer lagras i kroppen och användas under de mörka vintermånaderna. Precis som med alla vitaminer bör man äta tillskott om man har en brist men annars inte. D-vitamin, liksom andra fettlösliga vitaminer, är giftiga i för höga nivåer.

Är medelhavsdieten något man borde följa?

Att äta medelhavskost är egentligen inte någon diet utan innebär att man väljer livsmedel som är hälsosamma, t.ex. olivolja istället för smör, fisk och skaldjur istället för rött kött och chark, begränsad mängd socker, mycket vegetabilier, nötter, mandlar och fullkornsprodukter. Det finns mycket forskning som visar på stora hälsoeffekter av att göra de här valen. Läser man näringsrekommendationerna som Livsmedelsverket ger ut, NNR, är det precis sådana val vi alla rekommenderas göra.

//Maria

Vill du att vi kommer till ditt företag och föreläser? Kontakta oss (info@fortasana.se) eller läs mer om våra föreläsningar! 

Inlägget gjort

Frisk utan flum i tidningen Mer Smak

Mellan Hagaparken och den byggnaden på KS som tidigare var Astrid Lindgrens barnsjukhus, precis vid motorvägen E4, ligger Haga tingshus. I det vackra huset från 1907 har olika typer av verksamheter pågått men just nu hittar man det medicinhistoriska forskningsbiblioteket Hagströmerbiblioteket.  Där finns många av Karolinska Institutets bokskatter men även andra medicinska bibliotek har lämnat sina böcker där.

Vi kunde inte ha befunnit oss i en härligare miljö när vi blev intervjuade av Anna Thorsell som är redaktionschef på COOPs medlemstidning Mer Smak. Anna intervjuade oss om Frisk utan flum och vi pratade länge om kost, träning och hälsa.

Ett exempel på det vi pratade om är hur viktigt det är att äta sig mätt på riktig mat. Äter man varierat och eftersträvar tallriksmodellen kommer man att få i sig en bra kombination av proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer, mineraler och kostfibrer. Enligt tallriksmodellen bör en fjärdedel av tallriken bestå av proteinrik mat (t.ex. kött, fisk, fågel, bönor), sedan delar man resterande del i två delar där man lägger kolhydratrika livsmedel på den ena sida (t.ex. potatis, pasta, ris) och grönsaker på den andra.

Hur stor tallriken får vara beror på hur mycket energi vi gör av med under en dag. Ju mer fysisk aktivitet desto större tallrik. Lever man en mer inaktiv livsstil får man äta mindre. Det kan vara bra att hålla koll på sin vikt. Går man varken upp eller ner i vikt har man hittat en balans.

Äter man sig mätt på riktig mat blir man förhoppningsvis inte lika sugen på att äta onyttigheter mellan målen. Till onyttigheter räknas det som innehåller mycket tomma kalorier, vilket innebär att man får i sig en stor energimängd utan vitaminer, mineraler och fibrer

För att vi ska hålla oss friska och orka röra på oss behöver vi alla byggstenar som vi får från en varierad kost och då behöver vi inte äta några kosttillskott. Det är till och med så att vi avråds från att äta extra vitaminer, mineraler, protein och annat eftersom det inte har några positiva hälsoeffekter såvida man inte har en brist på något, till exempel järnbrist.

Förutom texten om oss och Frisk utan flum kommer det finnas med ett foto och ett recept i intervjun, så när vi hade pratat klart med Anna var det fotograf Thron Ullbergs och hans assistent Albin, att ta hand om oss i nästan en timme. Bakom varje bild ligger det otroligt mycket arbete. Allt är genomtänkt och inget finns med av en slump. Vi poserade med en vacker bok, en massa äpplen och turades om att stå vid Freuds samlade verk eller sitta på en stol precis under en krokodil med en taggig blåsfisk vid våra fötter. Det här var verkligen ingen vanlig förmiddag!

Håll ögonen öppna efter mars-numret av Mer Smak, där finns vi med och där ser ni även vårt recept-tips till påskbordet.

Inlägget gjort

Maria i Opinion Live SVT

I torsdags var jag med i direktsändning på Opinion Live i SVT i Göteborg.  I slutet av programmet möttes Katrin Zytomierska och jag för att prata om clean eating, LCHF och andra hälsotrender.

 

Innan avsnittet var det en liten intervju på telefon med SVTs researcher som berättade om upplägget och frågade om min åsikt i lite olika frågor. Sedan fick jag välja vilka tågtider som passade. SVT ordnade allt med biljetter och hotellbokning.

 

Förväntansfull och pirrig åkte jag tåg från Stockholm till Göteborg. På vägen pluggade jag på lite extra om ämnen som skulle kunna tänkas komma upp och vilket budskap jag tycker är viktigt att föra fram.

 

I TV-huset fick alla medverkande fika, smink, mikrofoner och information om var vi skulle stå. Sedan var det dags, vinjetten startade och kamerorna rullade.

 

Katrins och min tid i rutan kändes kort. Vi pratade om ett fat med olika livsmedel som stod på bordet framför oss. Vi var eniga om att socker inte tillför annat än energi men jag var tydlig med att om man rör sig väldigt mycket är det nödvändigt att få i sig stora mängder energi och därför kan man inte säga kategoriskt att det är ett gift för kroppen. Det finns nog inte något som är nyttigt i för stora mängder men ska vi börja kalla allt för giftigt blir det svårt att veta hur man ska klassa cyanid och arsenik.

 

Programledaren Belinda frågade vem man ska lita på i det stora informationsflödet som vi omges av och jag vill återigen trycka på att de rekommendationer som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ger oss har vetenskaplig grund. Dessutom är det så att de experter som har sammanställt den informationen som ligger bakom rekommendationerna inte har ett ekonomiskt intresse av att de efterföljs. Det fortasana försöker föra fram är vad forskningen säger om kost och träning eftersom det är det bästa vi har att gå på. Enstaka trender grundar sig oftast i en vetenskaplig publikation och innan ett resultat är bekräftat i flera andra publikationer är det bara en liten pusselbit i ett jättestort pussel. Det försökte jag också säga i rutan. Risken med att haka på en ny trend är att den kanske inte fungerar särskilt bra och i värsta fall kan det ju också vara så att det finns otrevliga biverkningar som inte har hunnit upptäckas.

 

 

Fortasanas råd är att försöka fokusera mindre på utseende och rikta uppmärksamheten mot att göra hälsoförbättringar genom bättre matval och fysisk aktivitet. Hur man gör det skriver vi om i Frisk utan flum.

 

/Maria

Inlägget gjort

Frisk utan flum klättrar på topplistorna

I går fick jag reda på att Frisk utan flum finns på bokhandlarnas topplistor! Det känns sååå otroligt roligt och vi tackar alla som vill lyssna på vad vi har att förmedla. Vi hoppas att fler vill läsa om hur man kan uppnå bättre hälsa genom att göra förändringar i sin vardag, förändringar som inte behöver vara så stora eller jobbiga.

Här är topplistorna (som de såg ut idag):

Till alla som ännu inte har köpt eget exemplar måste vi ”tyvärr” meddela att böckerna är slut! Den första upplagan sålde slut på knappt två månader men redan om  två veckor finns det nya böcker i handeln. Reservera ett eget exemplar redan nu för att vara säker på att få en bok lagom till jul.

Frisk utan flum har en egen sida på Facebook där ni kan ställa frågor och få svar från oss. Om det är någon som vill träffa oss och höra oss berätta om boken är nästa tillfälle Karolinska Institutets egen bokmässa den 14 december kl 16-19. KI har skapat ett evenemang på Facebook där man kan läsa mer.

Vill ni läsa mer om oss så länge finns det en artikel om oss i Idrottens bokklubbs medlemstidning på sidan 8.

Inlägget gjort

fortasana på SVT Vetenskapsstudion

I fredags gjorde vi vårt andra framträdande på TV men den här gången pratade vi inte om någon bok utan vad som händer i kroppen när man tränar!

Programmet inleds med frågorna:

  • Hur ska vi träna för att må bra och inte bli skadade?
  • Är intensiv träning verkligen nyttig?
  • Vad ska man tänka om de senaste träningstrenderna?

De här frågorna försökte programledaren Linus besvara och till hjälp hade han forskarna Mikael Mattsson och Fredrik Nyström på inspelat material och i studion fanns psykiatern Anders Hansen (författare till böckerna Hälsa på recept  och Hjärnstark), tränaren (och vinnaren av Stockholm Marathon 2001) Anders Szalkai, och så vi.

Vi blev upphämtade med taxi efter en nätverksfrukost med Nätverqet (nätverk för kvinnliga egenföretagare som bor eller arbetar i Danderyd) och sedan bar det av till TV-huset på Gärdet. I foajén möttes vi av Bolibompadraken och en rigorös säkerhet med passerkort och inslussning.

Vi fick gå direkt till sminket där vi nog fick 20 minuter var. Anders och Anders blev sminkade i ungefär 2 minuter var. Hur ska vi tolka det…

 

När vi var uppiffade och klara blev vi alla eskorterade ut i studion. Den här gången var det inspelning och inte direktsändning (som det var på TV4). Allt tog lite längre tid. Tejp på kamerasladdar flyttades, inledningen togs om, mikrofoner flyttades men de olika inspelningarna med oss togs i ett enda klipp.

 

 

 

Jessicas kommentar: Jag fick stå tillsammans med Anders och Anders runt ett bord och svara på frågor från programledaren Linus, medan Maria stod en bit bord vid ett ljusbord och pratade med Linus separat. Precis som vid förra inspelningen gick tiden väldigt fort och efteråt kommer man på massa saker man hade velat säga också, men det är svårt att få med allt på några minuter. Kul var det i alla fall!

 

Marias kommentar: Precis som Jessica också tyckte gick det så fort! Vi hann ju knappt börja prata jag och Linus. En sak jag tänkte på precis när vi skulle börja var att Linus fick smink på sina händer. Det fick inte jag. Hoppas att det inte såg konstigt ut…

Slutligen vill vi verkligen förtydliga att stressreaktionen inte är farlig så länge man får återhämtning. Träning har visat sig vara otroligt nyttigt för att motverka stress och även förebygga stress. Under ett träningspass ökar stresshormonerna men efteråt kommer de att vara låga, till och med längre än de var innan man tränade.

All rörelse räknas! Hinner man träna tio minuter är det så mycket bättre än att inte träna alls. Sedan går det inte att sticka under stol med att det är nyttigare att träna en halvtimme än tio minuter.

Programmet finns att se på SVT Play och kommer även att sändas på Kunskapskanalen.

Inlägget gjort

Podcast & YouTube-kanal

I måndags var vi med i en podcast för första gången. Vårt förlag Fri Tanke har en podcast där deras författare är med som gäster. Jag och Maria träffade Christer Sturmark för ett samtal om vår bok Frisk utan flum och så här beskriver Fri Tanke vårt avsnitt:

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med Maria Ahlsén och Jessica Norrbom. Maria och Jessica har båda en forskarbakgrund. Deras nya bok Frisk utan flum är en motreaktion mot de myter om hälsa och diet som florerar i samhället och som i själva verket försvårar för människor att leva hälsosamt. De pratar om vilseledande hälsoråd, om kosttillskott och om bluffanalyser. De pratar också om energi, om kolhydrater och om hur lite träning alltid är bättre än ingen träning. Om du vill lyssna så är länken till avsnittet: http://fritanke.se/podcast/14-frisk-utan-flum/

Förutom podavsnittet har vi även gjort andra inspelningar. Tidigare i höstas spelade vi in videoklipp som handlar om olika aspekter av kost, träning och hälsa och som framför allt är riktade till deltagarna i vår onlinetjänst Interventionen som startar 6 november och där man som deltagare får kunskap och verktyg för att leva mer hälsosamt, förbättra sina kostvanor, röra sig mer i vardagen och/eller komma igång med träning.

Du får allt detta under 6 månaders tid till en kostnad av 4950 kr (ink moms):

  • App och onlinetjänst för registrering av vardagsrörelse och träning
  • Inlog till kostregistrering och analys av matvanor
  • Filmklipp om kost, träning, hälsa, stress och beteendeförändring
  • Boken Frisk utan flum
  • Träningsprogram
  • Träningsgummiband
  • Aktivitets- och träningsklocka från Garmin värde ca 2000 kr (forerunner 35)
  • Regelbunden kommunikation via appen, både enskilt och med hela gruppen
  • Veckoutmaningar
  • Frågeformulär och reflektionsfrågor regelbundet
  • Rabatt på träningskläder från Craft (30 %)

Läs mer och anmäl dig senast 29/10: http://www.fortasana.se/livsstilsforandring/

Filmerna kommer att finnas på vår You Tube-kanal. I nuläget finns det fem filmer upplagda, fler kommer under de närmaste veckorna:
https://www.youtube.com/channel/UCC8bfcJRN7CaybJj3O7DdMg/featured

Det blev en lång dag när vi spelade in filmerna och efter lunch verkar Maria ha tröttat ut Jessica totalt…. Här är vår första blooperfilm från inspelningsdagen: https://www.facebook.com/Fortasana/videos/1407742662677927/

//Jessica & Maria

Inlägget gjort

Unga rör sig för lite – vi måste göra något

Idag publicerades en rapport från Centrum för Idrottsforskning (CIF) om barn, ungdomar och fysisk aktivitet. Rapporten består av flera olika studier och sammanfattningar av de olika studierna som ingår finns här. Sammanfattningsvis visade det sig att unga rör sig för lite. Jessica är ordinarie ledamot i CIFs styrelse och CIF har som uppgift från regeringen att stödja och informera om forskning inom idrottens område. Under 2016 var uppdraget att genomföra en analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.

Unga rör sig för lite:

Flickor och pojkar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet studerades. Ju äldre barnen var desto mindre rörde de sig på sig.

Tabellen visar hur stor andel av barnen som nådde upp till rekommendationen för daglig fysisk aktivitet.

 

Hur rapporten är gjord:

Vad som är bra med resultaten är att de som har undersökts har burit accelerometrar under två skoldagar och en helgdag, mellan klockan 8 till 23, för att på så sätt få ett objektivt mått på fysisk aktivitet. En accelerometer är en mätare som samlar data om hur mycket den har varit i rörelse. I vissa fall bär man den på armen men den kan också se ut som en stegräknare eller finnas i en mobiltelefon. Har man en mätare på sig så registreras alltså all rörelse och man får också ett mått på hur intensivt mätobjektet har rört på sig. När man tittar på studier där man själv får skatta sin fysiska aktivitet är resultaten generellt sätt bättre, man tenderar att överskatta sin egen fysisk aktivitet. Ett skrämmande exempel på det finns beskrivet i en nyligen publicerad artikel där man kan läsa att 50 % av tillfrågade amerikaner uppgav att de når upp till världshälsoorganisationens riktlinjer om 150 minuters fysisk aktivitet per vecka på en måttlig nivå eller 75 minuters fysisk aktivitet per vecka på hög intensitet. När man istället mätte, på ett objektivt sätt, visade det sig att det var mellan 5 och 10 % som uppnådde rekommenderad mängd fysisk aktivitet. Liknande mätningar har även gjorts i Sverige.

För vuxna är rekommendationerna 30 minuter daglig fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan. Där är nivån satt för att nå en nivå som på ett optimalt sätt förbättrar hälsan hos befolkningen. För barn avser rekommendationerna den dos som ger positiv effekt på kondition, styrka och andra hälsofaktorer. Barn och ungdomar mellan 6 och 17 år rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag på en måttligt ansträngande nivå. Måttlig intensitet ger viss ökning av puls och andning. Det betyder att det inte räknas att gå långsamt utan det krävs lite mer ansträngning. Dessutom bör muskel- och skelettstärkande aktiviteter ingå tre gånger i veckan. Ännu vet man inte vad stillasittande har för långsiktiga konsekvenser för barn och ungdomar.

Vi har tidigare skrivit blogginlägg om hälsoriskerna med stillasittande och ett annat inlägg om fördelarna med en god kondition.

Varför barn ska röra på sig:

Många studier som handlar om diabetes och hjärt-kärlsjukdom hos barn är gjorda på barn med övervikt och fetma och resultaten kan därför i alla fall inte översättas till normalviktiga barn. Man kan däremot sammanfatta att det finns många fördelar med att ha en bra kondition. Bland annat kan man se förbättrade skolresultat och mental hälsa.

Att vara fysisk aktiv under sin uppväxt kan innebära att man behåller sin träningsvana i vuxen ålder. Är man ute och rör på sig minskar även risken att göra andra ohälsosamma val. Till exempel har man observerat att intag av läskedrycker och småätande ökar vid TV-tittande (men inte vid läsning av böcker).

Hur bidrar fortasana:

Vi brinner för hälsa, kost och träning och kommer gärna ut till skolor och företag och pratar om hur vi kan få stora hälsoförbättringar på lite sikt genom att bara göra små förändringar i vår vardag. Varför inte samla högstadie-/gymnasieungdomarna med sina lärare under en hälsodag, bjuda in fortasana och prata om hur vi får friska och starka kroppar. Unga rör sig för lite – vi måste hjälpas åt att vända den negativa trenden!

Vi tror att vi vuxna bör vara goda förebilder. Det räcker inte att bara säga till våra barn och ungdomar att de måste ut och röra på sig, vi måste göra det själva också. Passa på att göra det tillsammans! På fortasanas pass får föräldrar alltid ta med barn och ungdomar under 18 år helt gratis (under eget ansvar).

Läs mer om våra aktiviteter här.

För att inspirera både vuxna, barn och ungdomar till ökad fysisk aktivitet anordnar vi ett kostnadsfritt prova-på pass med fokus på introduktion till löpning.

När: Lördag 20 maj kl 15-16
Var: Rinkebyskogen i Danderyd, samling på parkeringen vid Danderyds GK, Edsbergsvägen 2
Anmälan:Boka Direkt senast fredag 19 maj (minst 10 och max 40 deltagare)
Info: maila info@fortasana.se

Inlägget gjort

Överträning, stress och återhämtning

Jag har haft äran att få föreläsa på en utbildning för personliga tränare som riktar in sig på konditionsidrott. Kursen ges av Konditionsidrott och den här gången tog jag mig ut till Bosön.

 

Mitt bidrag på kursen, som går två gånger per år, har varit att prata om belastning och återhämtning. Belastning på kroppen kan vara både av fysisk (som vid träning) och psykisk (krav från arbete, familj, fritidsintressen, osv) karaktär. Om vi utsätts för en situation som pressar oss kommer hjärnan att dra igång en stressreaktion. Jag pratade för den otroligt engagerade gruppen, som kom från olika delar av Sverige, om hur livsviktigt det är med våra stresshormoner, att vi måste ha tid för återhämtning för att hinna bygga upp oss igen och hur lite vi egentligen vi behöver röra på oss för att faktiskt få hälsoeffekter.

 

För att få träningsresultat måste man pressa kroppen, stressa den alltså, men pressar man på alldeles för mycket finns risken att tippa över och drabbas av OTS (over training syndrome), överträning på svenska. För en person som elitsatsar kan det innebära slutet på karriären och det är viktigt att känna till riskfaktorer och att lyssna på kroppens signaler. Vi pratade om olika typer av återhämtningsstrategier som till exempel stretching, kompressionskläder, varma och kalla bad och djupandning/yoga.

 

 

Precis som förra terminen fick jag en massa frågor från gruppen och själv tar jag med många tankar efter den här föreläsningen. Varför är det så att den största andelen av befolkningen rör sig så himla lite när det är så oerhört nyttigt? Hur ska vi få alla unga människor att finna glädje i att röra sig mer? Ja, frågorna är många och svåra. Jag väljer att försöka inspirera mina barn genom att själv träna regelbundet med fokus på att hålla kroppen stark och smidig.

 

Jessica och jag föreläser om träningseffekter, hälsa, stress och mycket annat. Klicka här för mer information. 

 

//Maria

 

PS. Hurra för kaffe under fyratimmarsföreläsnignar! DS.

Inlägget gjort

Fysiologikonferens i Boston

Jag befinner mig nu i Boston (och är snart på väg hem igen) på en årlig konferens som anordnas av American College of Sports Medicine (ACSM). Konferensen vandrar runt mellan olika städer i USA, för två år sedan besökte jag också denna konferens, då i Orlando. Jag är här med flera kollegor från Karolinska Institutet och vi har haft några riktigt bra dagar.

Fil 2016-06-03 11 44 26Med flera parallella sessioner som pågår hela dagarna gäller det att prioritera och välja de delar man verkligen vill gå på. Och eftersom jag inte varit i Boston tidigare har jag också försökt få in lite andra aktiviteter, så det har blivit en några aktiva dagar.

Tänkte dela med mig av några exempel på vad jag lyssnat på:

 

  • I onsdags lyssnade jag på ett föredrag om muskelkramp, orsaker och behandling mm. Där slutsatsen ändå verkar vara att det inte finns någon tydlig koppling mellan kramp och saltnivåer i kroppen, utan snarare att vissa personer är mer benägna än andra att drabbas och det är svårt att förklara varför.
  • Igår grottade jag ner mig i mitt favoritämne som handlar om mitokondrier (cellens kraftverk). Ett avsnitt handlade om tillskott av antioxidanter och anpassning till träning. Jag blir arg på kosttillskottsindustrin som fortsätter kränga dessa produkter när det finns så mycket resultat som visar att det i princip inte har några positiva effekter, och även en hel del data som visar att träningseffekten uteblir om vi äter kosttillskott med antioxidanter.
  • På utställningen testade jag även ett nytt typ av löpband som man själv driver framåt istället för att ställa in en given hastighet. Det var faktiskt riktigt bra, och gav känslan av att man sprang ”på riktigt” på ett annat sätt än vanliga löpband.

Om man ska se någon fördel med 6 timmars tidsskillnad så är en av dom att det inte är några problem att hinna med träning innan frukost eftersom man vaknar i ottan. Det har faktiskt blivit träning alla morgnar, så skönt! 1-minutersintervaller på löpband + styrka i gymmet på hotellet blev det första morgonen. Sen hittade jag ner till floden, Charles River, där den andra morgonträningen blev av. Så många andra löpare ute, och roddare på floden, väldigt idylliskt. Ja, ni ser själva på bilden.

Igår skulle vi vara på konferensen lite tidigare, men lyckades bränna av ett Fil 2016-06-03 11 43 19kort och effektivt pass på gymmet. Testa detta om du har ont om tid. 4 omgångar Tabataintervaller (20s arbete, 10 s vila x8 = 1 omgång). Omgång 1: Burpees, omgång 2: Axelpress med hantlar och dips (triceps) (4 av varje), omgång 3: Utfall med hantlar i händerna och knäböjshopp (4 av varje), omgång 4: Valfri magövning och diagonala rygglyft (liggande på mage, 4 av varje). Klart! I morse blev det en timmes morgonpromenad för att se lite mer av stan.

Jag har förstått att sommaren verkligen slagit till hemma under veckan när jag varit borta! Nu när jag är på väg hem hoppas jag verkligen att den bestämmer sig för att stanna!!

//Jessica